lördag 27 februari 2010

Med serpentiner och ballonger...

..och drinkpinnar och förhoppningsvis lockigt hår,

ikväll kommer med all säkerhet att bli exceptionellt kul!
Fast serpentinerna och ballongerna hoppar vi över, får se om jag ids köpa drinkpinnar och är gaaaanska säker på att jag inte kommer att orka locka håret.
Så var det med den inledningen.
Men kul, det kan det ju bli i alla fall. Det verkar då som att folket tagit åt sig och pallrar sig hit ikväll, det är ju i alla fall det viktigaste.


Nu till något annat, mer spännande, mer spontant- mer "jag tänker, men inte alltid rätt".
Ni vet igår, det var fredag, 15-, snö och snålblåst?
Ja, igår.
Kan ni tänka er, att jag- mitt på E4- hittade en kristen finne som skulle lifta till en gospelkonsert i Uppsala? För det var faktiskt så!
Han hade inga pengar för han hade varit tvungen att betala en räkning sa han, och det tror jag var sanningen. Jag vet ju själv att jag inte har många slantar över när jag betalat mina räkningar, även om jag kanske inte har SÅ extremt lite att jag måste lifta dit jag ska.
Jag stannade faktiskt och plockade upp stackars frusne, ensamme finnen, som ni kanske har förstått, fast jag ångrade mig i samma ögonblick som han sa "Jag är från Finland".

"Helvetesjävlar" tänkte jag. Finnar knivar folk, super och badar bastu. Tänk om han under knivhot tvingar mig att höja värmen i bilen till 50 grader och slangar ut spolarvätskan för att få sig en fylla? Det vore ju ett helsikes dåligt avslut på veckan.
Men, som sagt, det visade sig att jag hittat den enda vuxna man i Finland som är kristen. From som ett lamm och inte en slö morakniv ens, så jag släppte av honom på busstationen med alla lemmar och allt blod i behåll.

Det är inte många nuförtiden som ger liftare chansen. Jag antar att det beror på alla konstiga människor som finns där ute i stora världen och jag antar att det bara är förnuftigt att gasa på lite extra och åka förbi så fort som hastighetsbegränsningen tillåter.
Ibland är det bara så HIMLA skönt att inte vara förnuftig.
Jag har plockat upp liftare förut och jag kommer säkert att göra det igen, jag är inte så snabb i tanken utan tycker mest bara synd om de stackars människor som står ute i dumma väder. Det är ju ändå inte så stor risk att man skulle träffa på en galning, menar, hur ofta läser eller hör man att en liftare mördat någon som låtit dem åka med? Då tror jag att det är större chans (risk) att man blir knivskuren på väg hem från krogen... fast folk undviker väl inte att gå ut för det?

fredag 26 februari 2010

Bakismat



Jag har en fråga.

När jag är bakis dagen efter en stor fest eller en liten fest eller vad fan som helst, när jag druckit sprit helt enkelt - då är jag vrålhungrig. Hela tiden. Jag kan äta hur mycket som helst av vad som helst och ändå få svältkänslor efter fem minuter.

Hur kommer det sig? Någon som vet? Finns det möjligvis någon annan som är likadan?

The Morning and I

Jag har ett strålande morgonhumör.


Varje morgon. Det är som att jag vaknar med all världens glädje och pratsugenhet liksom instängd inuti mig och det MÅSTE ut!

Min sambo har världens kanske sämsta morgonhumör. Inte världens bästa kombination när jag springer runt och surrar om hur "smaaaal" jag har blivit, planerar dagen in i minsta detalj (åså kommer ni halv tie åså åker vi till stan och köper dittdatt åså gör vi de å sen de å sen blir de så) och vill börja diskutera inredningsdetaljer.
Han, han går bara runt i tystnad och gör det han ska göra (klär på sig, åker på jobbet) och muttrar mest åt mina fantastiska idéer och förslag.

Jag är inte ledsen för det, jag klarar mig bra med att få prata för mig själv, är jag riktigt RIKTIGT på hugget surrar jag en stund med hundarna också, bara för att. Det kanske mest är positivt att jag får hålla låda alldeles solo, jag låter ändå aldrig någon få en syl i vädret (med "någon" menar jag min sambo, det är sällan någon annan är hos oss klockan 06 en vardagsmorgon. Inte på helgerna heller för den delen).


Kvällstid är jag sur och trött och jävlig så det jämnar väl ut sig.

torsdag 25 februari 2010

Min utflykt.

Igår skulle jag prova mina skidor.
Jag har inte åkt skidor en enda gång efter jättevurpan i högstadiet då jag åkte rakt in i en telefonstolpe (ja, jag är så gammal att det fanns telefonstolpar när jag var ung) och nästan slog ihjäl mig.

Först och främst stod jag i fem minuter och undrade hur i helvete man skulle få PÅ skiten så att de liksom fastnade i pjäxorna. Till sist lyckades jag och då blev det åka av kan jag säga! Både bakåt och framåt och sidledes och med stavarna flaxande vilt i luften. Fast när jag väl återfick balansen stod jag kvar på exakt samma ställe som jag startade på så själva åkningen var nog en hallucination.

När jag skulle starta gick det trögt. Jag ramlade en gång innan jag kommit mig iväg och när jag väl rörde på mig kändes det som att all snö i landet klibbade fast under mina fötter. Efter några meter hade jag fått in schwunget och måste ha liknat fröken Kalla där jag for fram som skjuten ur en kanon... tills jag kommit ungefär 20 meter och hunden bokade kli-tid längst fram på skidorna. Han stoppade effektivt min framfart genom att helt sonika lägga sig ner mitt framför mina fötter. På skidorna.


Sammanfattningsvis kan jag berätta att jag åkte en bit och det gick bättre på tillbakavägen. Jag är fortfarande inte riktigt säker på hur jag egentligen fick på mig skidorna så jag gissar att även nästa tur kommer att bli en utmaning från början till slut.
Men skam den som ger sig!

Jag bryr mig inte.

Jag vet att det finns vissa som läser min blogg som kanske inte, om rätt vore rätt, borde lägga ner så mycket tid och energi på mitt liv och mina tankar utan koncentrera sig på sitt.

Men ska sanningen fram (yes, here it comes) så är det väl deras problem. Jag har ingen besöksstatistik, ingen koll på vem som ögnar igenom mina väl valda ord och noll intresse av att få reda på det heller, skulle de nu välja att vara anonyma och skita i att kommentera. Är det någon som känner för att läsa det jag skriver- varsågodavarsågodahoppasdetsmakar- om inte, buhu-buhu på dig då.


Idag skriver Malla om skitvintern. Jag håller med helt och hållet och lägger till att den person som till sommaren utbrister "Det är för varmt" kommer att få en rak höger som knäcker näsan snabbare än blixten.
Fan, fem, tio minusgrader skulle kännas som värsta tropiska hettan just nu.

onsdag 24 februari 2010

Gnetar på.

Jag knåpar på, som vanligt.

Efter en nästintill sömnlös natt (eldning kräver vakenhet), tidig morgon och uppstyrd förmiddag har jag gett mig själv en halvtimmes respit innan 60-minutarn med hundarna. Jo, för det blir en sån idag också, jag ska sparka minusgraderna på pungen och ta på mig alla kläder jag äger och har, bara för att.

