Monstret Malla skrev ett blogginlägg idag, ett inlägg som jag gillade. Det handlade varken om bajskorvar eller vin eller andra roliga saker- nejdå.
Det handlade om ultrajobbiga människor.
Nyfikna?
Läs då. Länken är ju där längst upp. Till vänster. Nä- VÄNSTER sa jag!
onsdag 31 mars 2010
Roliga människosaker.
Bebis (som inte är en bebis än utan ett embryo) jävlas med mig om kvällarna.
Den gör så att jag får ont i magen och boobsen ska vi inte ens börja diskutera. För att förklara lite enkelt så bränner det uttahelvete och jag blir vansinnig.
Fast det är ju lite kul också, att den visar att den finns på ett eller annat sätt.
Lorten i magen verkar ha ett behov av mineralvatten och tomater, låter lite knäppt i mina öron men ändå stoppar jag i mig detta dagen lång. Mest mineralvatten faktiskt, det har inte gått så långt att jag springer omkring med en tomat i handen. Det är ju ganska kladdigt att äta tomater som vore de äpplen och då jag avskyr kladdiga händer försöker jag begränsa mitt tomatintag till måltiderna.
Nu när jag tränar för två är jag lite sur över att det är påsk och stängt och ledigt överallt. Det förstör liksom min träningsplanering för veckan och jag får vackert nöja mig med promenader under långhelgen. Två pass hann det i alla fall bli, jag får väl försöka vara nöjd över det och inte sörja de som gick förlorade. Nästa vecka är ju en ny vecka, lyckligtvis.
Den gör så att jag får ont i magen och boobsen ska vi inte ens börja diskutera. För att förklara lite enkelt så bränner det uttahelvete och jag blir vansinnig.
Fast det är ju lite kul också, att den visar att den finns på ett eller annat sätt.
Lorten i magen verkar ha ett behov av mineralvatten och tomater, låter lite knäppt i mina öron men ändå stoppar jag i mig detta dagen lång. Mest mineralvatten faktiskt, det har inte gått så långt att jag springer omkring med en tomat i handen. Det är ju ganska kladdigt att äta tomater som vore de äpplen och då jag avskyr kladdiga händer försöker jag begränsa mitt tomatintag till måltiderna.
Nu när jag tränar för två är jag lite sur över att det är påsk och stängt och ledigt överallt. Det förstör liksom min träningsplanering för veckan och jag får vackert nöja mig med promenader under långhelgen. Två pass hann det i alla fall bli, jag får väl försöka vara nöjd över det och inte sörja de som gick förlorade. Nästa vecka är ju en ny vecka, lyckligtvis.
Roliga hundsaker.
Jag och Harley var på den berömda hundkursen igår.
Matte lite småkinkig eftersom middagen skippades till förmån för simning men ibland är det väl så att man måste offra sig. Humöret blev dock bättre allt eftersom.
Till vår tisdagsgrupp hör en liten svart, lurvig hund som skäller och morrar hela tiden. Det är Harleys ärkefiende och han drömmer om den dagen då han kan sluka honom med hull och hår. Den lilla svarta är verkligen hunden from hell, helt galen.
Igår anlände hans ägare utan honom. I stället hade hon med en helvit, precis likadan hund, fast lite mindre monster. Hon påstod att hon tagit med honom i stället för att det var teori och hon ville inte att den andra skulle störa hela tiden.
Alla svalde hennes förklaring och vi fortsatte som vanligt. Men ni kan aldrig gissa vilken upptäckt jag gjorde! Efter halva tiden satte jag mig bredvid henne för att träna Harley lite extra och det var då jag märkte det. Hon hade på sig höga, svarta stövlar och hela skaftet var täckt av svart, lurvigt hår! Det finns ju ingen annan slutsats att dra än att kvinnan blivit less sin galna hund, slaktat den och använt pälsen till sko-lurv!
Jag dömer henne absolut inte, jag hade gjort precis samma sak. Har varit ytterst nära att mina hundar fått sätta livet till några gånger men hittills har jag lyckats hejda mig.
Fast Harley skulle bli en alldeles otroligt varm och fin jacka.
På samma kurs finns det en karl i 30-årsåldern. Han är nog tråkigast i världen, skrattar aldrig åt ett enda skämt som jag drar (då är man verkligen tråkig) och varje gång hans hund kommer och puffar med nosen för lite kärlek och uppmärksamhet säger han argt "lägg dig ner!". Hans tjej brukar också vara där och hon är präktig som få. Tittar nedlåtande på mig när Harley försökt döda den elaka svarta, som han gör minst en gång per träningstillfälle. Jag klandrar honom inte eftersom den andra hunden alltid försöker bita honom först, men självklart har jag kontroll på kopplet och tillrättavisar min hund när det väl händer.
Präktiga människor är bland det värsta jag vet. När de inte ens försöker dölja hur mycket bättre än mig de tycker att de är- ja det är ännu värre.
Matte lite småkinkig eftersom middagen skippades till förmån för simning men ibland är det väl så att man måste offra sig. Humöret blev dock bättre allt eftersom.
Till vår tisdagsgrupp hör en liten svart, lurvig hund som skäller och morrar hela tiden. Det är Harleys ärkefiende och han drömmer om den dagen då han kan sluka honom med hull och hår. Den lilla svarta är verkligen hunden from hell, helt galen.
Igår anlände hans ägare utan honom. I stället hade hon med en helvit, precis likadan hund, fast lite mindre monster. Hon påstod att hon tagit med honom i stället för att det var teori och hon ville inte att den andra skulle störa hela tiden.
Alla svalde hennes förklaring och vi fortsatte som vanligt. Men ni kan aldrig gissa vilken upptäckt jag gjorde! Efter halva tiden satte jag mig bredvid henne för att träna Harley lite extra och det var då jag märkte det. Hon hade på sig höga, svarta stövlar och hela skaftet var täckt av svart, lurvigt hår! Det finns ju ingen annan slutsats att dra än att kvinnan blivit less sin galna hund, slaktat den och använt pälsen till sko-lurv!
Jag dömer henne absolut inte, jag hade gjort precis samma sak. Har varit ytterst nära att mina hundar fått sätta livet till några gånger men hittills har jag lyckats hejda mig.
Fast Harley skulle bli en alldeles otroligt varm och fin jacka.
På samma kurs finns det en karl i 30-årsåldern. Han är nog tråkigast i världen, skrattar aldrig åt ett enda skämt som jag drar (då är man verkligen tråkig) och varje gång hans hund kommer och puffar med nosen för lite kärlek och uppmärksamhet säger han argt "lägg dig ner!". Hans tjej brukar också vara där och hon är präktig som få. Tittar nedlåtande på mig när Harley försökt döda den elaka svarta, som han gör minst en gång per träningstillfälle. Jag klandrar honom inte eftersom den andra hunden alltid försöker bita honom först, men självklart har jag kontroll på kopplet och tillrättavisar min hund när det väl händer.
