söndag 27 februari 2011
Ni minns väl?
Visst kommer ni väl ihåg att jag lovade att visa en bild på min äckliga brännskada? Jag ska, men just nu är jag för lat för att plugga in telefonen i kabeln. Jag har ju varit och simmat, är inte det en bra anledning till att vara lat så säg?!
lördag 26 februari 2011
Ack och ve
Men så bra. Det funkar.
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men för att försöka ta det lite kort börjar jag i rätt ände.
Är det någon som tar illa vid sig av något jag skriver i min blogg, då tycker jag faktiskt att det är upp till dem att ta upp det med mig. Är man för feg för det och lämnar det därhän, ja då har man faktiskt bara sig själv att skylla. Att vissa personer inte vågar ringa eller kommentera eller hälsa på för att berätta det för mig betyder INTE att MIN rättighet att säga till om JAG tar illa vid mig är borta. Jag förväntar mig att de som läser det jag skriver, framförallt bekanta eller släktingar eller vänner, har tillräckligt med råg i ryggen för att säga att något har gjort dem förbannade eller arga.
Att sedan tycka synd om sig själv och säga "man får visst inte tycka något som sticker i ögonen på dig för då blir det minsann ett jävla liv" är bara bullshit. Jag har som sagt aldrig hindrat någon från att göra väsen av sig om de nu skulle vilja göra det över något jag sagt eller skrivit.
Jag står för mina åsikter. Jag uppmuntrar till diskussion, men framförallt, jag respekterar andras sätt att leva sina liv, jag skulle aldrig komma på tanken att döma ut någon som en sämre förälder även om JAG aldrig skulle ha gjort på det viset. Det är ingen tävling, det här med att vara förälder. Så länge barnet, familjen mår bra- kan det inte bara få vara så då?
För att sedan fortsätta på den linjen- jag vet inte riktigt vad vissa människor har för relation till alkohol. Okej, är man inte äldre än 23 kanske "ett glas vin" betyder "supa sig full och gå ut på krogen". Men jag är äldre än 23. Jag kan ta ett glas vin på en tisdag, för att det är gott- till maten eller till pratstunden med mannen i mitt liv eller till den korta stund på kvällen då jag har tid att sätta mig ner och ta det lugnt. Jag kan stanna vid ett glas, jag behöver inte ta två, tre eller tio. Jag har aldrig lämnat bort min baby för att gå ut att supa, men med det sagt, så betyder det inte att jag INTE skulle göra det om jag nu kände för att gå på krogen och dricka mig askalas i brallan. Fast det vill jag inte. Jag är en trött och sunkig småbarnsförälder som stinker spya, come on!
Har man valt att uttrycka sina åsikter offentligt får man minsann ta konsekvenserna för det också. Det är JAG beredd att göra, jag har aldrig antytt något annat.
Nu har jag tagit beslutet att göra bloggen privat, av den enkla anledningen att vissa personer inte kan låta bli att läsa trots att de tar illa vid sig av det jag skriver och inte har vett nog att ta kontakt med mig för att påpeka detta. När jag sedan reagerat på något de skrivit menar de på att de minsann blivit stötta av mina åsikter och tankar men inte sagt något. Man kan väl säga att jag gör det för deras eget bästa. Att nämnda person, eller personer, förstör andra relationer med sitt sätt att bete sig är också en anledning.
Så jag hoppas att ni som väljer att läsa tycker att det är lika trevligt trots att jag inte är offentlig, så att säga :)
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men för att försöka ta det lite kort börjar jag i rätt ände.
Är det någon som tar illa vid sig av något jag skriver i min blogg, då tycker jag faktiskt att det är upp till dem att ta upp det med mig. Är man för feg för det och lämnar det därhän, ja då har man faktiskt bara sig själv att skylla. Att vissa personer inte vågar ringa eller kommentera eller hälsa på för att berätta det för mig betyder INTE att MIN rättighet att säga till om JAG tar illa vid mig är borta. Jag förväntar mig att de som läser det jag skriver, framförallt bekanta eller släktingar eller vänner, har tillräckligt med råg i ryggen för att säga att något har gjort dem förbannade eller arga.
Att sedan tycka synd om sig själv och säga "man får visst inte tycka något som sticker i ögonen på dig för då blir det minsann ett jävla liv" är bara bullshit. Jag har som sagt aldrig hindrat någon från att göra väsen av sig om de nu skulle vilja göra det över något jag sagt eller skrivit.
Jag står för mina åsikter. Jag uppmuntrar till diskussion, men framförallt, jag respekterar andras sätt att leva sina liv, jag skulle aldrig komma på tanken att döma ut någon som en sämre förälder även om JAG aldrig skulle ha gjort på det viset. Det är ingen tävling, det här med att vara förälder. Så länge barnet, familjen mår bra- kan det inte bara få vara så då?