Är det någon annan än jag som har stora, vita sittpuffar från IKEA?
Som vi alla vet är vitt en dum färg om man har husdjur som råkar vara en annan färg än just vita. Det är väl egentligen en dum färg om man har husdjur överhuvudtaget eftersom de på ett eller annat vis alltid lyckas smutsa ner saker, oavsett om de är samma färg som saken i fråga.
Hur som helst, jag skulle vara duktig i morse, så jag bestämde mig för att tvätta de vita överdragen till de stora sittpuffarna.
Asjobbigt!
Det var en kamp att få av dem och en kamp att få dit dem. Jag tappade en sittpuff rakt på stortån och svor en lång ramsa, sen drog jag hårt så uttahelvete och rev sönder ena överdraget i sömmen. Bara lite, det gick att dölja, men nu har jag en undran.

Varför kan de inte tillverka dessa överdrag liiiiiite större? Man ska väl inte behöva skada sig när det är dags att tvätta dem?
Kanske är det så att de tycker att man ska köpa nya när de blir smutsiga men då har de inte tänkt på oss snålkärringar som vägrar lägga ut en onödig krona.

Nu har jag lindat in sittpuffshelvetena i plastfolie, ha! Försök bli smutsiga nu, liksom. Ska dra några varv aluminiumfolie också så det blir lite astronautkänsla över det hela.

tisdag 23 februari 2010

Hej allihopa.

Snart ger jag upp.

När det smällde till där i december och blev kallt som i graven, ja då var jag den första att påstå att det bara kommer att vara kallt ett tag, sen blir det varmare.
I början av januari drog jag till med "Äsch, nu går vi mot behagligare temperaturer och soliga, fina dagar".
När deti februari fortfarande var kallt tröstade jag mig med att våren snart skulle vara här.


Men nu är det för fan snart mars och temperaturhelvetet är lägre än någonsin! Jag VET att jag bor i Norrland och jag VET att vintrarna kan vara kalla, men så här helvetes förbannade svinigt kallt?! Det strider ju mot allt sunt förnuft att det ens får bo folk här uppe, det är fanimej en gåta varför alla inte tar sitt pick och pack och flyttar till sydligare breddgrader.

Jajjemän, jag är arg.
Jag vill ju vara ute i normala vintertemperaturer (typ -15), sparka med hunden, promenera i flera timmar och grilla korv uppe på något fint berg!
Jag VILL INTE sitta inne och beundra naturen när den sakta fryser sönder.

Skitvinter.

Det larmas!


Hujedamig, hujedamig! SUPANDET ÖKAR i vår lilla stad! Kvinnor över 40 har anammat Medelhavskulturen och kan nuförtiden hittas i TV-soffan med ett glas vin i näven- mitt i veckan!
Har ni hört något så hemskt förut?

I lokaltidningen rapporteras att kvinnorna, trots att de dricker vin MITT I VECKAN, även super ibland på helgerna!
Red alert.

Männen tittar på OS i tio dagar och pimplar öl som vore det vatten men det är ju faktiskt bara så som det ska vara. Att ölburken även är sällskap vid TV-sända fotbollsmatcher, fisketurer, skoterutflykter och alla andra "aktiviteter" och happenings, det vet vi alla.


Men kvinnor, alltså, nog förstår ni väl att man inte kan dricka vin under veckorna? Någon helg då och då är okej, menar, männen måste ju få komma till ibland, och då spelar det ingen roll om man blir stupfull- deras chanser ökar i samma takt som kvinnors berusningsgrad.


Moraltanter och sedlighetspoliser borde förbjudas!

...men DU då?

Den frågan kom aldrig,


så jag tar mig friheten att nästan-besvara den på alldeles eget initiativ.

Vem tror ni att jag är?

Kungliga Kicki. Bemästrar maskiner och lösa vikter med beundrandsvärd precision. Gymvett- och etikett är hennes andranamn och superstrikt träningsdisciplin är efternamnet. Har stilfulla träningskläder som alltid luktar rosor och ser inte ner på någon annan i gymmet oavsett träningsvana eller beteende.
Helt enkelt den perfekta gym-medlemmen!

Krångliga Kicki. Blir sur om "hennes" crosstrainer är ockuperad av en (enligt henne) person som inte är värd den. Går fram och tillbaka flera gånger för att hon glömt något viktigt och kan absolut inte träna utan musik.
Stör sig på folk som står i vägen och sniglar som tar flera minuter på sig att fylla vattenflaskan. Tittar snett på dem som tränar med lägsta möjliga motstånd, hon har nog glömt att hon själv varit i samma situation en gång i tiden.
Svettas som en gris.

måndag 22 februari 2010

Personligheter

Alla är vi olika.

Tur är väl det, så supertrist om alla skulle vara likadana!
Däremot kan man (jag) ibland irritera mig på folk som är särskilt olika mig själv, speciellt när jag är på gymet.

Surrige Sune. Pratar med allt och alla, helst samtidigt som den andra personen gör någon speciellt krävande övning så som marklyft eller nåt som kräver koncentration. Surrige Sune är alltid i riskzonen för att få en smocka rätt i nyllet.

Hjälpsamme Hjalmar. Ska alltid visa hur saker och ting ska göras. Oavsett om man bett om hjälp eller inte, tips och råd och ibland även handgripligt stöd kommer som ett brev på posten. I min fantasi åker Hjalmar iväg i en rymdfarkost som exploderar.

Puckade Petra. Behöver nog egentligen ingen närmare presentation. Glömmer varje gång bort hur löpbandet fungerar (vart är Hjälpsamme Hjalmar när han verkligen behövs?), lyfter 0,5kilos vikter för att det ska se ut som att hon tränar och dricker 4 liter vatten under ett 10-minutersträningspass. För att inte bli uttorkad.

Träningsfreaket Tove. Springer som en iller mellan maskinerna, lyfter hela viktpaketet en gång och frustar som en häst. Torbjörn heter den manliga versionen, han har oftast ölkagge och luktar illa.

Plaskar-Patrik. Är ju egentligen en bassäng-företeelse men var tvungen nämna honom. Han som tror att han simmar snabbast av alla bara för att han tillverkar tsunamivågor med sina vevande armar.
Jag skulle lätt kunna dränka honom, speciellt efter nitton kallsupar och tvåtusen liter klorvatten i ögonen.

Varför kan jag inte bara få ha gymet som mitt alldeles egna, privata?
Å andra sidan är det ganska underhållande att se alla konstiga typer som kommer dit, så länge de håller sig på behörigt avstånd vill säga.

Vad gör ni?

Själv är jag OS-sällskap.

Eller OS-assistent kanske man skulle säga. Sambon tittar på hockey och jag assisterar. Kokar kaffe, eldar, rastar hundarna.
Sköter markservicen helt enkelt.
På min födelsedag.
Jag är verkligen en martyr.

Senare är det återigen dags att dra sig mot glesbygden för att skaffa oss ytterligare ett släplass ved. Vi trodde ju att det skulle räcka, det vi kapade förra gången, men vintern skrattade oss rakt i ansiktet och nu står vi här utan värmekälla igen. Jag räknar inte elementen som värmekälla, de suger.

Spännande dag idag, inte nog med att det är MIN födelsedag (på sin plats att gratta, alltså) men mest troligt blir det även min brorsdotters födelsedag också. Väntar nervöst på nyheter.

söndag 21 februari 2010

Sura på



Jag brer ut mig i omklädningsrummet bäst fan jag vill!