Präktiga människor är bland det värsta jag vet. När de inte ens försöker dölja hur mycket bättre än mig de tycker att de är- ja det är ännu värre.
tisdag 30 mars 2010
På blanka förmiddagen
Latar mig.
Eftersom jag klev upp så tidigt i morse blev det en lång väntan på frukost men snart är det dags. När den är fixad ska jag nog klä på mig och gå på en lång promenad med hundarna, har inget annat som måste göras så det passar alldeles utmärkt.
Nu är tapetseringen klar och det känns ju inte helt fel. Var ganska sömnig där i slutet så jag tror att några bitar blev lite sneda men det syns då inte när jag tittar efter och då kan jag ju inte klaga.
Vi är ett grymt bra team när vi tapetserar. Jag mäter och skär, sambon klistrar och står högst upp på trappstegen när våden ska upp. Själv står jag på knä nere på golvet och försöker hålla tapeten så rakt det bara går och förutom lite ömma knäskålar går det hur bra som helst. Inga storbråk så långt ögat kan nå, om än det blir lite tjafs när vi hållt på ett par timmar. Inget konstigt med det.
Jag har hittat några små vedpinnar längst ner i vedlådan och försöker med hjälp av dessa få bukt med kylan i huset.
Nästa vinter ska vi fanimej ha mest ved i hela världen!
Eftersom jag klev upp så tidigt i morse blev det en lång väntan på frukost men snart är det dags. När den är fixad ska jag nog klä på mig och gå på en lång promenad med hundarna, har inget annat som måste göras så det passar alldeles utmärkt.
Nu är tapetseringen klar och det känns ju inte helt fel. Var ganska sömnig där i slutet så jag tror att några bitar blev lite sneda men det syns då inte när jag tittar efter och då kan jag ju inte klaga.
Vi är ett grymt bra team när vi tapetserar. Jag mäter och skär, sambon klistrar och står högst upp på trappstegen när våden ska upp. Själv står jag på knä nere på golvet och försöker hålla tapeten så rakt det bara går och förutom lite ömma knäskålar går det hur bra som helst. Inga storbråk så långt ögat kan nå, om än det blir lite tjafs när vi hållt på ett par timmar. Inget konstigt med det.
Jag har hittat några små vedpinnar längst ner i vedlådan och försöker med hjälp av dessa få bukt med kylan i huset.
Nästa vinter ska vi fanimej ha mest ved i hela världen!
(Mar)drömmar
Inatt drömde jag om stora, bruna monster med oformliga kroppar. "Blobbar" kallar jag dem, jag har nämligen stött på dem förr. I en precis likadan dröm.
Eftersom jag ju drömt samma dröm förut visste jag vad som skulle hända och det gjorde ju bara saken ännu värre.
Mörker, blobbar som försöker tränga sig in i huset, tvätten som måste hängas i källaren, hundarna måste rastas ...
När jag vaknade var klockan 4 och jag väckte min sambo med att pipigt fråga "Är du vaken?". "Ja" mumlade han. "Jag har drömt en mardröm. Jag måste gå och pinka" svarade jag då, helt relevant i sammanhanget.
måndag 29 mars 2010
Gråtmild
Tack för råd och tips!
Fick tårar i ögonen över att någon bryr sig, så lite mer lättrörd än vanligt har jag nog blivit. Har fått surra av mig med söt barnmorska som inte alls tyckte att jag var fånig (sa hon då i alla fall) och kommit fram till att jag ska sluta läsa alla skräckhistorier om allt som kan gå fel.
Ska försöka vara en väldigt upptagen människa de närmsta veckorna så att tiden går fort, fort. Kanske sova mycket? Hälsa på folk. Pyssla hemma. Träna. Greja med hundarna.
Finns hur mycket som helst att göra. Värst är däremot att vara på jobbet, när man är ensam och relativt sysslolös får tankarna fritt spelrum och tar över ganska lätt.
Snart dags för ett pass i gymet. Ska bli hemskt skönt.
Fick tårar i ögonen över att någon bryr sig, så lite mer lättrörd än vanligt har jag nog blivit. Har fått surra av mig med söt barnmorska som inte alls tyckte att jag var fånig (sa hon då i alla fall) och kommit fram till att jag ska sluta läsa alla skräckhistorier om allt som kan gå fel.
Ska försöka vara en väldigt upptagen människa de närmsta veckorna så att tiden går fort, fort. Kanske sova mycket? Hälsa på folk. Pyssla hemma. Träna. Greja med hundarna.
Finns hur mycket som helst att göra. Värst är däremot att vara på jobbet, när man är ensam och relativt sysslolös får tankarna fritt spelrum och tar över ganska lätt.
Snart dags för ett pass i gymet. Ska bli hemskt skönt.
Släng och förträng
Om det vore så lätt.
Jag känner en liten klump av illamående i min... ja inte i magen precis, mer i halsen om ni förstår vad jag menar? Än så länge har det bara resulterat i en massa (kvinnliga så klart) rapar och jag hoppas att det stannar därvid. Jag hade som inte planerat att må illa, förstår ni. Ska hälla i mig lite kaffe och se om det hjälper. Det brukar ju vara bra för allt.
Sitter på jobbet och ugglar, ska snart bege oss mot dagens arbete i Öjebyn. 18.00 slutar mitt pass och då ska vi tapetsera i några timmar- härligt. Eller nåt. Jag är lite orolig för känslostormar när saker inte går som de ska.. men enklast är väl att se till att det inte jävlas då. Hur det nu ska gå till.
Det känns förresten overkligt det här med ärta i magen och allting. Som att jag inbillar mig och egentligen bara är en sur, lat och konstig människa. Jag är lite irriterad över att ultraljud och sånt inte sker förrän om en evighet, har ju gått och skrämt upp mig själv genom att läsa en massa om "missed abortion" och "ofostrigt ägg". Jag har ju inte speciellt mycket symptom och inbillar mig därför att något skulle vara fel, i stället för att vara glad över att det går så tusans lätt hittills.
Någon annan som varit i samma skrämselträsk?
KAN man få ett tidigt ultraljud om man tjatar tillräckligt mycket/ber snällt/förklarar sin oro? Känns som pest och pina att vänta till vecka 20. Jag har aldrig varit bra på att vänta. Det lär inte ändra på sig nu.
Sovit illa inatt, det har dragit och haft sig i mage och ljumskar. Inte ont, mer obehagligt.
Ska bli spännande att se hur det här går. Två veckor kvar tills jag får träffa den där barnmorskan som tydligen kommer att vara elak och ta blod och grejer från mig.
Hur ska jag sluta oroa mig? Sluta tänka att det säkert har slutat växa och bara ligger där inne och kommer ut om någon vecka?
Tips och råd mottages tacksamt.
Jag känner en liten klump av illamående i min... ja inte i magen precis, mer i halsen om ni förstår vad jag menar? Än så länge har det bara resulterat i en massa (kvinnliga så klart) rapar och jag hoppas att det stannar därvid. Jag hade som inte planerat att må illa, förstår ni. Ska hälla i mig lite kaffe och se om det hjälper. Det brukar ju vara bra för allt.
