När barnen sover middag samtidigt, då är de verkligen världens finaste och underbaraste och allt tjosanhejsan gulligt i ordväg man kan komma på.
När de inte sover samtidigt skulle jag lätt kunna sälja en av dem. Eller nåt sånt liknande.
Ni fattar att jag överdriver va? Man måste verkligen vara övertydlig med att förklara såna saker, vissa tar det nämligen på blodigt allvar och börjar ringa runt till vänner och bekanta för att förfasa sig över mitt dåliga moderskap.
Men det är ofattbart skönt när man lyckas pricka in en samsovning, dagen blir liksom tusen gånger enklare då.
I morgon åker jag och min storasyster ner till Härnösand för att hälsa på en av mina mindre systrar som precis kläckt en kusin Nils. Ungarna får vara med sin pappa för här ska bäras nyfödd bebis! Vi blir bara till på söndag så frukta icke, mina barn kommer att känna igen mig när jag kommer hem, anknytningen kommer inte att ta skada och fadern i huset är precis lika bra som mig på att ta hand om ett par snoriga blöjbarn. Jag kommer nog att sakna dem en smula men det tror jag bara är bra. Man uppskattar inte det man har lika mycket om man inte får sakna det någon gång om sänder. Inte jag, i alla fall.
Det kom inga tjuvar natten som var heller, för er som undrade. Jag hade nog inte hört dem heller för jag var sinnessjukt trött och sov som en sten. Wille vaknade bara en futtig gång så med stolthet kan jag nu säga att han sov från 19.15 till 03, åt 260ml och somnade om till 06.30. Fantastisk natt. Han har faktiskt ändå haft bra dygnsrytm sedan han föddes, problemet har varit att hans mage stört honom. Jag skojar inte när jag säger att den ungen har fisit värre än en kossa som ätit rå lök- till och med sköterskorna i Sunderbyn höjde på ögonbrynen. Att han trots alla fisar som kom ut hade otroligt mycket gaser kvar i magen (visades på bukscanning) förvånade dem än mer. En rolig sak att berätta för framtida flick- eller pojkvänner om inte annat.
hahaha du är skojig!
SvaraRadera