Känner jag för att sätta mig på skötbordet och blockera för mammor med skrikiga, bajsiga barn gör jag det också.

Har man betalt medlemsavgift ska man väl ha vissa fördelar?

Så här går det


..nu undrar ni nog om hundarna varit dåliga i magen?
Nädå. Så här blir det om man lämnar över någon sorts ansvar på mig. Inte ens en halv burk strössel kunde rädda bakverket.
Så här såg den ut i soppåsen, Adde.
HUR ska jag kunna veta att man inte KOKAR glasyr? Va?
Den sjönk in ordentligt i kakan som fick samma konsistens som blöt tvättsvamp.

Bra, mindre bra och mest o-bra.



Breaking news!
Titta! Jag har fått min första (kanske sista, vem vet) sån här AWARD. För att jag är så otroligt rask i tanken och skriver fruktansvärt uttänkta och intressanta.. eller nä, vänta nu. Fick lite hybris där ett tag när jag tittade på allt guld.
Tack Malla för den fina grejen! Visade sambo det första jag gjorde (han sov men det är lätt att väcka någon genom att slänga en laptop i ansiktet på dem) och han var också glad för min skull.
Grattis, sa han.
Varför säger man egentligen att man haft en "dålig" dag?


För det mesta är det ju liksom man själv som förstör dagarna genom att vara sur och tvär och på fruktansvärt dåligt humör.

Igår till exempel, förstörde jag min egen dag då jag drack alldeles för mycket sprit under fredagskvällen och mådde halvtaskigt heeela långa lördagen.

På kvällen blev det bättre, lillasystern kom förbi och hjälpte mig att baka en alldeles underbart fin kaka. Tyvärr lämnade hon glasyransvaret till mig, vilket innebär att jag idag måste baka en alldeles ny kaka för den blev förstörd.


Att baka är verkligen inte min starka sida.

Ibland måste man dock offra sig, menar, jag vill ju få flest möjliga presenter och enda sättet är då att sänka sig till att muta folk.

De kommer och fikar, jag får presenter.

Nästa år ska jag nog bara åka runt och håva in paket så slipper jag slava vid spisen. Visst, det går bensinpengar, men jag kan ju ha med mig en sån där liten insamlingsbössa. Om alla ger en tjuga bär det sig nog.





lördag 20 februari 2010

Idag

Jag är halvbakis.

Trött. Och har världens fulaste frisyr.

Så där, då vet ni.

fredag 19 februari 2010

Nu och då




Hade tyvärr ingen bild där jag poserade likadant, men ni kanske ser skillnaden i ansiktet? Ni som känner mig ser förhoppningsvis skillnad på ben och armar också, kläderna jag hade på mig på bilden är kasserade för lääääänge sedan.
I eftermiddag/kväll ska jag anställa sambo som fotograf och ta ytterligare en "nu"-bild.
Om två månader ungefärlich ska jag presentera ännu en, då blir den nya "nu"-bilden en "då"-bild och den ännu nyare blir... ja ni fattar, va?
Idag är det fredag och jag ska dricka sprit.
Men först ska jag;
Gå ut på en kort, men kall, promenad med hundarna.
Hälsa på Malla.
Köpa sprit.
Träna.
Just nu försöker jag bara elda så att det blir varmt i huset. Lättare sagt än gjort, ska ni veta.
Hursomhelst så ska mitt blåbär Harley följa med på besök hos Malin idag.
Han är en mycket skötsam herre så jag vet att det kommer att gå bra, jag ska till och med kamma honom före så att han blir presentabel och inte löser hår på bebisen.
Fast bebisen ska han inte få hälsa på. Kanske är fånig och löjlig men jag anser att mina hundar och andras barn inte har något med varandra att göra. I alla fall inte väldigt små barn. När de börjar komma upp i sju, åtta års ålder kan man ju i alla fall tala om för dem vad de får och inte får göra med hunden, systers pojk till exempel kommer mycket bra överens med båda mina odågor.
Australian Shepherd är för övrigt en hund som håller sig till sitt, dvs. har inte så mycket intresse för andra människor.
Vissa verkar ha väldigt jobbigt med just den tanken, de tror att hunden inte "tycker om" dem och försöker med alla medel att göra hunden mer intresserad av deras person.
Dåligt drag. Det gör faktiskt mer skada än nytta.

torsdag 18 februari 2010

Lite info

Tänkte tala om för världen,

att min tankspriddhet återigen gjort sig påmind.
Min telefon är på jobbet och kommer att där förbli tills i morgon eftermiddag, så det är ingen mening med att ringa mig. Förvisso har jag min alldeles egna sekreterare som kan svara och ta eventuella meddelanden men tyvärr har han sedan ingen möjlighet att förmedla dessa vidare till mig då jag ju är väldigt isolerad här i ödemarken.
Att hålla mig uppkopplad är inget alternativ, vårt internet tar slut då.


Nu ska kvällsrastningen av hundar äga rum, ingen högtidlig ceremoni men dock en tradition. (Återkommande händelse).
Fast det är tusen minus så ikväll går den räsersnabbt.

..tyck som mig eller inte alls?

Råkade halka in på en blogg såhär mitt på eftermiddagen när jag varvar ner efter arbetspasset, och jag kan inte annat än flina när jag ser hur känsliga en del är.

Just i denna blogg visade en tjej upp en tavla som hon fått av någon moster eller hur det nu var, en tavla som hon tyckte var jättefin. Jag ska inte gå in på mina egna åsikter om tavlan, det spelar ingen roll, men någon annan hade kommenterat och undrat vad det var på den egentligen för hon/han tyckte att det såg ut som utsmetad grädde.
Bloggskriverskan valde att inte godkänna denna kommentar för att sedan tillägna den ett helt inlägg där hon påpekade hur TÖNTIGT det var att kommentera anonymt, osv..osv.. i en evighet (kändes det som).

Herrejösses och gud och min skapare och andra- vad spelar det för roll? So what om folk har olika smak, är man så osäker att man blir förbannad när någon ogillar ens inredning borde man kanske fundera på hur man ser sig själv.

Fast å andra sidan, alla kan ju inte vara perfekta, som jag :)

Att ta körkort

Att påstå att jag är en briljant förare vore att ta i med väldigt hårda handskar, dvs. överdriva rejält. Jag är väldigt okoncentrerad och har för det mesta en massa tankar i skallen, varav få eller rent utav inga har med min bilkörning att göra.

Därför får jag ibland obehagliga överraskningar, typ "Just ja, jag glömde att titta åt höger när jag svängde, tur det inte kom någon bil" eller "Nämen! Är jag redan här? Undrar vad som hände på vägen hit, egentligen".

Jag hade mitt alldeles egna, personliga helvete när jag skulle ta körkortet. 27 körlektioner, 2 stora bråk med körskolläraren och 1 jättelång vandring hem när jag blev förbannad på min pappa, lämnade bilen där den stod och gick iväg med arga steg. Han skulle lära mig backa, vilket inte gick så bra.
Jag kan än idag inte backa ordentligt. Soptunnor, stolpar och postlådor- beware!

Efter många om och men fick jag dock mitt körkort- om än med viss förvåning.
Klarade både teorin och uppkörningen på första försöket, det var det senare som fick mina ögonbryn att höjas en aning.
Frågade till och med uppkörningsgubben om han verkligen menade allvar, det gjorde han tydligtvis.
Jag firade dagen efter genom att backa mammas bil rakt in i en järnstolpe vilket förstörde hela bilen.