Sitter på jobbet och ugglar, ska snart bege oss mot dagens arbete i Öjebyn. 18.00 slutar mitt pass och då ska vi tapetsera i några timmar- härligt. Eller nåt. Jag är lite orolig för känslostormar när saker inte går som de ska.. men enklast är väl att se till att det inte jävlas då. Hur det nu ska gå till.
Det känns förresten overkligt det här med ärta i magen och allting. Som att jag inbillar mig och egentligen bara är en sur, lat och konstig människa. Jag är lite irriterad över att ultraljud och sånt inte sker förrän om en evighet, har ju gått och skrämt upp mig själv genom att läsa en massa om "missed abortion" och "ofostrigt ägg". Jag har ju inte speciellt mycket symptom och inbillar mig därför att något skulle vara fel, i stället för att vara glad över att det går så tusans lätt hittills.
Någon annan som varit i samma skrämselträsk?
KAN man få ett tidigt ultraljud om man tjatar tillräckligt mycket/ber snällt/förklarar sin oro? Känns som pest och pina att vänta till vecka 20. Jag har aldrig varit bra på att vänta. Det lär inte ändra på sig nu.
Sovit illa inatt, det har dragit och haft sig i mage och ljumskar. Inte ont, mer obehagligt.
Ska bli spännande att se hur det här går. Två veckor kvar tills jag får träffa den där barnmorskan som tydligen kommer att vara elak och ta blod och grejer från mig.
Hur ska jag sluta oroa mig? Sluta tänka att det säkert har slutat växa och bara ligger där inne och kommer ut om någon vecka?
Tips och råd mottages tacksamt.
söndag 28 mars 2010
Får jag lov...
Visst känns det ohyggligt långt borta?
Kanske min teori om en ny istid inte var så fel ändå.
Jag skottade fint på gården och sen kom plogbilen och lämnade en plogsträng på halva jävla infarten.
Jag orkar bara inte skotta bort den!
Fy fan så deprimerande.
Jag ska skotta klockan åtta
Förut brukade jag tycka att det var jobbigt att ställa fram klockan till sommartid.
Nu tycker jag mest att det är skönt för det innebär att jag får gå och lägga mig en timme tidigare än vanligt. I alla fal i några dagar tills dess hjärnan fattat att det inte är någon skillnad längre.
Efter 17.00 blir jag ett monster, nämligen. Trött, grinig och fruktansvärd.
Allt jag ska göra måste bli gjort innan dess, annars skiter det sig.
Som rubriken skvallrar om, ska jag ut och skotta om ungefär 20 minuter. Återigen har det kommit äckliga mängder snö och för att ens ha en chans att köra ut bilen ur garaget senare är jag så illa tvungen att forsla bort det som ligger på infarten.
Det är inte speciellt kul att ha hundar när det snöar, de drar in en massa och sen ligger det små blöta pölar överallt och sockarna blir blöta. Eftersom jag inte kan ha blöta sockar på mig (fobi? Väldigt obehagligt i alla fall, blöta sockar) hänger det några par på tork på diverse ställen. Inte så snyggt som inredningsdetalj men vafan gör man?
Resten av dagen ser väl inte ut att bli så spännande den heller. Har slängt igång en tvättmaskin, har några till kvar efter den. Ska stryka gardiner om jag nu lyckas hitta mojängerna utan att bryta ihop. Packa ur en garderob och hänga in jackor och sånt där grejs där inne, just nu ligger de i vardagsrummet och skräpar.
Träna.
EVENTUELLT ta ut hundarna på en promenad. En kort sådan. Håller tummarna för att de ska uträtta sina behov när vi är ute och skottar, då slipper jag fundera på det några timmar.
Ja, och sen ska jag på jobbet och riva igång ett 23-timmarsskift.
Det var den dagen det, kan man väl säga.
Nu tycker jag mest att det är skönt för det innebär att jag får gå och lägga mig en timme tidigare än vanligt. I alla fal i några dagar tills dess hjärnan fattat att det inte är någon skillnad längre.
Efter 17.00 blir jag ett monster, nämligen. Trött, grinig och fruktansvärd.
Allt jag ska göra måste bli gjort innan dess, annars skiter det sig.
Som rubriken skvallrar om, ska jag ut och skotta om ungefär 20 minuter. Återigen har det kommit äckliga mängder snö och för att ens ha en chans att köra ut bilen ur garaget senare är jag så illa tvungen att forsla bort det som ligger på infarten.
Det är inte speciellt kul att ha hundar när det snöar, de drar in en massa och sen ligger det små blöta pölar överallt och sockarna blir blöta. Eftersom jag inte kan ha blöta sockar på mig (fobi? Väldigt obehagligt i alla fall, blöta sockar) hänger det några par på tork på diverse ställen. Inte så snyggt som inredningsdetalj men vafan gör man?
Resten av dagen ser väl inte ut att bli så spännande den heller. Har slängt igång en tvättmaskin, har några till kvar efter den. Ska stryka gardiner om jag nu lyckas hitta mojängerna utan att bryta ihop. Packa ur en garderob och hänga in jackor och sånt där grejs där inne, just nu ligger de i vardagsrummet och skräpar.
Träna.
EVENTUELLT ta ut hundarna på en promenad. En kort sådan. Håller tummarna för att de ska uträtta sina behov när vi är ute och skottar, då slipper jag fundera på det några timmar.
Ja, och sen ska jag på jobbet och riva igång ett 23-timmarsskift.
Det var den dagen det, kan man väl säga.
lördag 27 mars 2010
Aprilväder
..fast i mitt huvud.
Allt som går mig emot är dumt.
Just nu är hunden dum för han fattar jävlat ingenting. Tiken har slutat löpa och kommit hem igen och Harley är galen.
Jag har vrålat, grinat och kastat det som fanns tillgängligt. Som tur var befann vi oss utomhus så jag fick bara tag i lite snö, hade vi varit inne kan jag nästan garantera att hunden fått en stor blomkruka rätt i skallen.
Jag köpte gardiner idag i alla fall så för en stund sedan, när jag lugnat ner mig, plockade jag glatt fram dem och gick ner för att hämta gardinupphängningmojängerna. De låg inte där jag trodde att de skulle ligga. Katastrof, tydligen, tyckte jag och grät en skvätt. Sen blev jag förbannad och nu har jag gett upp allt som har med gardiner att göra. För ikväll.
Jag är nästan säker på att jag har lite humörsvängningar. Bara lite.
Allt som går mig emot är dumt.
Just nu är hunden dum för han fattar jävlat ingenting. Tiken har slutat löpa och kommit hem igen och Harley är galen.
Jag har vrålat, grinat och kastat det som fanns tillgängligt. Som tur var befann vi oss utomhus så jag fick bara tag i lite snö, hade vi varit inne kan jag nästan garantera att hunden fått en stor blomkruka rätt i skallen.