För att sedan fortsätta på den linjen- jag vet inte riktigt vad vissa människor har för relation till alkohol. Okej, är man inte äldre än 23 kanske "ett glas vin" betyder "supa sig full och gå ut på krogen". Men jag är äldre än 23. Jag kan ta ett glas vin på en tisdag, för att det är gott- till maten eller till pratstunden med mannen i mitt liv eller till den korta stund på kvällen då jag har tid att sätta mig ner och ta det lugnt. Jag kan stanna vid ett glas, jag behöver inte ta två, tre eller tio. Jag har aldrig lämnat bort min baby för att gå ut att supa, men med det sagt, så betyder det inte att jag INTE skulle göra det om jag nu kände för att gå på krogen och dricka mig askalas i brallan. Fast det vill jag inte. Jag är en trött och sunkig småbarnsförälder som stinker spya, come on!
Har man valt att uttrycka sina åsikter offentligt får man minsann ta konsekvenserna för det också. Det är JAG beredd att göra, jag har aldrig antytt något annat.
Nu har jag tagit beslutet att göra bloggen privat, av den enkla anledningen att vissa personer inte kan låta bli att läsa trots att de tar illa vid sig av det jag skriver och inte har vett nog att ta kontakt med mig för att påpeka detta. När jag sedan reagerat på något de skrivit menar de på att de minsann blivit stötta av mina åsikter och tankar men inte sagt något. Man kan väl säga att jag gör det för deras eget bästa. Att nämnda person, eller personer, förstör andra relationer med sitt sätt att bete sig är också en anledning.
Så jag hoppas att ni som väljer att läsa tycker att det är lika trevligt trots att jag inte är offentlig, så att säga :)
Så där ja?
Nå, innan jag drar igång med stora släggan- funkar detta? Alltså, måste ni inbjudningar logga in för att kunna läsa vad jag skriver?
fredag 25 februari 2011
Så här är det nu då.
Vill ni fortsätta läsa min blogg, skicka ett mail med den mailadress som ni använder till min mail. chriszien@hotmail.com så bjuder jag in er. Har jag fattat det rätt så är det nog bara de som har googlekonto som kan få en inbjudan, har ni inte det är det ju bara att skaffa om det nu skulle vara på det viset.
Ganska kort ansökningstid, i morgon är det pang bom låst så skynda, skynda.
Avslutningsvis vill jag bara svara på den fina kommentaren från "anonym"; Du är helt jävla blåst. Vore jag du skulle jag hålla käft och ta reda på fakta innan jag öppnade stortruten. Att komma med såna dumma insinuationer utan att ens veta hur saker och ting ligger till är verkligen intelligensbefriat.
Men, en människa som inte ens vågar skriva vem hon är, hennes åsikt om mig är typ som skit. Värdelöst. Eller, skit är fan bättre. Det kan man i alla fall gödsla blommorna i trädgården med.
Ganska kort ansökningstid, i morgon är det pang bom låst så skynda, skynda.
Avslutningsvis vill jag bara svara på den fina kommentaren från "anonym"; Du är helt jävla blåst. Vore jag du skulle jag hålla käft och ta reda på fakta innan jag öppnade stortruten. Att komma med såna dumma insinuationer utan att ens veta hur saker och ting ligger till är verkligen intelligensbefriat.
Men, en människa som inte ens vågar skriva vem hon är, hennes åsikt om mig är typ som skit. Värdelöst. Eller, skit är fan bättre. Det kan man i alla fall gödsla blommorna i trädgården med.
VSU (Världens Snällaste Unge).
Vaknade kvart över fem, pigg och glad Minna fixade och donade bredvid mig i sängen. Gomorron Minna, sa jag och upptäckte i samma ögonblick att jag ju faktiskt hade huvudvärken from hell. Fantastiskt kul.
Men som genom ett trollslag somnade damen om vid sjutiden och hon sover fortfarande. Vill väl vara snäll med sin mamma, mest troligt.
Hon börjar bli en riktig gladskit även om hon ju faktiskt är en väldigt bestämd ung fröken. "BÄR MIG MAMMA!" är vad ett av hennes mest använda skrik betyder. "Bär mig, bär mig långt och bär mig NU!". Gissa om jag har burit?
Om jag får tid senare ska jag visa er brännskadan jag fick häromdagen då jag olyckligt nog hade handleden alldeles för nära kaminen. Värsta ofräscht men ändå så där häftigt coolt. Det fick mig däremot att inse att vi måste skaffa ett sånt där skyddsgaller att ställa för, känner jag Minna rätt kommer det inte dröja länge innan hon svett både hull och hår annars.
Nu ska jag försöka kurera huvudvärken, det ser inte ut som att den tänkt släppa i första taget.
Men som genom ett trollslag somnade damen om vid sjutiden och hon sover fortfarande. Vill väl vara snäll med sin mamma, mest troligt.
Hon börjar bli en riktig gladskit även om hon ju faktiskt är en väldigt bestämd ung fröken. "BÄR MIG MAMMA!" är vad ett av hennes mest använda skrik betyder. "Bär mig, bär mig långt och bär mig NU!". Gissa om jag har burit?
Om jag får tid senare ska jag visa er brännskadan jag fick häromdagen då jag olyckligt nog hade handleden alldeles för nära kaminen. Värsta ofräscht men ändå så där häftigt coolt. Det fick mig däremot att inse att vi måste skaffa ett sånt där skyddsgaller att ställa för, känner jag Minna rätt kommer det inte dröja länge innan hon svett både hull och hår annars.