Eller, nja, nu överdrev jag. Det var när jag såg till att bli påbackad av en annan bil några dagar senare som mammas bil verkligen gav upp.
Fast enligt lag var det inte mitt fel för man måste se sig noga för när man backar.

Konstant

Jag har haft huvudvärk i fyra dagar nu, inte speciellt skönt. Till råga på allt är det sån där lurig huvudvärk, inte så lite så man glömmer bort den men ändå inte tillräckligt mycket för att ta en värktablett.

Jobbar sista skiftet innan helgledigt och jo, jag räknar timmarna. Har jobbat över 60 timmar sen förra fredagen, skiftarbete är verkligen ett bra sätt att fördriva tiden på.

Vägde mig i morse, och det var ett lyckligt möte. -0,7 kg sen i måndags. Visst, jag äter som en myra (1528 kcal/dag) och visst, jag tränar, så det var väl inget oväntat resultat precis, men jag blir glad i alla fall!

onsdag 17 februari 2010

Pensionärsrutiner

Jag har skaffat mig såna.

Somnar vid 22.30 och vaknar i ottan.
Inget fel med det om nu bara mina jämnåriga kamrater kunde lära sig att det är så det ska vara! Varför kan ingen komma och hälsa på där vid sjusnåret och göra mig sällskap? När sambon är hemma funkar det ju, jag skramlar lite extra med något vedträ eller så och ett, tu, tre så är han vaken. Tyvärr har han inte världens bästa morgonhumör, milt uttryckt, så han blir mest irriterad när jag vill börja diskutera viktiga saker (vilken klänning jag ska ha på mig nästa gång vi ska på fest, träning, renovering) men jag brukar ignorera det och prata på ändå.

Ena hunden ser ut som en fyrkant bakifrån.
Jag har klippt bort en massa hår med stora saxen, ganska brutalt och utan att bry mig om eventuell frisyr.
För ni måste förstå att det inte är det lättaste att ha en långhårig collie som är lös i magen. Vill man inte ha bruna ränder som mönster på mattorna- ja då har man bara två alternativ, antingen duscha hundskrället varje gång hon har skitit eller klippa bort bajsuppsamlande hår. Då jag inte önskar att hennes röv ska frysa fast varje gång vi går ut fanns det liksom bara en sak att göra.

Den andra hunden har det också varit synd om idag. Jag hälsade på hos mina föräldrar och deras tik löper.
Harley tyckte att det minsann skulle produceras valpar men det tyckte inte hon och visade det genom att slita loss två stora hårtussar ur hans vackra päls. Skam den som ger sig, sa han då, och försökte smidigt smyga sig på från sidan.
Vi vet ju alla att nej betyder nej, så det blev inga barn gjorda just idag.
Som tröst slickade han sig själv mellan benen litegrann och verkar nu relativt nöjd med tillvaron.

Knåpigt.

Det finns alldeles för mycket att fundera över.

Jag har lärt mig att inte alltid vräka ur mig vad jag tänker, för det kan låta helt fel ibland. Jag vet inte om jag är den enda över 25 som undrar över det mesta, till exempel;

- Fiskar. De måste ju ha otroligt tråkigt på vintern, när de bara ligger på botten och slöar och väntar på sommar. Varför blir inte fiskar deprimerade? ..och varför simmade min akvariefisk uppochner i två års tid? Kom den kanske från Australien?
Min systerson frågade en gång om fiskar är vattentäta.
ÄR de det, eller har de vatten inuti sig också?

- Språk. Länge trodde jag att alla människor, oavsett ursprung, tänkte på svenska. Det var liksom svårt att greppa att man kunde tänka på något annat språk.

- Cykling. När de cyklar runt på de där banorna inomhus, är inte det lite orättvist? Den som cyklar längst ner behöver ju inte cykla lika långt.
Är det typ han med mest kompisar som får cykla där, eller?

- Sist men inte minst, pengar. Varför inte avskaffa pengar och gå tillbaka till byteshandel? "Du får mina skor som jag ändå inte använder och jag får din snygga väska. Ok?" Alla skulle ha en ko och lite höns och ett potatisland och allt skulle vara frid och fröjd.. tills grannen förhäxade din ko så att hon dog.
Men då får man ju bränna grannen på bål, det skulle bli en sjuhelsikes kvartersfest det.

tisdag 16 februari 2010

Jag ska inte vara så där dumdryg.

..och jag menar definitivt inte att låta präktig.

Men idag har jag varit en rejält bra dag. Uppstigning 05.15, jobbat till 16, simmat, handlat, var hemma 17.45, lagade middag, åt middag, gick på promenad med hundarna. That´s it. Nu är jag trött som fan och när sambon åker iväg på jobbet ska jag lägga mig i soffan och sova.

Jo, jag sover i soffan för jag vågar inte sova ensam i källaren.

I morgon blir det ännu en tidig morgon,
jag vill hinna städa innan gymmet klockan nio.
Det är hundhår överallt.
Jag måste även vika tvätt. Min hatsyssla nummer ett.
Fasiken.

Otroliga misstag

Det har varit en underlig dag idag, underlig och underhållande.

Föreställ er följande scenario;

På X-ray med jobbet.
I väntrummet. Sjuksköterska frågar om det är (jobbets förnamn). Javisst!
Men oj, säger sjuksköterska, jag glömde visst rullstolen!
Han behöver ingen rullstol svarar jag. Han går så fint själv.

Hum, hum di-dum.. hiss ned, vart ska vi egentligen?
(Jobbets förnamn), har du varit inlagd på sjukhus förut?

Precis i den sekunden började jag ana att något var fel. Vadå läggas in? Han ska ju på röntgen!
Ehh.. alltså, vahettere, är det rätt människa du har tagit nu?
JOOOO, (jobbets förnamn) Jonsson.
Nää. Not korrekt. Hur fel som helst.

Asgarv i hissen på väg tillbaka.

Själva röntgen gick bra.

Sen skulle vi äta.
Ena pizzerian var stängd, Max var full med småbarn från högstadiet som tydligen fortfarande protesterar mot att skolmaten smakar skit.
De skulle ha varit med på min tid!
Då fick vi minsann trycka i oss cole slaw även om vi hatade det!

Hur som helst, det blev en kycklingsallad (förbannat god!) på PitStop. Jag snubblade på en rullator och slog halvt ihjäl mig.
URSÄKTAFÖRLÅT skrek jag, för av erfarenhet vet jag att folk med rullatorer brukar vara lomhörda.
Mackapärens ägare tittade argt på mig och snörpte på munnen.
Människor som snörper på munnen är jag inte mycket för så jag storsnörpte tillbaka och sparkade till rullatorn en gång till när jag ändå gick förbi.
HON kunde ju också ha bett om ursäkt för att hon ställde sin dödsmaskin mitt där jag skulle gå.

måndag 15 februari 2010

Man ska leva...

...för varandra, tydligen.
Enligt "Process", en kör bestående av utvecklingsstörda.

Får man säga att det låter hemskt? För det gör det ju. Ingen taktkänsla alls. Tonsäkerheten är också skakig.
Jag får faktiskt lite ont i huvudet av att lyssna på musiken, men vafan, jag är ju i tjänst så jag kan väl inte klaga egentligen.

Jag får betalt, det är huvudsaken.

-------

Hör ni, är ni lika arga som mig i trafiken?