Jag köpte gardiner idag i alla fall så för en stund sedan, när jag lugnat ner mig, plockade jag glatt fram dem och gick ner för att hämta gardinupphängningmojängerna. De låg inte där jag trodde att de skulle ligga. Katastrof, tydligen, tyckte jag och grät en skvätt. Sen blev jag förbannad och nu har jag gett upp allt som har med gardiner att göra. För ikväll.
Jag är nästan säker på att jag har lite humörsvängningar. Bara lite.
Måste
Jag känner för att köpa något.
Jag vet inte riktigt vad, men lite blomjord för krukväxter hade varit smart och vuxet för mina stackars plantor har sugit ut den sista näringen ur sin jord för länge sen.
En jättesäck behöver jag.
Samt några nya blommor. Lite pynt- det är aldrig fel. Gardiner. Fast det ska jag beställa från Ellos ikväll, fick något bra erbjudande därifrån som bara väntar på att bli utnyttjat.
Måste ju passa på nu medans man har pengar, på föräldrapenningen kommer man inte långt!
Tur att jag och sambon jobbar olika skift på samma jobb, jag behöver inte vara hemma så otroligt länge med bebis när den kommer för det är alltid någon hemma, trots att den andra jobbar. Vet att det är länge kvar men jag har redan börjat fundera på så världsliga saker som ekonomi och sånt.
Trims-trams, javisst, men dock en verklighet!
Det är bäst att vi packar våra väskor och åker mot affärerna.
Jiiiihaa!
Jag vet inte riktigt vad, men lite blomjord för krukväxter hade varit smart och vuxet för mina stackars plantor har sugit ut den sista näringen ur sin jord för länge sen.
En jättesäck behöver jag.
Samt några nya blommor. Lite pynt- det är aldrig fel. Gardiner. Fast det ska jag beställa från Ellos ikväll, fick något bra erbjudande därifrån som bara väntar på att bli utnyttjat.
Måste ju passa på nu medans man har pengar, på föräldrapenningen kommer man inte långt!
Tur att jag och sambon jobbar olika skift på samma jobb, jag behöver inte vara hemma så otroligt länge med bebis när den kommer för det är alltid någon hemma, trots att den andra jobbar. Vet att det är länge kvar men jag har redan börjat fundera på så världsliga saker som ekonomi och sånt.
Trims-trams, javisst, men dock en verklighet!
Det är bäst att vi packar våra väskor och åker mot affärerna.
Jiiiihaa!
Förresten
Jag har lite förslag på smeknamn till dinosaurien i magen. Vilket tycker ni?
* Lorten
* Semesterförstöraren
* Nykterhetskontrollanten
* The Wine-stopper
* Tjockistillverkaren
Jag använder allihop.
* Lorten
* Semesterförstöraren
* Nykterhetskontrollanten
* The Wine-stopper
* Tjockistillverkaren
Jag använder allihop.
Trevligt med skitsnack
Middagen och besöket hos A & Å igår var fanimej grymt kul.
Å fick utstå frågestund och hon verkade ta det med ro. Ingen panik i blicken på grund av dumma funderingar från min sida. Nu ska vi bara se till att det inte går lika länge tills nästa gång vi ses, menar, så långt är det ju inte från stora staden till lilla byn.
Idag är det lördag och min dag blir inte mer spännande än att jag ska jobba till 19.00, sen åka hem och försöka få lite ordning på tvätten och dammet som vi tillverkat under den senaste veckan. Efter det lär jag väl somna ganska omgående, som vanligt. Dock saknar jag inte perioderna av sömnlöshet som hemsökt mig tidigare- jag sover hellre massor än nästan ingenting!
Mat & sånt då? Hur går det med kvällsfikningen? Jodå, det går bara fint. Har slarvat i ett par dagar men jag har haft så mycket i huvudet att jag har slarvat med allt. Absolut ingenting, varken ordentlig träning, städning eller icke-kvällsfikning, har fått den uppmärksamhet det förtjänar. Men nu är jag back on track och fortsätter i gamla hjulspår. Jag halkade bara ner i diket en sekund, ungefär.
Å fick utstå frågestund och hon verkade ta det med ro. Ingen panik i blicken på grund av dumma funderingar från min sida. Nu ska vi bara se till att det inte går lika länge tills nästa gång vi ses, menar, så långt är det ju inte från stora staden till lilla byn.
Idag är det lördag och min dag blir inte mer spännande än att jag ska jobba till 19.00, sen åka hem och försöka få lite ordning på tvätten och dammet som vi tillverkat under den senaste veckan. Efter det lär jag väl somna ganska omgående, som vanligt. Dock saknar jag inte perioderna av sömnlöshet som hemsökt mig tidigare- jag sover hellre massor än nästan ingenting!
Mat & sånt då? Hur går det med kvällsfikningen? Jodå, det går bara fint. Har slarvat i ett par dagar men jag har haft så mycket i huvudet att jag har slarvat med allt. Absolut ingenting, varken ordentlig träning, städning eller icke-kvällsfikning, har fått den uppmärksamhet det förtjänar. Men nu är jag back on track och fortsätter i gamla hjulspår. Jag halkade bara ner i diket en sekund, ungefär.
fredag 26 mars 2010
Lunchlur
Jag har tydligen skaffat mig den dåliga vanan att sova en timme efter lunch. Som om jag behövde det, liksom.
Jag sover minst sju timmar per natt och vaknar automatiskt klockan 0600, utan väckarklocka. Nu när ni vet det kan ni ju räkna ut ungefär när jag somnar.
Röjjigt värre, va?
Onödig info- springer på toaletten sjuttiosju gånger per dag. Verkar som att blåsan krympt en smula. Det går oändliga mängder dasspapper, sambon tycker att jag slösar men man vill väl torka bort varenda liten droppe ju?!
Mer onödig info- fick mitt första nummer av "Topphälsa" idag. Där fanns en artikel om hur man får en "skön mus" och en om hur man bantar ner sig snabbast så att man bli Beach 2010-fin. Kändes inte som att någon av dem var speciellt riktade till mig.
Jag sover minst sju timmar per natt och vaknar automatiskt klockan 0600, utan väckarklocka. Nu när ni vet det kan ni ju räkna ut ungefär när jag somnar.
Röjjigt värre, va?
Onödig info- springer på toaletten sjuttiosju gånger per dag. Verkar som att blåsan krympt en smula. Det går oändliga mängder dasspapper, sambon tycker att jag slösar men man vill väl torka bort varenda liten droppe ju?!
Mer onödig info- fick mitt första nummer av "Topphälsa" idag. Där fanns en artikel om hur man får en "skön mus" och en om hur man bantar ner sig snabbast så att man bli Beach 2010-fin. Kändes inte som att någon av dem var speciellt riktade till mig.
Tusen frågor
Jag prisar Google och alla människor som redan har undrat över det jag undrar över.
Känns liksom som att alla dumma frågor redan är ställda så jag har väldigt svårt att komma på nya vilket ju är en ovanlighet men rätt skönt faktiskt! Jag brukar ju annars vara den som frågar det ingen annan vågar fråga och framställer mig själv som världens konstigaste människa (vilket jag iofs inte bryr mig speciellt mycket om, har jag en fråga vill jag ju ha ett svar).