Nu ska jag försöka kurera huvudvärken, det ser inte ut som att den tänkt släppa i första taget.
torsdag 24 februari 2011
What comes out of the käft...
Nog är det roligt att vissa har så starka åsikter om mig och hur jag lever mitt liv, vad jag gör och hur jag gör det, bra, tycker jag. Åsikter är fett nice. Dömande åsikter och brist på respekt däremot, är inte lika roligt. Feghet, oförmågan att våga möta någon ansikte mot ansikte och uttrycka sina åsikter- det anser jag vara ett tecken på svaghet.
Därför säger jag härmed upp kontakten med dessa personer, bemöda er inte hit, hälsa inte om vi skulle råka träffas. Min långsinthet, den har jag efter pappa, så även den kraftiga högerkroken.
Minna vaknar precis ur sin "sovaförmiddag", bäst att pussa o krama lite.
Därför säger jag härmed upp kontakten med dessa personer, bemöda er inte hit, hälsa inte om vi skulle råka träffas. Min långsinthet, den har jag efter pappa, så även den kraftiga högerkroken.
Minna vaknar precis ur sin "sovaförmiddag", bäst att pussa o krama lite.
tisdag 22 februari 2011
Jag ger upp...
...för idag. Sängen hägrar, eller jag tror bestämt att det blir soffan inatt. Orkar inte gå till sovrummet, inte för att vi har ett extra stort hus utan av den enkla anledningen att jag är lat.
Tyckte ni förresten att jag var negativ i mitt förra inlägg? Well, well, så känner jag mig ibland, ingenting att hymla om. Idag har däremot varit ganska rosenkantad eller hur man nu brukar säga. Fast jag är som sagt trött. Hade tänkt leverera värsta bildkavalkaden med tillhörande text men det får bli i morgon eller en annan onsdag.
Tyckte ni förresten att jag var negativ i mitt förra inlägg? Well, well, så känner jag mig ibland, ingenting att hymla om. Idag har däremot varit ganska rosenkantad eller hur man nu brukar säga. Fast jag är som sagt trött. Hade tänkt leverera värsta bildkavalkaden med tillhörande text men det får bli i morgon eller en annan onsdag.
måndag 21 februari 2011
Hänt i helgen
Just nu äter jag ett äpple för att hindra mig själv från att skrika högt åt ungen som inte vill sova trots att hon är dödstrött. Vafan är det för fel på ungar? Sova är ju det bästa som finns. Nåja. Nu verkar hon ha somnat i alla fall. Fast det gick inte så snabbt som ni kanske tror, jag har både hunnit äta upp äpplet OCH gått omkring och svurit för mig själv- bärandes på en pyamasnisse så klart.
Det var dock inte det vi skulle bli upplysta om för tillfället, utan vad som hänt under den gångna helgen. Låt mig fundera.
Lördag... har ingen aning. Seriöst, jag minns inte. Eller jo vänta, nu kommer det tillbaka till mig. (som sambon sa idag när han bryggde kaffe i sån där tryck-mackapär och var tvungen fråga mig hur man gjorde men när jag inte svarade som han ville att jag skulle svara på hans frågor sa han att jag hade fel. Hur kunde han helt plötsligt tycka sig veta det undrade jag så där lite försynt. Han hade ju precis sagt att han inte kom ihåg hur man gjorde. Då svarade han "det börjar komma tillbaka".)
Lördag morgon vaknade ongen halv någonting. Halv förtidigt var det då så jag levererade henne till hennes far och gick och la mig igen. Fyra timmar senare klev jag upp, klädde på mig och åkte iväg och handlade. Typ. Sen tror jag att jag lagade mat eller nåt. Jag hade i alla fall inte hand om ungen på hela dagen. Värsta lyxhustru, synd bara att jag var tvungen att handla och så.
Söndag var vi och hälsade på några bekanta fast bara en bekant var hemma. Jag kan inte erinra mig vad vi gjorde sen men jag gick i alla fall och la mig klockan nio.
Idag upp halv förtidigt igen, snörde på mig skorna och åkte till badhuset för morgonsimmet. Nice var det. Hemma vid niosnåret, i me nå frukost å så iväg på Stor&Liten med Minna. Det är ganska trist på Stor&Liten. För att göra det lite mer spännande är jag en rebell och skiter i att betala 2 spänn för kaffet. Idag tog jag tillochmed påtår. Tror ni att jag blir utkastad ur kyrkan om de kommer på att jag snikar kaffe för 4 kr varje gång?
Visst är det kul att få dela min vardag in i minsta (minsta jag kommer ihåg) detalj? Nä, jag vet. Jag lider med er men tänk dock på att det är JAG som måste genomlida skiten. Förväntar mig nu tusen röda rosor.
...och jodå sambon lever än. Han fick lite halsbränna efter att ha ätit pizzan bara. Vad det nu berodde på ska vi inte spekulera i.
Det var dock inte det vi skulle bli upplysta om för tillfället, utan vad som hänt under den gångna helgen. Låt mig fundera.