Ibland leker jag polis. Jag hejdar folk som jag tycker kör för fort genom att sakta ner och blockera lite lätt, så att de måste bromsa. Igår var det en som blev väldigt sur på mig när jag körde 70 på 90-väg, han blinkade med ljusen och körde nära, nära.
Som den sanna surfitta jag är saktade jag då ner ännu mer, blinkade tillbaka med bromsljusen och visade långfingret i backspegeln.

Här är det JAG som bestämmer hastigheten!
Förresten är det väl så, att på vintern ska man köra minst 20 km/h under hastighetsbegränsningen? Det kan ju faktiskt vara halkigt.

Jag lyckas

Träningen ger resultat.

-1,5 kilo på sex dagar.
Skulle inte vara helt fel att ha en fitnesskropp light till sommaren, så jag tragglar på i hjulspåren, en vecka i taget.

Igår när jag körde till jobbet var jag extra trött. Av någon konstig anledning glömde jag hela tiden bort att jag hade halvljuset på, så varje gång jag mötte en bil bländade jag dem med helljusen. Jag råkade även ha igång blinkersern några gånger, men hoppas att mina medtrafikanter fattade att jag inte tänkte svänga höger i 110 på E4 med mitträcke.

söndag 14 februari 2010

Hemskast ever

Det gick fint.

Hon var inte alls farlig, inte hennes man heller. Bebisen är jag osäker på. Hon tittade anklagande på mig med stora bruna ögon och verkade undra vad jag egentligen gjorde där. Vacker bebis dock, även i verkligheten.

Däremot känner jag mig som världens sämsta hundägare, för just nu är jag spyless på de två som finns i huset. Har inget tålamod med någon av dem, jag borde ju egentligen aktivera dem lite för det har inte blivit så mycket av den varan idag men jag orkar helt enkelt inte vara pedagogisk med en löptik och en kåt hanhund. Orkar inte.
Imorrn kväll, då ska vi hitta på nåt skoj. Nåt hund-skoj. De har inte så höga krav, lite pinnkastning och trickträning brukar duga.
De ska få åka bil alldeles strax, det kanske räknas som aktivitet?

-----------------------------

Träningen nästa vecka blir följande;
Tisdag- simma
Onsdag- styrkepass + crosstrainer
Fredag- styrkepass + crosstrainer
Söndag- morgonsim

Det tycker jag att jag borde hinna med. Fast visst blir det mycket om man räknar med alla tusentals promenader med hundarna ... försöker lägga passen tidig morgon så är det liksom avklarat.
Snart börjar ju Harleys skola så då kanske jag får lite mindre dåligt samvete över att han inte får "jobba" som han borde.

Är det inte otroligt,

så säg?!

Varför går tiden så fort, bara för att det är morgon?
Jag har nu precis 5 minuter på mig att skriva ett roligt, intressant och fängslande blogginlägg.

Tyvärr tror jag inte att det blir så mycket av det, klockan är sju och dagen har inte ens börjat, än mindre min tankeverksamhet.

Gymmet hägrar, dricker vatten och ska strax mata i mig frukosten trots att det egentligen är alldeles för tidigt för matintag. Brukar ju äta frukost vid 9, idag är dock en väldigt förskjuten dag. Komprimerad också, för den delen. Ska förbi hos Malla i eftermiddag, jag har inte hunnit bli nervös än men det kommer nog ska ni se. Det finns ju så mycket som kan gå fel, men å andra sidan verkar vi tycka och tänka ganska lika så jag har en känsla av att det kommer att gå bra i alla fall.

Det finns ju en bebis där så i värsta fall är det bara att gulla med den, om jag nu skulle få slut på saker att säga.
Vilket jag iofs aldrig fått förut så det vore konstigt om idag blev första gången.

Time out, dags för viktiga saker!

lördag 13 februari 2010

Det funkar!

Kom på att jag glömt att berätta.

Jag inhandlade ju anti-Age krämer och liknande häromveckan och jag kan inte annat än förundras över dess verkan.

-Systemetpersonalen, de där som normalt sett typ hälsar om jag träffar dem på stan, kände inte igen mig och bad mig att visa id. Glad i hågen drog jag fram körkortet och flashade min verkliga ålder.
Jag sa att jag inte tog illa upp, att jag var medveten om att mitt väldigt unga utseende lurar många. Jag rekommenderade till och med krämerna för tanten i kassan såg ut som ett russin i ansiktet.
Fast hon kanske bara hade ätit för många sura citroner.

-Svärfar frågade igår om jag gått ner i vikt. Han tyckte att jag såg smalare ut i ansiktet. Jag drog genast slutsatsen att mirakelkrämerna även bränner kalorier.

Sen kan jag även passa på att göra lite reklam för nya volume sensation-schampot.
Mitt knullrufs får nu dubbelt så mycket volym jämfört med tidigare after-sex-hår.
Jag ser ut som en svamp, cirka.
Men även utan samlag får håret helt okej volym.

Visst är jag trist?

Förutsägbar och bestämd.

Jag dricker bara lättmjölk, använder bara mini-Lätta och köper alltid mager ost.
I flera års tid har jag (oftast) vänligt men ganska skarpt tackat nej till fika, tårta och saft eller läsk med socker (kalorier) i.
"Meh! Fikar du FORTFARANDE inte!?", "Jaha, är det något nytt du har börjat med" och "Nog kan du väl ta en kaka i alla fall, det gör ju varken från eller till" är kommentarer som jag lärt mig att vifta bort, omärkligt och effektivt.

Varför har folk så svårt att förstå att jag
1. inte är speciellt förtjust i fika
2. inte håller mig till någon strikt diet (tex. inga kolhydrater bara fett, ananasdiet eller annat tjafs)
3. jag KAN ta en KAKA men jag VILL INTE. Inte för att jag tror att jag blir fet av en kaka, men (se punkt 1).

Ingen säger något om någon vill ha äcklig grön standardmjölk i stället för lättmjölk, eller bregott i stället för Lätta.
Det handlar inte om att jag bantar, det handlar om vad jag gillar och är van vid. Jag tycker att mellanmjölk smakar grädde. Grädde är det värsta jag vet. Bregott gör så att hela munnen känns insmord i fett så det avstår jag gärna.

Jag skiter i att det är "nyttigt fett" och att lightprodukter är "skadliga för hälsan" och "onaturliga". Jag kommenterar inte på att andra äter det, menar, vad skulle folk säga om jag vräkte ur mig att de minsann är tillräckligt tjocka och borde skära ner på fettet, på samma sätt som en del säger till mig att jag är tillräckligt smal så jag borde fika.
Vad har det egentligen med saken att göra? Varför pratar de om saker de inte vet någonting om? Vad andra vill äta eller inte har jag inte så mycket med att göra. Tydligen tänker inte alla likadant. Det är inte socialt accepterat att tacka nej till en semla.

---------------------------------------------------

En mördarpromenad upp till Råberget i halvmjuka skoterspår- sug på den ni! Gröt i benen på vägen upp- frisk fläkt på vägen ner.
Kvällen- soffläge och popcorn (efter hundrastning).
I morgon, en fullspäckad dag.

Sådärja

Idag är en jobbdag.

Absolut ingen latdag.
Jag har sovit så hårt att jag har lite ont i skallen- men känner mig pigg och utvilad!
Sömntabletter is the shit när man känner i kroppen att man kommer att ha svårt att somna. Bara trycka en med ett glas vatten och sen snarkar man natten lång. Kanske världens bästa uppfinning, efter hjulet förstås. Inget slår hjulet.