Sen finns det ju människor runtomkring som jag kan terrorisera. Malla har redan blivit lite utsatt, stackarn.
I eftermiddag ska vi faktiskt till några kompisar och äta middag. Det var tusen år sedan vi sågs och hon har precis varit gravid så henne ska jag utnyttja för råd och tips. Jag ska definitivt fortsätta träna och då hon 1. är instruktör på Korpen och 2. tränat under båda sina tjockisperioder känns det som att hon har lite nyttigt att tillföra min redan fullsmockade (?) hjärna.
Kost är också något som ligger mig varmt om hjärtat. Inte det faktum att jag gillar att äta, utan att jag nu vill vara ännu mer noga med vad jag stoppar i mig. Alla gör ju på sitt sätt men jag tänker in i det sista försöka undvika hetsätning av godis, chips, choklad osv. Bara för att man är på smällen behöver man ju inte bli fet, va? Säger jag nu... nästa vecka har jag väl gått upp tio kilo, bara därför.
Nä, men seriöst, jag vägrar stoppa i mig en massa skit. Det kan ju absolut inte vara till någon nytta och oftast finns det en anledning till varför man känner sig sugen på saker och ting. Sötsug, till exempel, beror oftast på oregelbundna måltider och krombrist.
Därför ska jag springa förbi på ICA tvärsöver gatan och köpa krom. Jo, för jag som annars aldrig äter godis känner om kvällarna ett alldeles otroligt, hemskt sug efter det sliskigaste jag kan finna. Det kunde jag aldrig tro.
Men nu ska jag gå ut på morgonpromenad med hunden, innan frukost och tapetsering måste man ju sparka igång kroppen!
Känns liksom som att alla dumma frågor redan är ställda så jag har väldigt svårt att komma på nya vilket ju är en ovanlighet men rätt skönt faktiskt! Jag brukar ju annars vara den som frågar det ingen annan vågar fråga och framställer mig själv som världens konstigaste människa (vilket jag iofs inte bryr mig speciellt mycket om, har jag en fråga vill jag ju ha ett svar).
Sen finns det ju människor runtomkring som jag kan terrorisera. Malla har redan blivit lite utsatt, stackarn.
I eftermiddag ska vi faktiskt till några kompisar och äta middag. Det var tusen år sedan vi sågs och hon har precis varit gravid så henne ska jag utnyttja för råd och tips. Jag ska definitivt fortsätta träna och då hon 1. är instruktör på Korpen och 2. tränat under båda sina tjockisperioder känns det som att hon har lite nyttigt att tillföra min redan fullsmockade (?) hjärna.
Kost är också något som ligger mig varmt om hjärtat. Inte det faktum att jag gillar att äta, utan att jag nu vill vara ännu mer noga med vad jag stoppar i mig. Alla gör ju på sitt sätt men jag tänker in i det sista försöka undvika hetsätning av godis, chips, choklad osv. Bara för att man är på smällen behöver man ju inte bli fet, va? Säger jag nu... nästa vecka har jag väl gått upp tio kilo, bara därför.
Nä, men seriöst, jag vägrar stoppa i mig en massa skit. Det kan ju absolut inte vara till någon nytta och oftast finns det en anledning till varför man känner sig sugen på saker och ting. Sötsug, till exempel, beror oftast på oregelbundna måltider och krombrist.
Därför ska jag springa förbi på ICA tvärsöver gatan och köpa krom. Jo, för jag som annars aldrig äter godis känner om kvällarna ett alldeles otroligt, hemskt sug efter det sliskigaste jag kan finna. Det kunde jag aldrig tro.
Men nu ska jag gå ut på morgonpromenad med hunden, innan frukost och tapetsering måste man ju sparka igång kroppen!
torsdag 25 mars 2010
Blurk
Jag måste boka flyg och hotell för att åka på utbildning i Sthlm. Jag vill inte åka på utbildning i Stockholm.
Stockholm är dumt, trist och tråkigt och ingen där förstår vad jag säger.
Synd att jag inte kan slingra mig ur det här.
Å arbetets vägnar ska jag strax på studiebesök.
Fan vilken arbetsmyra man kan vara vissa dagar, då! Egentligen känner jag bara för att lägga mig ner och varva Internet men det säger jag inte till någon för då kan de ju få för sig att jag är dum i huvudet.
Det vill man ju inte.
När jag kommer hem från studiebesöket ska jag knacka puts. Sen ska jag simma. Sen ska vi tapetsera. Sen ska jag förbanna den jäveln som påstod att det är kul att renovera. Kanske till och med ger honom en snyting, fast jag har ju inte riktigt någon aning om hur han ser ut eller var han bor.
Det kanske är en hon?
Stockholm är dumt, trist och tråkigt och ingen där förstår vad jag säger.
Synd att jag inte kan slingra mig ur det här.
Å arbetets vägnar ska jag strax på studiebesök.
Fan vilken arbetsmyra man kan vara vissa dagar, då! Egentligen känner jag bara för att lägga mig ner och varva Internet men det säger jag inte till någon för då kan de ju få för sig att jag är dum i huvudet.
Det vill man ju inte.
När jag kommer hem från studiebesöket ska jag knacka puts. Sen ska jag simma. Sen ska vi tapetsera. Sen ska jag förbanna den jäveln som påstod att det är kul att renovera. Kanske till och med ger honom en snyting, fast jag har ju inte riktigt någon aning om hur han ser ut eller var han bor.
Det kanske är en hon?
onsdag 24 mars 2010
Latmasken i egen hög person
Här sitter jag och sitter medans sambon jobbar och sliter med spacklet.
Nåja. Jag har ju hundpromenerat gånger två, gymat, målat murstock och lagat mat. Det får räcka för idag.
Tur att herrn i huset inte är lika lat som mig, då hade det inte blivit mycket gjort.
Ang. kaffet så måste jag ju tillägga att jag i normala fall dricker extrema mängder kaffe varje dag. Därför har koffeinfritt inhandlats och jag försöker hålla mig till bara några vanliga kaffeklunkar.
Menar, 7-8 koppar kaffe är inget konstigt för mig. Det dricker jag före frukost, i princip. Utan problem.
Hade i alla fall en nice stund på gymet idag, 40 minuter crosstrainer kändes skönt i kroppen. Blodpudding till lunch var ännu bättre.
Kanske inte för magen men satan, blodpudding är ju GOTT! Varför har ingen sagt det tidigare? Blodpudding till lunch och fiskbullar till middag eller tvärtom- varje dag kanske!
Nåja. Jag har ju hundpromenerat gånger två, gymat, målat murstock och lagat mat. Det får räcka för idag.
Tur att herrn i huset inte är lika lat som mig, då hade det inte blivit mycket gjort.
Ang. kaffet så måste jag ju tillägga att jag i normala fall dricker extrema mängder kaffe varje dag. Därför har koffeinfritt inhandlats och jag försöker hålla mig till bara några vanliga kaffeklunkar.