Lördag... har ingen aning. Seriöst, jag minns inte. Eller jo vänta, nu kommer det tillbaka till mig. (som sambon sa idag när han bryggde kaffe i sån där tryck-mackapär och var tvungen fråga mig hur man gjorde men när jag inte svarade som han ville att jag skulle svara på hans frågor sa han att jag hade fel. Hur kunde han helt plötsligt tycka sig veta det undrade jag så där lite försynt. Han hade ju precis sagt att han inte kom ihåg hur man gjorde. Då svarade han "det börjar komma tillbaka".)
Lördag morgon vaknade ongen halv någonting. Halv förtidigt var det då så jag levererade henne till hennes far och gick och la mig igen. Fyra timmar senare klev jag upp, klädde på mig och åkte iväg och handlade. Typ. Sen tror jag att jag lagade mat eller nåt. Jag hade i alla fall inte hand om ungen på hela dagen. Värsta lyxhustru, synd bara att jag var tvungen att handla och så.
Söndag var vi och hälsade på några bekanta fast bara en bekant var hemma. Jag kan inte erinra mig vad vi gjorde sen men jag gick i alla fall och la mig klockan nio.
Idag upp halv förtidigt igen, snörde på mig skorna och åkte till badhuset för morgonsimmet. Nice var det. Hemma vid niosnåret, i me nå frukost å så iväg på Stor&Liten med Minna. Det är ganska trist på Stor&Liten. För att göra det lite mer spännande är jag en rebell och skiter i att betala 2 spänn för kaffet. Idag tog jag tillochmed påtår. Tror ni att jag blir utkastad ur kyrkan om de kommer på att jag snikar kaffe för 4 kr varje gång?
Visst är det kul att få dela min vardag in i minsta (minsta jag kommer ihåg) detalj? Nä, jag vet. Jag lider med er men tänk dock på att det är JAG som måste genomlida skiten. Förväntar mig nu tusen röda rosor.
...och jodå sambon lever än. Han fick lite halsbränna efter att ha ätit pizzan bara. Vad det nu berodde på ska vi inte spekulera i.
lördag 19 februari 2011
Chefens pizza
Igår var min käre sambo sugen på pizza. Schysst som jag är åkte jag för att köpa en till honom. Jo, jag åkte, för trots att det bara är fem minuters promenad till pizzerinab hade pizzan varit stelfrusen om jag hade gått.
Jag beställde en pizza. "Bara en?" undrade herren bakom disken. "Äta här?". Nä, sa jag. Jag ska ta den med mig för den är inte till mig. Jaha, tyckte han.
När jag så fint satt och väntade kom nämnda herre fram till mig och undrade om jag talade engelska. Jäss sir, synnerligen good också för I have bott utomlands. Han frågade om jag var gift och jaoo, det är jag väl, så nära man kan komma utan att egentligen vara det på papper. Jag frågade om han nyligen flyttat hit för jag hade aldrig sett honom förut. Svaret jag då fick, vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till.
Denne unge herre hade INTE nyligen flyttat hit, han hade bott här i tre år men hans chef hade bott där nere och han där uppe. Nu var hans chef borta och han hade tagit över pizzerian. Hm.
Pizzan min sambo hade önskat äta heter "Chefens pizza".
Nu funderar vi båda på vilken sorts kött det egentligen var på den pizzan.
Jag beställde en pizza. "Bara en?" undrade herren bakom disken. "Äta här?". Nä, sa jag. Jag ska ta den med mig för den är inte till mig. Jaha, tyckte han.
När jag så fint satt och väntade kom nämnda herre fram till mig och undrade om jag talade engelska. Jäss sir, synnerligen good också för I have bott utomlands. Han frågade om jag var gift och jaoo, det är jag väl, så nära man kan komma utan att egentligen vara det på papper. Jag frågade om han nyligen flyttat hit för jag hade aldrig sett honom förut. Svaret jag då fick, vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till.
Denne unge herre hade INTE nyligen flyttat hit, han hade bott här i tre år men hans chef hade bott där nere och han där uppe. Nu var hans chef borta och han hade tagit över pizzerian. Hm.
Pizzan min sambo hade önskat äta heter "Chefens pizza".
Nu funderar vi båda på vilken sorts kött det egentligen var på den pizzan.
Är de it de ena..
..så är de ju självfallet det andra.
Jag ska först ta och säga att jag är en stolt klagare. Jag står fast vid att det är min rättighet att klaga på kylan, trots att jag ju faktiskt väljer att bo kvar i detta jävla kallhål som kallas Sverige. Hur som helst, varför tycker jag att jag har rätt att klaga på kylan NU DÅ, jag som alltid har klankat ner på dessa tråkmånsar som har det så jobbigt med väder och vind?
Det ska jag ta och tala om.
Jag är ju för helvete handikappad. Min lilla baby, en bil utan motorvärmare och -33 grader ute i en vecka, sambo har jobbat och vi har suttit själva inomhus. Vad gör man då? Jo, bryter ihop. För en 2månaders bebis är inte rolig att spendera dagarna med om man varken kan gå ut eller åka någonstans och är ensam hemma. .Usch.