Vill ni veta nåt fånigt? Töntigt, mesigt? Jobbigt hurtigt?
Jag är träningssugen.
I morgon blir det ett lååååångt pass, sen ska jag avsluta med bubbelpool. Man kunde ha sämre saker planerade en söndag i februari.

Nu däremot, är det snart dags för frukost och en förmiddagspromenad i solskenet. Min vana trogen packade jag ner alldeles fel kläder- jag förväntade mig något högre temperatur- men en sväng runt byn blir det, trots allt.

fredag 12 februari 2010

En dag på stranden.

Idag är ju absolut ingen utebads-vänlig dag,

däremot är kvällen som klippt och skuren för ett pass på gymmet.

Vad har de två sakerna gemensamt, kanske ni undrar nu?
Det ska jag berätta.
Buskar.
Kvinno-buskar.

Jag kan inte rå för det, att jag i smyg dumstirrar när det kommer in någon i duschrummet iklädd pälsmössa mellan benen. Det ser groteskt ut! Hår, hår, hår- överallt är hår, jag kan inte förstå hur man kan gå omkring med så mycket hår där! Nåväl, alla får vi ha som vi vill.

Fast när det börjar bli bikinisäsong- hur tänker egentligen dessa kvinnor när det börjar bli dags för bikini?
"Äsch, det syns inte så mycket" eller "Jag är stolt över min kroppsbehåring"?

En sak är säker, när de ligger och solar, då syns det. Mycket. Man kan inte missa det, liksom.


En del har så mycket hår att jag undrar hur de får plats med det i trosorna (eller ja, det får de ju bevisligen inte eftersom delar av det sticker ut).
-----------------------

Så där ja, det var min oerhört viktiga rapport ang. hår på det kvinnliga könet. Min åsikt i frågan? Raka bort allt som eventuellt skulle kunna tänkas komma utanför troskanten. Minst.




torsdag 11 februari 2010

Skogsmulle in action


Nu är det dags för skogstur.
Rastning av hundar, mig själv och sambo. Tackar ödmjukt, det är inte vansinnigt kallt så jag slipper rånarluvan över ansiktet.
Senare i eftermiddag ska väggen mellan sovrummet och trappan rivas och fördrivas, det blir en upplevelse!
(Vi är långt ifrån klara vi med, bilderna i föregående inlägg gav en lite skev uppfattning om hur det egentligen ser ut här hemma).
Är det någon som har lite att göra och känner sig manad får denna person gärna komma hem till mig och täcka över det fula parkettgolvet med ett snyggt plastgolv i lämplig färg. Det vore fint. Ännu finare vore om någon annan (eller samma, spela roll) person ville betala för kalaset.
Så känn efter innerst inne, är det så att du har tid och slantar över- gör inte av med allt på onödiga saker- hjälp en fattig stackare i stället!

onsdag 10 februari 2010

My places.







Jag gör som Malla.



De tre ställen i huset jag tillbringar mest tid på är dessa.
1. Soffan i TV-rummet. Där är jag nu.
2. Kökssoffan, väntandes på middag.
3. Fåtölj framför brasan.
Som ni kan ana är jag kanske inte alltid så aktiv som jag ger sken av att vara.
Speciellt inte på vintern.






En morgonpigg jävel


Jag gillar inte att sova länge om morgnarna.


Väckaren ringer för det mesta vid 06.15-06.45, ska jag ha "sovmorgon", ja då sätter alarmet igång där vid 07.30 ungefär.

Fast det är inte ofta.

Det är skönt att ha en massa tid att göra nästan ingenting.
Nu har jag gjort ingenting alldeles för länge och ska klä på mig eskimåmunderingen för en utomhusexpedition med hund.
Sen blir det raka spåret till gymmet, styrkepass och bastu på planeringen.


Bättre tider

Jag vet att det alldeles snart blir varmare ute.

Har absolut inget emot kyla, när den håller sig på en rimlig nivå. -20 är lite orimligt, tycker jag. Speciellt som det har varit evighetskallaste vintern på hundra år.
Men det är lika bra att inte spekulera i väder och vind, det kan bli -35 eller -5, finns inte så mycket man kan göra åt det om man inte har en massa pengar till övers och bokar en sista minuten-resa till Australien.
Vilket inte kommer att hända inom den närmaste framtiden.

tisdag 9 februari 2010

Kräk i munnen

Ni vet ibland när man ser nåt riktigt äckligt,

nåt riktigt, riktigt äckligt,
och det smakar kräk i munnen?

Så blev det för mig när jag såg det här.

Jag, som skär bort i princip allt på köttet/kycklingen/vaddetnuär, hoppas verkligen att blod-klistret inte kommer att bli någon större hit.
Då kan jag, med ena handen på hjärtat och andra på bibeln och foten på min mammas grav (den hon får när hon dör), svära på att jag aldrig någonsin mer kommer att äta någon sorts kött.
Jävlat aldrig!

Förväntningar

Jag vill vakna med träningsvärk i morgon.

Stel som en pinne, styv som en snopp som blivit retad i två veckor.
Träningsvärk är underskattat.

Sen, när jag njutit av min värk och blivit less, kan jag åka och träna bort den.

Har man inte ett underbart liv så säg?

Trist träningsgrej

Workout of the week.

Tisdag; Lättare pass i gymmet. X-trainer 10 min, styrke, X-trainer 10-20 min.
Onsdag; Samma som ovan.
Söndag; Samma igen. Vill inte börja stenhårt och bli sjuk igen.

Eftersom jag har hundar är promenader mer regel än undantag, men de räknas inte som träning om jag inte
1. vandrar i berg eller djupsnö
2. gå-springer med hundarna i en halvtimme.

Beach 2010 som alla pratar om- den ger jag fan i. Tycker bara att det är kul att se resultaten på kroppen när man tränar ordentligt.

Inte alla tiders

Jag är inte så sugen på magsjuka, trots allt.

Idag tränas det, jag är ju frisk.
Magsjuka undanbedes därför vänligt men bestämt.

Blev inspirerad igår när jag tittade på mina gamla "träningsrapporter". Jag har inte riktigt insett hur mycket jag fakriskt har tränat, jag hade tydligen disciplin förr i tiden.
Fast det har jag ju nu också.
Bara inte lika ofta.

måndag 8 februari 2010

Pussla och knåpa

Blocket- här samlas knäppskallar och hyenor.

Det är en upplevelse, att lägga ut saker till försäljning på Blocket. Eller, inte just själva annons-skrivningen och det, mer det som händer efteråt.

Matbordet har blivit sålt. Till en ung kille som undrade om det gick att pruta. Nä, sa jag. Nähä, sa han. Då tar jag det då. Hoppas den unge mannen aldrig åker till Turkiet, han lär bli avlurad kläderna han har på kroppen.
En människa ville köpa bara två barstolar. Det tyckte jag var en dum idé, tills nu för nu vill en annan ha bordet och två stolar så då finns det ju två till övers.
Fast vi får se hur det blir med den saken för hon började surra om lingon och undra om vi var "släckt", jag fick lite dåliga vibbar av det. Plus att hon skulle "skrammla löss lite pengar".