Menar, 7-8 koppar kaffe är inget konstigt för mig. Det dricker jag före frukost, i princip. Utan problem.
Hade i alla fall en nice stund på gymet idag, 40 minuter crosstrainer kändes skönt i kroppen. Blodpudding till lunch var ännu bättre.
Kanske inte för magen men satan, blodpudding är ju GOTT! Varför har ingen sagt det tidigare? Blodpudding till lunch och fiskbullar till middag eller tvärtom- varje dag kanske!
Jag vet
Jag vet att jag inte bör dricka så hemskt mycket kaffe,
men vafan ska man egentligen göra när magen sagt upp sig, packat väskan och flyttat till varmare breddgrader?
"Rör på dig", "ät frukt och grönsaker", "drick mycket vatten" - dessa tre fantastiskt idiotiska råd läser jag på varenda jävla gravidförstoppning-google jag gör.
Nähä?! Ska jag röra på mig ännu mer? Då får jag ju fan inte göra annat. Ovanstående är liksom det enda jag gör.
Har beordrat sambomannen att fixa några små påsar med vitt pulver som man blandar ut i vatten. Det, och sen ett gympass för att toppa, borde väl ändå riva igång fabriken igen?
Visst är det underhållande att läsa om min mage och hur den fungerar? Well, that´s life. Jag kan ju liksom inte meddela att allt är kul och gosigt och puttinuttigt när det ju faktiskt inte är det.
Igår grinade jag som en liten unge när jag fastnade med benet i djupa snön uppe på Kalahatten. "E-heh-heh-mil! JAG SI-HI-TTER FA-H-H-H-ST och det är KA-AH-AHH-LLT! Dumma, dumma snö! Dumma, dumma hund!"
Jag har inte bölat så ohämmat sedan jag var typ tre år och inte fick det jag ville ha i mataffären. Det verkar som att det kan bli en intressant erfarenhet, det här.
-------------------
Ska hälla i mig kaffet och sedan spendera någon timme med min alldeles bästa (inte alls dumma) vovve som blivit lite åsidosatt de senaste dagarna.
Efter det kommer nog sambomannen hem för att hämta mig och dra med mig till gymmet.
Dagen är för övrigt fulltecknad, murstocks-målning för mig och spackling för herr F.
Känns som att vi har lite att hinna med under de närmaste månaderna men vafan, det blir nog bra i slutändan.
men vafan ska man egentligen göra när magen sagt upp sig, packat väskan och flyttat till varmare breddgrader?
"Rör på dig", "ät frukt och grönsaker", "drick mycket vatten" - dessa tre fantastiskt idiotiska råd läser jag på varenda jävla gravidförstoppning-google jag gör.
Nähä?! Ska jag röra på mig ännu mer? Då får jag ju fan inte göra annat. Ovanstående är liksom det enda jag gör.
Har beordrat sambomannen att fixa några små påsar med vitt pulver som man blandar ut i vatten. Det, och sen ett gympass för att toppa, borde väl ändå riva igång fabriken igen?
Visst är det underhållande att läsa om min mage och hur den fungerar? Well, that´s life. Jag kan ju liksom inte meddela att allt är kul och gosigt och puttinuttigt när det ju faktiskt inte är det.
Igår grinade jag som en liten unge när jag fastnade med benet i djupa snön uppe på Kalahatten. "E-heh-heh-mil! JAG SI-HI-TTER FA-H-H-H-ST och det är KA-AH-AHH-LLT! Dumma, dumma snö! Dumma, dumma hund!"
Jag har inte bölat så ohämmat sedan jag var typ tre år och inte fick det jag ville ha i mataffären. Det verkar som att det kan bli en intressant erfarenhet, det här.
-------------------
Ska hälla i mig kaffet och sedan spendera någon timme med min alldeles bästa (inte alls dumma) vovve som blivit lite åsidosatt de senaste dagarna.
Efter det kommer nog sambomannen hem för att hämta mig och dra med mig till gymmet.
Dagen är för övrigt fulltecknad, murstocks-målning för mig och spackling för herr F.
Känns som att vi har lite att hinna med under de närmaste månaderna men vafan, det blir nog bra i slutändan.
tisdag 23 mars 2010
Fan va najjs
Soligt, varmt och nästan perfekt väder,
förutom att snön på marken fortfarande är ett faktum.
Längtar tills jag får ta fram cykeln! Jo, för min karl säger att eftersom jag är 1. väldigt oförsiktig 2. ganska trafikfarlig och 3. lite för fokuserad på att göra trick medans jag cyklar, så är det strängt förbjudet för mig att cykla medans det är snö på vägen.
Som att vara fem år på nytt, alltså.
Jag har i alla fall varit ute på promenad runt byn och ätit sedvanlig frukost klockan nio prick. Nu pausar jag en stund och ska fixa i ordning mig för här ska inte njutas av någon sol, nädå! Snart ska vi iväg för att köpa spackel, tapetklister och tapeter till hall och kontor. Vi hade tänkt försöka hinna med tapetseringen i veckan, tror inte att det ska bli något bekymmer.
Bara att hoppas att det går lika bra att tapetsera nykter som det gick när man hade motiverat sig med några glas vin (för mig) och en eller fyra whiskeys (för sambon).
Vi hade den otroliga turen att vårt gamla hus var både snett och vint så när vi satte upp våderna lite snett blev det alldeles otroligt perfekt!
Skulle det nu inte funka får jag väl supa ner sambon och rulla mig själv i en tunna nedför slänten, lite yrsel borde det väl framkalla.
förutom att snön på marken fortfarande är ett faktum.
Längtar tills jag får ta fram cykeln! Jo, för min karl säger att eftersom jag är 1. väldigt oförsiktig 2. ganska trafikfarlig och 3. lite för fokuserad på att göra trick medans jag cyklar, så är det strängt förbjudet för mig att cykla medans det är snö på vägen.
Som att vara fem år på nytt, alltså.
Jag har i alla fall varit ute på promenad runt byn och ätit sedvanlig frukost klockan nio prick. Nu pausar jag en stund och ska fixa i ordning mig för här ska inte njutas av någon sol, nädå! Snart ska vi iväg för att köpa spackel, tapetklister och tapeter till hall och kontor. Vi hade tänkt försöka hinna med tapetseringen i veckan, tror inte att det ska bli något bekymmer.
Bara att hoppas att det går lika bra att tapetsera nykter som det gick när man hade motiverat sig med några glas vin (för mig) och en eller fyra whiskeys (för sambon).
Vi hade den otroliga turen att vårt gamla hus var både snett och vint så när vi satte upp våderna lite snett blev det alldeles otroligt perfekt!
Skulle det nu inte funka får jag väl supa ner sambon och rulla mig själv i en tunna nedför slänten, lite yrsel borde det väl framkalla.
Hur det då kan bli
Så här kan det tydligen gå, trots långkalsonger med hängröv och andra osexiga vinterkläder.