Min enda tröst? Snart kommer älsklingsdagarna med -15, sol som värmer och låååånga promenader!
Jag ska först ta och säga att jag är en stolt klagare. Jag står fast vid att det är min rättighet att klaga på kylan, trots att jag ju faktiskt väljer att bo kvar i detta jävla kallhål som kallas Sverige. Hur som helst, varför tycker jag att jag har rätt att klaga på kylan NU DÅ, jag som alltid har klankat ner på dessa tråkmånsar som har det så jobbigt med väder och vind?
Det ska jag ta och tala om.
Jag är ju för helvete handikappad. Min lilla baby, en bil utan motorvärmare och -33 grader ute i en vecka, sambo har jobbat och vi har suttit själva inomhus. Vad gör man då? Jo, bryter ihop. För en 2månaders bebis är inte rolig att spendera dagarna med om man varken kan gå ut eller åka någonstans och är ensam hemma. .Usch.
Min enda tröst? Snart kommer älsklingsdagarna med -15, sol som värmer och låååånga promenader!
onsdag 16 februari 2011
..vad f*n håller jag på med?
Varför skulle jag sluta snusa NU?
Jag kommer att ÄTA IHJÄL MIG. Jag äter till och med på natten när jag vaknar. Jag snusar då hellre än att bli tjockis.
Jag är arg också.
Det är ju inte mitt fel att det är snorkallt och inte går att vara ute, att bebisen ska bäras runtruntrunt hela tiden, att vi typ sitter i HUSARREST.
OK öppnar klockan sju. En halvtimme kvar.
Antar att ingen vettig människa är vaken, men alltså, jag håller på att DÖ. Eller bli framtidens "Biggest Loser".
Hur ska jag stå ut både med att leva OCH ta hand om en bebis? För det är inte optimalt, att ta hand om en bebis medans man slutar snusa. Tålamodet prövas verkligen.
Jag kommer att ÄTA IHJÄL MIG. Jag äter till och med på natten när jag vaknar. Jag snusar då hellre än att bli tjockis.
Jag är arg också.
Det är ju inte mitt fel att det är snorkallt och inte går att vara ute, att bebisen ska bäras runtruntrunt hela tiden, att vi typ sitter i HUSARREST.
OK öppnar klockan sju. En halvtimme kvar.
Antar att ingen vettig människa är vaken, men alltså, jag håller på att DÖ. Eller bli framtidens "Biggest Loser".
Hur ska jag stå ut både med att leva OCH ta hand om en bebis? För det är inte optimalt, att ta hand om en bebis medans man slutar snusa. Tålamodet prövas verkligen.
tisdag 15 februari 2011
Humm..
Varför skriver många tjejer, i bloggar eller som facebook-status, att de varit "världens bästa flickvän" när de stigit upp tidigt och gjort frukost åt sin pojkvän/sambo/vaddetnuär ?
Jag är ganska säker på att POJKVÄNNEN skulle ha tyckt det var betydligt bättre med ett morgon-nupp. Har jag fel?
Jag är ganska säker på att POJKVÄNNEN skulle ha tyckt det var betydligt bättre med ett morgon-nupp. Har jag fel?
måndag 14 februari 2011
Så JÄVLA sämst dag.
Jamen vafan, jag brukar som inte klaga så värst mycket. Men idag är det måndag, -33grader ute, jag ska till tandläkaren, jag har mina första trevande timmar som snus-fri och min kära vän fru Lingonvecka behagade dyka upp, tillsammans med sin kamrat fröken M. Värk.
Jippi...typ. Men alltså, what to do? Ingenting, liksom. Jag kan ju inte göra någonting åt NÅGON av alla dessa otrevliga saker, förutom snusandet då och det vill jag inte. Visst, jag kan boka av tandläkarbesöket men det har jag redan gjort en gång tidigare och nu är det bara någon timme kvar så jag får likförbannat betala åbäket.
Det finns ju bra saker med denna dag också, det är jag säker på, jag har bara inte kommit på riktigt VAD eller VILKA de är.
Jippi...typ. Men alltså, what to do? Ingenting, liksom. Jag kan ju inte göra någonting åt NÅGON av alla dessa otrevliga saker, förutom snusandet då och det vill jag inte. Visst, jag kan boka av tandläkarbesöket men det har jag redan gjort en gång tidigare och nu är det bara någon timme kvar så jag får likförbannat betala åbäket.
Det finns ju bra saker med denna dag också, det är jag säker på, jag har bara inte kommit på riktigt VAD eller VILKA de är.
fredag 11 februari 2011
Vad är det som går och går...?
Alltså, i morse när jag vaknade (klockan 5, inte av egen fri vilja) var det -32 grader ute. Ganska så kallt. På eftermiddagen var det -15. Nu är det -5. Jag tycker att vädret kan ta och bestämma sig.
Det är ju nämligen så att man klär sig efter hur kallt det är. Är det -32 klär man sig inte alls och stannar inne. Är det däremot -15 klär man sig ganska ordentligt och går ut. Men vad händer då, om man går ut i -15 grader och medans man är ute och promenerar blir det -5? Jo, det ska jag ta och tala om. Man svettas som en gris eftersom man är för lat för att ta av sig typ ena tröjan. Sedan luktar man skumt eftersom man är för lat för att duscha.