Folk som stavar illa blir jag misstänksam emot. Jag vet att det mest troligt inte är deras fel, stackarna kan ju inte rå för att de inte kan stava, men jag har alltid varit en rättstavningspolis. Jag kan inte hjälpa det, "lunga" (lugna) "förrästen" (förresten) och "mopped" (moped) - det är irriterande att läsa texter med många stavfel! Jag själv går direkt in och ändrar när jag upptäcker att mina fingrar halkat på fel tangent.
Men det är ju jag det.

En sån där...

...rolig hår-dag idag.

Sitter med mössan på och bekymrar mig.
Det hjälper inte att kamma- mitt hår står åt alla möjliga håll och kanter idag.

Jag vet inte riktigt vad jag skulle ha gjort med det, men jag har bett sambon gömma trimmern, bara utifall jag skulle få panik och raka av skiten.
Jag ids bara inte duscha NU, eller måste jag det?
Ett besök på stan hägrar.

------------
Kanske världens tröttaste nu på morgonen.. men snorfloden från näsan har gett upp. Jag är officiellt frisk och därmed finns det ingen anledning att gå omkring som en sunkhög resten av dagen.
Någon med kräksjukan som vill ha sällskap?

söndag 7 februari 2010

Whateeeevvvaaa!

Kom igen nu, minusgrader!

Sjunk så lågt ni vill.
Vi har ved!

Inte en träningsvärk så långt ögat når,
däremot hade sambon skallebang när han vaknade i morse.
Jag tror att det berodde på de 7dl whiskey han fick i sig igår,
men han är tveksam.
Han undrade om jag kanske kastat ett vedträ i huvudet på honom.
Det hade väl inte varit en omöjlighet men ska sanningen fram
lyckades jag inte pricka honom en enda gång trots upprepade försök.

lördag 6 februari 2010

Helgen räddad, återigen.

Jag har aldrig "ingenting" att göra på helgerna.

Är det inte jobbhelg så är det något annat.
Hälsa på- helg, riva-helg, bygga-helg, eller storstäda-helg.
Hundtränings-helg, skruva ihop möbler-helg eller, om det snöar, skotta hela tiden-helg.
Ibland är det supa-helg också.
Denna vackra lördag ska spenderas tillsammans med sambo.
Tillsammans med sambo och vedklyv.

Sista helgen i februari är det partyhelg. Jag fyller ju år inom en snar framtid,
så då måste man passa på. Bjuder härmed in allmänheten på vuxen-kalas, medtag öl/sprit/vin/absinth samt taxipengar, ta på er gladragsen och masa er till byn.
Det blir grejer det.

Ha en bra helg, hoppas ni slipper stå ute och frysa för det gör jag. Minus slipper.

fredag 5 februari 2010

Nu tror ni säkert fel.

Mina tre senaste inlägg har handlat om alkohol.

Jag är inte besatt på något sätt, det bara blev så.


Detta ska absolut inte ha något med alkohol att göra.

Något en person sa till mig för väldigt längesen har legat och stört och gnagt inuti mig sedan dess. En icke genomtänkt kommentar eller ren och skär skadeglädje, vad vet jag, hur som helst har jag bestämt mig för att inte ägna saken mer uppmärksamhet.
Jag kommer inte att fiska efter en ursäkt för jag behöver ingen. Tack vare sina o-väl valda ord har personen i fråga orsakat ett starkt avståndstagande från min sida, vilket definitivt inte kommer att minska av en ursäkt.

Är jag dum? Långsint? En surfitta?
Kanske det.
Men visst är det en mänsklig rättighet att kunna kräva av vuxna personer att de inte säger en massa skit? Visst, alla gör vi fel ibland och bla, bla, bla .. fast en del saker säger man bara inte. Måntro skulle personen känna sig som en idiot om den visste hur saker och ting är och kanske borde jag förklara det?
Nä.
Det tänker jag inte göra.
Jag håller fast vid "Tänk före du talar eller lev med konsekvenserna", hur surfittigt det än må vara.

Djävulens påfund

Vinnaren är sprit.

Med 222 kcal/100 g är spriten överlägset "smalast". Jag antar att 100 g är cirka 1 dl, vilket innebär att 3dl motsvarar 666 kcal. The number of the beast. Det är väl ungefär det jag blir om jag dricker 3 dl sprit. Ungefär. Jag blir mer bäst. I mina ögon.

Övriga då;
Halvtorrt, vitt vin 12,5 volym% - 81 kcal/ 100 g (ca 202 / glas)
Starköl, 5,6 volym% - 47 kcal/ 100g (ca. 235 / burk)

Hittade inte starkcider men det bör väl vara i snitt med öl, om inte mer.
Men vanudå, kanske ni tänker, vin och öl innehåller ju mindre kalorier per 100g än sprit! Jag är inte dum i huvudet. Jag är allmänt smart. Det blir ju nämligen som så att man dricker MER vin och öl än sprit, eftersom spriten ger mer "valuta" än de två övriga. För att tala klarspråk- man behöver dricka mindre för att bli full och glad.

Nu vet alla svaret på denna viktiga fråga.

Mona var den enda som gissade rätt (hon var förövrigt den enda som gissade). Kommer hon någon dag och hälsar på ska jag bjuda henne på ett rejält glas sprit som belöning.
Nu ångrar ni att ni inte gissade, va?

Överkonsumera mera.

Jag har 3500 kr kvar.

Att handla grejer för den här månaden. Självklart finns det hur mycket som helst jag vill köpa, tyvärr räcker 3500 kr inte till "hur mycket som helst".
Det räcker till smink och kläder och eventuellt någon droppe sprit.

Vilket påminner mig, dags att googla kaloritäthet.
Vem tror ni vinner, sprit, cider eller vin? Med vinner menar jag alltså, vilken som innehåller minst kalorier.
Min teori är att sprit vinner, om man inte blandar den med vanlig cola utan med cola light. Cider och vin innehåller ju massor av socker så det måste vara fler kalorier.

Kommer tillbaka med resultaten.

torsdag 4 februari 2010

Change of plans

Emil mumlade för sig själv i bilen.

-Man skulle ha haft två mellanöl ikväll.
Tyst en stund.
-Men du Kicki, du skulle ju in på ICA och köpa morötter,
kan inte du köpa tre öl till mig?
-Två var det väl?
-Nä, ta tre. Inte de där 2,8orna, jag vill ha 3,5or. Det är ju alkoholen jag vill åt.

Däppt

Orkar inte idag.

Tänkte bara meddela det.

Sen ska jag informera Malla om att jag hade stora planer,
men det slutade i kaos och förvirring. Jag åkte till Luleå
för att köpa nya kläder.
Blir du imponerad av mjukisbyxor? För det var det enda
jag hann köpa innan krafterna tog slut.
På H&M.
Lite för långa.

Nåväl.

onsdag 3 februari 2010

Rättelse

Tydligen så är jag lite efter.

I lokaltidningen idag läser jag nämligen att bussåkandet ökar.
Kan det vara sant?
Mormor bor minsann vid en busshållplats (i ett hus som står vid en busshållplats, inte på en parkbänk) och hon säger att bussarna alltid är tomma när de kör förbi.

Jag tycker att jag har en ganska säker källa,
kan det möjligtvis vara så att blaskan har fel?

Dagens sommarbild


Vad säger ni, längtar vi inte alla efter stranden och läckra killar i badkläder?
Kräkhink?
Nu?
Det är ju inte ens lördag!

Åka buss

Är det ens nån som åker buss nuförtiden?