Väldigt tidigt ännu men ni som känner mig vet att jag har otroligt svårt att hålla tyst om saker och ting så att hålla tyst om just det här var liksom dömt att misslyckas.
Do not fear! Jag kommer inte att bombardera er med bilder på magen eller veckostatusar. Vill ni se hur en tjock mage ser ut där i slutet av sommaren är det bara att komma hit. Vill ni veta hur ett foster ser ut där i mitten av en graviditet är det bara att googla. Det gör jag. För fullt.
Att vara på tjocken har redan påverkat våra liv.
Avbokat utlandsresan- ja det var ju just jäkla typiskt!
Nåja, det kommer väl andra tillfällen att åka utomlands.
Men ni kan fetglömma fyllechaffis!!
måndag 22 mars 2010
Tråkighetsministern
Hej och välkommen till Sveriges just nu kanske tristaste vardag.
Jag känner mig så jävla gammal! Gör en massa tråkiga saker (ringer viktiga samtal, renoverar, städar, funderar på ekonomin) och blogginläggen blir ju därefter. Bleka, grå och intetsägande. Man får ju nästan dåligt samvete för att folk tvingas läsa skiten men å andra sidan är det ju ingen som sitter med kniven mot strupen precis.
Malla, jag tycker att vi ska ta och ses någon dag.
Har faktiskt riktigt juicy news, tro det eller ej!
Eller ja... det var väl mest bara ett lockbete. De är väl inte så juicy precis, mest skitsnack kanske.
Sambon har tagit med sig hunden och på sig skidorna för en tvåmila-tur på skidor, han har beställt hämtning i eftermiddag.
Innan dess ska jag försöka hinna (orka) städa bort dammet som lagt sig som en fin hinna i husets alla rum. Praktiskt egentligen, med alla möbler i samma snygga dammgråa färg. Mindre praktiskt att jag inte kan låta bli att dra med fingrarna på alla plana ytor för att se om det bildas ett streck, vilket det så klart gör. Ska försöka värma upp huset tillräckligt mycket och vänta ett par timmar tills det blivit lite varmare ute, sen ska jag ge övervåningen årets första vädring.
Jag längtar verkligen tills dörren kan stå öppen från morgon till kväll, börjar kännas lite instängt och syrefattigt här inne nu, trots att det drar friskt från dörren som har en trasig gummilist.
Vad tycker vi egentligen om telefontider? Kan någon förklara för mig varför folk har telefontid typ mellan 8.15-8.22?
Man kan väl anse att det är lite snålt tilltaget. Menar, det kostar ju inte dem någonting att folk ringer.
Jag känner mig så jävla gammal! Gör en massa tråkiga saker (ringer viktiga samtal, renoverar, städar, funderar på ekonomin) och blogginläggen blir ju därefter. Bleka, grå och intetsägande. Man får ju nästan dåligt samvete för att folk tvingas läsa skiten men å andra sidan är det ju ingen som sitter med kniven mot strupen precis.
Malla, jag tycker att vi ska ta och ses någon dag.
Har faktiskt riktigt juicy news, tro det eller ej!
Eller ja... det var väl mest bara ett lockbete. De är väl inte så juicy precis, mest skitsnack kanske.
Sambon har tagit med sig hunden och på sig skidorna för en tvåmila-tur på skidor, han har beställt hämtning i eftermiddag.
Innan dess ska jag försöka hinna (orka) städa bort dammet som lagt sig som en fin hinna i husets alla rum. Praktiskt egentligen, med alla möbler i samma snygga dammgråa färg. Mindre praktiskt att jag inte kan låta bli att dra med fingrarna på alla plana ytor för att se om det bildas ett streck, vilket det så klart gör. Ska försöka värma upp huset tillräckligt mycket och vänta ett par timmar tills det blivit lite varmare ute, sen ska jag ge övervåningen årets första vädring.
Jag längtar verkligen tills dörren kan stå öppen från morgon till kväll, börjar kännas lite instängt och syrefattigt här inne nu, trots att det drar friskt från dörren som har en trasig gummilist.
Vad tycker vi egentligen om telefontider? Kan någon förklara för mig varför folk har telefontid typ mellan 8.15-8.22?
Man kan väl anse att det är lite snålt tilltaget. Menar, det kostar ju inte dem någonting att folk ringer.
söndag 21 mars 2010
Nå, det var ju typiskt
Som om det inte vore nog med hundskötsel och utedag och allt annat jox-
right on renovering, here we come!
Jag är trött och det är puts överallt och fortfarande någon timmes jobb tills jag kan kalla mig klar med dagens uppgift... MEN min motivation är verkligen på topp och då gäller det att passa på!
Läste förresten en krönika av min love-to-hate-person Linda Skugge. Den handlade om att man är misslyckad och icke-feminist om man inte försörjer sig själv från den dagen man blir myndig.
Hon är ju ganska söt, där mitt i sin dumhet och ignorans.
right on renovering, here we come!
Jag är trött och det är puts överallt och fortfarande någon timmes jobb tills jag kan kalla mig klar med dagens uppgift... MEN min motivation är verkligen på topp och då gäller det att passa på!
Läste förresten en krönika av min love-to-hate-person Linda Skugge. Den handlade om att man är misslyckad och icke-feminist om man inte försörjer sig själv från den dagen man blir myndig.
Hon är ju ganska söt, där mitt i sin dumhet och ignorans.
Morgonpigg i solskenet
Solen lyser mig i ögonen,
men jag är inte en sån som drar ner persiennerna för det!
Bara när jag är bakis. Solen suger när man är bakis. Tur för mig att jag avstod alkohol igår.
Är strax på väg till ett simpass och frukost på badhuset, skönt sätt att börja morgonen på och med tanke på att den sedan fortsätter med en tur till Nötmyrbodarna är det nog kanske så att jag just nu förtjänar att bli kallad hurtbulle?
Hellre hurtbulle än soffpotatis, säger jag då.
lördag 20 mars 2010
Välkomna till djungeln
Fan, ni skulle bara veta hur varmt vi har det här hemma!
Vi har ju kapat ved idag och jag blev så glad över att ha lite vedpinnar hemma att jag blev alldeles för ivrig i mitt eldande.
Jag antar att det är bättre att ha det för varmt än för kallt, nu kan vi ju gå omkring nakna och hetsa upp varandra. För erkännas bör ju att ingen av oss varit speciellt attraherad av den andra under den gångna vintern- hur hett är det egentligen med långkalsonger med hängröv? Nä, just det. Så ni kan inte klandra oss för att det blivit lite ligga hittills.
Idag har vi haft mycket att diskutera, bara positiva saker (och lite skitsnack om folk och fä) i ordets rätta bemärkelse!
Nu ska jag bara googla lite grejer för att vara säker på att saker och ting görs på rätt sätt!
Vi har ju kapat ved idag och jag blev så glad över att ha lite vedpinnar hemma att jag blev alldeles för ivrig i mitt eldande.