Idag var en dag då jag hade kunnat promenera hur långt som helst. Bara gå och gå i all evighet och titta på hus och människor och hundar. Min hund fick en friare, en liten lösdrivare, efter sig, det gillade hon INTE. Arga bit-tänder visades och vips så var herr Luffare och nosade på något annat spår. Hade som förväntat mig att möta någon människa efter vägen som var ute och letade efter sin lilla Fido men icket, hoppas att han kommit hem nu bara så han inte fryser inatt.
Minna sover, helt utslagen efter magontet som varade några timmar denna kväll. Några rediga fjärtar fixade till det och efter lite mat verkade hon ganska belåten.
Det är ju nämligen så att man klär sig efter hur kallt det är. Är det -32 klär man sig inte alls och stannar inne. Är det däremot -15 klär man sig ganska ordentligt och går ut. Men vad händer då, om man går ut i -15 grader och medans man är ute och promenerar blir det -5? Jo, det ska jag ta och tala om. Man svettas som en gris eftersom man är för lat för att ta av sig typ ena tröjan. Sedan luktar man skumt eftersom man är för lat för att duscha.
Idag var en dag då jag hade kunnat promenera hur långt som helst. Bara gå och gå i all evighet och titta på hus och människor och hundar. Min hund fick en friare, en liten lösdrivare, efter sig, det gillade hon INTE. Arga bit-tänder visades och vips så var herr Luffare och nosade på något annat spår. Hade som förväntat mig att möta någon människa efter vägen som var ute och letade efter sin lilla Fido men icket, hoppas att han kommit hem nu bara så han inte fryser inatt.
Minna sover, helt utslagen efter magontet som varade några timmar denna kväll. Några rediga fjärtar fixade till det och efter lite mat verkade hon ganska belåten.
Titta här
Fick den här fina awarden av Jenny och kan förstås inte bara låta den ligga och skräpa. Lite frågor att svara på följde också med så here we go! (Tack Jenny förresten:)
Ta upp närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4. Vad står där? "SNOK", och så är det en bild på en snok-orm.
Vad var det senaste du såg på tv? Uhmm, ja det var faktiskt Family Guy nu när jag gav Minna kvällsmaten.
Borsett från datorn, vad hör du just nu? Minna i vaggan, hon andas högt.
När var du senast utomhus och vad gjorde du då? För några timmar sedan, tog en lång promenad till en kompis och sen en lika lång promenad hem.
Vad har du på dig? Långkalsonger (haha jävligt hett men karln i huset är på jobbet så vem bryr sig?) och ett linne.
Vilken var den senaste filmen du såg? Ingen aning, jag gillar inte att titta på film. Det kan ha varit Ice Age 1.
Skulle du överväga att flytta utomlands? Jag har redan bott utomlands så ja, verkligen om jag fick ett riktigt bra jobb.
Vad var det senaste du såg på tv? Uhmm, ja det var faktiskt Family Guy nu när jag gav Minna kvällsmaten.
Borsett från datorn, vad hör du just nu? Minna i vaggan, hon andas högt.
När var du senast utomhus och vad gjorde du då? För några timmar sedan, tog en lång promenad till en kompis och sen en lika lång promenad hem.
Vad har du på dig? Långkalsonger (haha jävligt hett men karln i huset är på jobbet så vem bryr sig?) och ett linne.
Vilken var den senaste filmen du såg? Ingen aning, jag gillar inte att titta på film. Det kan ha varit Ice Age 1.
Skulle du överväga att flytta utomlands? Jag har redan bott utomlands så ja, verkligen om jag fick ett riktigt bra jobb.
Det är nu meningen att jag ska skicka vidare den här awarden men jag lämnar det öppet. Är det någon som känner för det så varsågoda, den är er.
torsdag 10 februari 2011
Äkta glesbygdsbo
Fick ett samtal från Försäkringsservice igår, en kille ville att jag skulle försäkra Minna. Han försökte vara väldigt trevig och personlig men som ni alla säkert vet är vi norrlänningar väldigt svåra att lura.
"Vi har den BÄSTA barnförsäkringen, den täcker såååå många sjukdomar" sa han. "Vilka sjukdomar täcker er försäkring som de andra inte gör?" undrade jag då. Det hade han inget svar på, så han försökte att trixa bort mig. "Roknäs bor du i, jaha, vad ligger det i närheten av då?" "Jaaaa".... "hä ligg väl egentligen it i närheten av nå" svarade jag sanningsenligt. Tystnad. .."Men du.. jag skickar några papper, ha det bra tack för samtalet hejdå".
Pschh. Vad skulle jag ha sagt då? Att det ligger i närheten av ICA Sigvards eller?