Kommer inte ihåg senast jag gjorde det men nog fan är det länge sen. Vill minnas att jag tyckte att det var ganska kul (utom den gången jag åkte från Hamburg till Piteå, den resan var speciellt o-rolig), så varför åker man inte mer ofta, nu när det tjatas om miljön och så?
Kan det eventuellt bero på att bussarna här i norra delen av landen går varannan timme ungefär, och att det blir lite väl kallt att stå i 20- och vänta på en buss som mest troligt är 20- inne också?


Kallheten är tillbaka igen, just som jag trodde att vi började gå mot vår.
En av hundarna hade skitit på golvet, gjorde väl igen för slörastningen igårkväll.
Både jag och sambon har sovit dåligt inatt.
Veden är fortfarande slut,
och näsan är fortfarande fast besluten om att överproducera snor.

Det verkar som att det kommer att bli en underbar dag här i byn.

Lika bra att ta sig en till kopp kaffe, två Ipren och försöka hitta motivation till en promenad med hundarna.



tisdag 2 februari 2010

Snorpapper, snorpapper..

...snorpapper överallt!

Det bästa med att ha ett eget hus är att man kan lägga saker vart man vill.
Måste bara komma ihåg att slänga allt snorpapper innan sambon kommer hem.
Kanske inte så fräscht att stoppa handen i besticklådan och hitta ett snorpapper.

Fast där har jag inte lagt något än. Det är mest i soffan där jag just nu sitter och ser på TV samtidigt som jag dricker det sista vinet som finns (fanns) i huset och läser bloggar.

Det är kul att vara sjuk.

Dags för bildstund.
















..fortsättning.
















Kroppens försvarsmekanism

Min kropp är inte så dum av sig.

Dem måste ha hört att jag igår planerade att träna idag, i morgon och på fredag. Nu har den nämligen låtit förkylningsviruset, som annars aldrig får en chans, ta över. Vaknade i morse med halsont och svullen, täppt näsa, något som inte hänt på flera år.
Grisigt, kroppen! Jag tränar ju för att du ska må bra och bli snygg! Jävligt självisk åtgärd att gå och bli sjuk. Var försiktig, vi lever i teknikens värld så sköter du dig inte slår jag vad om att jag om några år kan byta ut dig mot en helt ny, mindre omständig skapelse.


måndag 1 februari 2010

Bistert

Jag sitter här i soffan och förbannar det mesta.

Wow, helt plötligt kom hatet vällande över mig som en tsunami.

Fy fan för att jag klippte mig. Jag vill ha långt hår! Det vrider sig åt alla möjliga håll och jag ser ut som en medusa. Får ihop det i en liten tofs där bak i nacken men det ser bara löjligt ut. Varför har man inte ett halvårs obligatorisk betänketid innan man klipper sig? Det påverkar ju liksom ens sätt att leva, när man har en frisyr (fast man kan inte kalla det jag har för frisyr, det är hår, rätt och slätt) som man varken passar i eller trivs med. Helvete, det är knappt så att jag törs visa mig ute! Måste väl investera i en skitsnygg mössa och insistera på att ha den på mig alltid.

Vem har bestämt att för många kalorier gör människor feta? Det skulle jag bra gärna vilja få reda på. Plus, du konstiga människa som skrev insändaren om fett, du borde ha lagt till "i lagom mängd". Inget, utom kanske GIFT, är farligt i lagom mängd. Jag kan äta mini-Lätta och minimjölk om jag vill. Jag önskar att de hade haft lättmjölk och lättmargarin när jag gick i skolan, de flesta ungar får i sig tillräckligt med "naturligt" fett i alla fall.

Jag är skitnervös för i morgon eftermiddag. Det ringde en kille och ville komma och kolla på bordet som vi ska kränga och jag skojar inte när jag säger att han lät läskig på telefon. Han pratade väldigt långsamt och otydligt (som om han precis smällt i sig en 75a sprit) och mina långa armhår reser sig rakt upp bara jag tänker på det.
Hundarna kommer då definitivt inte att vara inlåsta.

Kyliga beslut

Jag gjorde det.

Snåltarmen jag har stängt på alla element (ja vad heter det då? Man sätter väl inte på element va?). Vi har så klart, i linje med de senaste dagarnas alla trevliga överraskningar, fått slut ved. Värmepump och -28 grader? Lönlöst. Tur i oturen att vi rivit en vägg, jag sågar och eldar plank. Men visst har det gått lite väl långt när man börjar elda upp själva huset?

På lördag får vi ved. På lördag! Evigheters evighet för mig som ryser varje gång jag går förbi elmätaren och ser alla kilowatter som tickar förbi.
Att ha hus är så fruktansvärt överskattat. Besvärligt, det är vad det är. Byt en trea utanför stan mot vårt gula rackel-ruckel och jag skulle ha flyttat in innan du hinner blinka. Fan, kan till och med tänka mig att husdjuren ingår. Fast då kanske erbjudandet blir mindre attraktivt.

Det är kul att ha hundar när det är så här kallt.
Jag gillar att ta på mig alla kläder jag har flera gånger per dag, gå ut i fem minuter och sedan gå in och ta av mig kläderna igen. Inte alla kläder. Det är kallt här, som sagt.

Jo, för även om elementen är på, så ska ni veta att jag har dem på lägsta möjliga värme.
Är man snål så är man!

----------------
Idag fick jag ett mail av en person jag inte känner. Än.
Alltid kul. När det inte är från någon som tycker att jag ska ringa något konstigt telefonnummer eller reklam för porrsidor. Vilket det ju inte var.

Slut internet.

Så går det när man har mobilt internet..

...och inte håller reda på villkoren.
I januari månad fick vi slut internet. Otroligt, men sant. "Piiing" sa det på datorn och upp ploppade ett slutmeddelande. "It´s over", typ. Det har aldrig hänt förut. Misstänker att Spotify är boven i dramat, den tar mycket internet.
Men alltså, vem har någonsin hört talas om slut internet?! Trodde att det var en mänsklig rättighet.

Så eftersom vi varit tekniskt handikappade i två dagar har jag varit ovetande om allt som hänt. Jag har en massa socialt liv att ta igen, facebook, bloggar, nyheter! Har det hänt någon katastrof medans jag varit instängd i totalt mörker? Har någon gjort slut?! Bäst att jag gör något åt saken innan min hjärna sprängs.

Nu ska ni få höra.

Tankar om gårdagen.

Jag kan ärligt påstå att igår var en av de sugigaste dagarna jag varit med om på länge.

Lördag kväll var ingen höjdare heller, efter ett 30-timmars arbetspass var jag inte riktigt i "dricka vin och basta-zonen".
Whatever, gårdagen bjöd på trevliga överraskningar, så som upptäckten av spruckna vattenledningar i stugan (som säljs idag. Det betyder att vi till våren måste betala nya rör till något vi inte ens äger). Slut ved hemma, 15 grader inne. Det känns som om utlandsflytt inte vore en så dum idé trots allt.
3 dm nysnö.

Lilltånageln tappade jag tydligen också, någon gång under dagen. Att jag inte kände det måste ha berott på att mina fötter var ytterst nära förfrysningsskador då mina sockar, oavsett hur många gånger jag skiftade, bara inte ville hålla sig torra. Det kan ha varit snöns fel. Den är ju ÖVERALLT!

Igår- en dag jag kunnat hoppa över.