"Vi har den BÄSTA barnförsäkringen, den täcker såååå många sjukdomar" sa han. "Vilka sjukdomar täcker er försäkring som de andra inte gör?" undrade jag då. Det hade han inget svar på, så han försökte att trixa bort mig. "Roknäs bor du i, jaha, vad ligger det i närheten av då?" "Jaaaa".... "hä ligg väl egentligen it i närheten av nå" svarade jag sanningsenligt. Tystnad. .."Men du.. jag skickar några papper, ha det bra tack för samtalet hejdå".
Pschh. Vad skulle jag ha sagt då? Att det ligger i närheten av ICA Sigvards eller?
Men dåså
Det är ingen än så länge som tyckt att jag ska lägga ner. Det betyder alltså att jag måste ordna upp. Gah.
Jag kan inget om html-koder eller hur man grejar med bilder och färger och allt sånt där annat som man måste kunna om man ska ha en fin-fin blogg, därför önskar jag nu att någon vänlig själ med dessa kunskaper ska erbjuda sig att hjälpa mig. Hjälp.
Dagens klag: Attract promenadband. Min personliga åsikt är, att är man inte gammal och har svårt att gå utomhus, då klarar man sig utan dett FÖRBANNADE promenadband. Man behöver inte oroa sig för väder och vind påstår de i tidningarna, nähä... men det behöver man väl inte göra annars heller? Orkaner, monsunregn och tsunamis är relativt ovanliga i denna del av världen.
"Framför TV:n kan man promenera"- men vafan, stäng av TV:n och GÅ UT! Är man så beroende av TV att man inte kan slita sig ifrån den för en timmes promenad, ja då bör man söka hjälp omgående.
Frisk luft är också bra för hälsan, man blir piggare och man ser inte så där hemskt grådaskig ut som man gör när man bara sitter inne i unken inneluft.
Vad ger vi egentligen för budskap till våra barn? Bäst att motionera inne för GUD FÖRBJUDE, o du hemska tanke, att vi skulle missa något bra TV-program! Är det vädret folk är rädda för? Köp ett gymkort. Det kostar i värsta fall lika mycket som det där usla promenadbandet och räcker i ett år. Garanterat längre än vad de flesta använder sitt promenadsubstitut. Då kan man gymma, skulle det nu råka regna.
Min personliga åsikt är "lite regn/snö/blåst/allmänt skitväder har ingen dött av".
Dagens JÄJJ!- Babyns magont verkar lugna sig mer och mer för var dag. Hon är faktiskt glad och nöjd ibland och det känns, milt uttryckt, underbart.
-27 grader ute, friskt. Planen för dagen är att städa, sedan ha viktigt vuxenmöte med försäkringsbolag. Eventuellt kommer en gammal bekant och tittar på vår dumma elpanna, hoppas att han kan klura ut om det är något konstigt med den eller inte. Jag grinade typ när jag såg förra elräkningen.
Jag kan inget om html-koder eller hur man grejar med bilder och färger och allt sånt där annat som man måste kunna om man ska ha en fin-fin blogg, därför önskar jag nu att någon vänlig själ med dessa kunskaper ska erbjuda sig att hjälpa mig. Hjälp.
Dagens klag: Attract promenadband. Min personliga åsikt är, att är man inte gammal och har svårt att gå utomhus, då klarar man sig utan dett FÖRBANNADE promenadband. Man behöver inte oroa sig för väder och vind påstår de i tidningarna, nähä... men det behöver man väl inte göra annars heller? Orkaner, monsunregn och tsunamis är relativt ovanliga i denna del av världen.
"Framför TV:n kan man promenera"- men vafan, stäng av TV:n och GÅ UT! Är man så beroende av TV att man inte kan slita sig ifrån den för en timmes promenad, ja då bör man söka hjälp omgående.
Frisk luft är också bra för hälsan, man blir piggare och man ser inte så där hemskt grådaskig ut som man gör när man bara sitter inne i unken inneluft.
Vad ger vi egentligen för budskap till våra barn? Bäst att motionera inne för GUD FÖRBJUDE, o du hemska tanke, att vi skulle missa något bra TV-program! Är det vädret folk är rädda för? Köp ett gymkort. Det kostar i värsta fall lika mycket som det där usla promenadbandet och räcker i ett år. Garanterat längre än vad de flesta använder sitt promenadsubstitut. Då kan man gymma, skulle det nu råka regna.
Min personliga åsikt är "lite regn/snö/blåst/allmänt skitväder har ingen dött av".
Dagens JÄJJ!- Babyns magont verkar lugna sig mer och mer för var dag. Hon är faktiskt glad och nöjd ibland och det känns, milt uttryckt, underbart.
-27 grader ute, friskt. Planen för dagen är att städa, sedan ha viktigt vuxenmöte med försäkringsbolag. Eventuellt kommer en gammal bekant och tittar på vår dumma elpanna, hoppas att han kan klura ut om det är något konstigt med den eller inte. Jag grinade typ när jag såg förra elräkningen.
onsdag 9 februari 2011
Allvarligt seriously
Att jag tycker någonting betyder inte att jag har rätt. Men det betyder att jag själv anser att jag har rätt. Det har min sambo fattat och nu för tiden tycker han likadant som mig för det är ingen mening med att tycka olika. "Gör som du vill" brukar jag säga, det betyder ungefär "gör som du vill bara det är vad jag vill också".
Äsch, riktigt så illa är det faktiskt inte.
Hur som helst, nu tycker jag en sak. Att jag antingen ska ge upp det här med bloggen eller faktiskt ordna och fixa till och börja skriva om det jag VILL skriva om, utan att bry mig om såna där fånar som inte klarar av att se att någon tycker eller gör annorlunda än de. Inte för att jag bryr mig så hårt nu men visst finns det ofta en liten röst i skallen som varnar mig för att den och den kanske skulle bli stött av det jag skriver, trots att det egentligen inte har något med dem att göra. Jag har insett att det finns folk som är så känsliga för sådant de uppfattar som kritik att de tar åt sig av allt, no matter what. Jobbigt men sant.
Så vad tycker ni? Lägga ner eller ordna upp?
Nu ska jag sätta mig i soffan och titta på babyn som garvar. Morgon-nöje.
Äsch, riktigt så illa är det faktiskt inte.
Hur som helst, nu tycker jag en sak. Att jag antingen ska ge upp det här med bloggen eller faktiskt ordna och fixa till och börja skriva om det jag VILL skriva om, utan att bry mig om såna där fånar som inte klarar av att se att någon tycker eller gör annorlunda än de. Inte för att jag bryr mig så hårt nu men visst finns det ofta en liten röst i skallen som varnar mig för att den och den kanske skulle bli stött av det jag skriver, trots att det egentligen inte har något med dem att göra. Jag har insett att det finns folk som är så känsliga för sådant de uppfattar som kritik att de tar åt sig av allt, no matter what. Jobbigt men sant.
Så vad tycker ni? Lägga ner eller ordna upp?
Nu ska jag sätta mig i soffan och titta på babyn som garvar. Morgon-nöje.
tisdag 8 februari 2011
It´s been a while..
Jo, jag tackar jag. Det har gått cirka tvåhundra år sedan jag sist uppdaterade er om vad som händer i min spännande vardag. "Nu måste det ha hänt massor", tänker ni då. "Nä" svarar jag. Det har inte hänt ett skit. Förutom att min bebis blivit lite mindre skrikig och därmed har jag hunnit få såpass mycket energi att jag orkar göra något annat än att ligga på soffan under de få stunder hon faktiskt sover.
För lilla Minna har haft sömn- mat- och magproblem. Det blev en liten men jävligt ond cirkel som var helsikes jobbig för oss alla. NEJ, det har inte varit mysigt att ha en bebis under dessa två första månaderna, jag skiter i om folk tycker att jag är dum i huvudet som säger det, men det är sant. Första månaden av Minnas liv var jag sjuk och andra månaden har som sagt bestått av skrik, skrik och åter skrik. Hon har aldrig varit nöjd, aldrig sovit trots att hon varit så trött att hon nästan svimmade (okej hon har sovit men inte i närheten så mycket som hon hade behövt) och det har varit några veckor av hopplöshet och förtvivlan- men nu har det börjat vända! Nu kanske vi också får uppleva det där mysiga, härliga som alla pratar om. Alla de som inte fattar att jomenvisst, nog vet jag att det kan vara hårt arbete att ha barn, jag har aldrig sagt annat, men att ha ett barn som inte mår bra under en längre period- det är för fan ingen normal situation. Så jag ber om ursäkt (eller nä, det gör jag ju faktiskt inte) men VI tycker INTE att det har varit kul. Alls. I ärlighetens namn punkt amen.
Jag har lurat sambon att börja med middagen, "börja du så fortsätter jag", egentligen hade jag inte en tanke på att ens hjälpa till men jag tror jag ska ta och dra ett litet strå till stacken i alla fall. Jag kan ju åtminstone titta på.
För lilla Minna har haft sömn- mat- och magproblem. Det blev en liten men jävligt ond cirkel som var helsikes jobbig för oss alla. NEJ, det har inte varit mysigt att ha en bebis under dessa två första månaderna, jag skiter i om folk tycker att jag är dum i huvudet som säger det, men det är sant. Första månaden av Minnas liv var jag sjuk och andra månaden har som sagt bestått av skrik, skrik och åter skrik. Hon har aldrig varit nöjd, aldrig sovit trots att hon varit så trött att hon nästan svimmade (okej hon har sovit men inte i närheten så mycket som hon hade behövt) och det har varit några veckor av hopplöshet och förtvivlan- men nu har det börjat vända! Nu kanske vi också får uppleva det där mysiga, härliga som alla pratar om. Alla de som inte fattar att jomenvisst, nog vet jag att det kan vara hårt arbete att ha barn, jag har aldrig sagt annat, men att ha ett barn som inte mår bra under en längre period- det är för fan ingen normal situation. Så jag ber om ursäkt (eller nä, det gör jag ju faktiskt inte) men VI tycker INTE att det har varit kul. Alls. I ärlighetens namn punkt amen.
Jag har lurat sambon att börja med middagen, "börja du så fortsätter jag", egentligen hade jag inte en tanke på att ens hjälpa till men jag tror jag ska ta och dra ett litet strå till stacken i alla fall. Jag kan ju åtminstone titta på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)