Jag antar att det är bättre att ha det för varmt än för kallt, nu kan vi ju gå omkring nakna och hetsa upp varandra. För erkännas bör ju att ingen av oss varit speciellt attraherad av den andra under den gångna vintern- hur hett är det egentligen med långkalsonger med hängröv? Nä, just det. Så ni kan inte klandra oss för att det blivit lite ligga hittills.
Idag har vi haft mycket att diskutera, bara positiva saker (och lite skitsnack om folk och fä) i ordets rätta bemärkelse!
Nu ska jag bara googla lite grejer för att vara säker på att saker och ting görs på rätt sätt!
Neverending (kind of) story
Gomorron.
Hoppas Er dag förgylls av att se bilden på den ledsnaste älgen i Lycksele djurpark.
Min dag börjar som vanligt med kaffe och snus och min nya favoritsysselsättning på lördagar- kapa ved.
fredag 19 mars 2010
Vett och etikett, del 1.
Är du född senare än nittonhundratretti,
är det dags att skallen få lite vett i!
*Ler*, *snyft* och *s*, det skriver man inte på internet mer,
i alla fall inte så att någon ser!
För ärligt talat, folk ger väl ändå blanka fan
i hur ni går och ser ut i ansiktet hela dan?
I stället för *s* här får ni ett alternativ,
skriv en statusuppdatering om allt spännande i ert liv!
Vad ni ätit, när ni bajsat, hur dåligt man kan må,
fast jag kan nästan garantera- ingen bryr sig ändå.
är det dags att skallen få lite vett i!
*Ler*, *snyft* och *s*, det skriver man inte på internet mer,
i alla fall inte så att någon ser!
För ärligt talat, folk ger väl ändå blanka fan
i hur ni går och ser ut i ansiktet hela dan?
I stället för *s* här får ni ett alternativ,
skriv en statusuppdatering om allt spännande i ert liv!
Vad ni ätit, när ni bajsat, hur dåligt man kan må,
fast jag kan nästan garantera- ingen bryr sig ändå.
Riktigt snuskigt.
Ja, vill ni veta något riktigt dirty, snuskigt- perverst äckligt jag har gjort idag?
Då kan jag informera herrar, fruar och diverse löst folk att jag rensat avlopp och skurat toaletten.
Lukten från avlopp är något jag verkligen inte tål och jag småkräks varje gång jag tvingas sticka ner en (handskbeklädd så klart) hand i den där äckliga sörjan för att rensa bort den.
Det finns självavfrostande frysar, självrengörande ugnar och till och med självrengörande fönster, så varför i hela fridens namn kan ingen uppfinna ett avlopp som rensar sig själv en gång i månaden, sisådär?
Jag är tusen procent säker på att det finns en marknad för det.
Då kan jag informera herrar, fruar och diverse löst folk att jag rensat avlopp och skurat toaletten.
Lukten från avlopp är något jag verkligen inte tål och jag småkräks varje gång jag tvingas sticka ner en (handskbeklädd så klart) hand i den där äckliga sörjan för att rensa bort den.
Det finns självavfrostande frysar, självrengörande ugnar och till och med självrengörande fönster, så varför i hela fridens namn kan ingen uppfinna ett avlopp som rensar sig själv en gång i månaden, sisådär?
Jag är tusen procent säker på att det finns en marknad för det.
Människo-vänligt
Äntligen humana grader ute trots att det är tidig morgon.
Det har inte varit speciellt trevligt att kliva upp kvart över fem den här veckan, inte när det varit -25 grader ute och typ 14 inne.
Hur som helst, ska börja med en kungörelse (stavas det ens så?).
Jesse, jag kan inte kommentera på din blogg! Jag dissar dig alltså inte, får bara ett felmeddelande varje gång jag ska skriva någon oerhört intelligent kommentar.
Sista skiftet att jobba innan hellweek är över. Nästa vecka har jag bara ett ynka kvällsskift på måndagen, sen är jag ledig fram till fredag natt.
Ledig och ledig förresten, vi ska väl mest troligt spackla och tapetsera, det räknas väl som jobb det också på något vis.
Angående massagen igår- det var nice. Däremot har jag väldigt svårt för att slappna av när en vilt främmande människa tar på mig.
Låg hela tiden och undrade om hon kände fettvalkarna eller tyckte att jag hade fula tatueringar. Funderade över hur en människa kan tycka att det är kul att massera någon annan. Man vill ju bli masserad!
Däremot så har jag nu Piteås kanske mjukaste hud och märkbart mjukare muskler, det om något är anledning nog till att åka dit igen.
Det har inte varit speciellt trevligt att kliva upp kvart över fem den här veckan, inte när det varit -25 grader ute och typ 14 inne.
Hur som helst, ska börja med en kungörelse (stavas det ens så?).
Jesse, jag kan inte kommentera på din blogg! Jag dissar dig alltså inte, får bara ett felmeddelande varje gång jag ska skriva någon oerhört intelligent kommentar.
Sista skiftet att jobba innan hellweek är över. Nästa vecka har jag bara ett ynka kvällsskift på måndagen, sen är jag ledig fram till fredag natt.
Ledig och ledig förresten, vi ska väl mest troligt spackla och tapetsera, det räknas väl som jobb det också på något vis.
Angående massagen igår- det var nice. Däremot har jag väldigt svårt för att slappna av när en vilt främmande människa tar på mig.
Låg hela tiden och undrade om hon kände fettvalkarna eller tyckte att jag hade fula tatueringar. Funderade över hur en människa kan tycka att det är kul att massera någon annan. Man vill ju bli masserad!
Däremot så har jag nu Piteås kanske mjukaste hud och märkbart mjukare muskler, det om något är anledning nog till att åka dit igen.
torsdag 18 mars 2010
Fusk?
Efter en hektisk dag och eftermiddag kom jag hem 19.25.
Skottade snö och rastade hunden, middag vid 20.05.
Nu undrar vän av ordning, dvs. jag, om min middag räknas som kvällsmat? Det var ju kväll när jag åt den!
Till mitt försvar kan jag säga att jag jobbade till 16.00, simmade mellan 16.20 och 17.00, hämtade bilen, massage 18-19. Så det fanns liksom inte tid till middag där emellan.
Kanske skulle jag ha skippat middag just idag, kanske är jag nu officiellt en fuskare? Nåväl. Det var ju kvällsmackorna jag skulle säga hej då till, inte middagarna. Jag är fortfarande en stolt icke-kvällsfikare, det var lättare än jag trodde!
Däremot är det lite klurigt att lära sig att man måste stoppa in mjukbrödet i frysen så att det inte blir gammalt. Förut fick det inte ens en chans att mögla.
Skottade snö och rastade hunden, middag vid 20.05.
Nu undrar vän av ordning, dvs. jag, om min middag räknas som kvällsmat? Det var ju kväll när jag åt den!
Till mitt försvar kan jag säga att jag jobbade till 16.00, simmade mellan 16.20 och 17.00, hämtade bilen, massage 18-19. Så det fanns liksom inte tid till middag där emellan.
Kanske skulle jag ha skippat middag just idag, kanske är jag nu officiellt en fuskare? Nåväl. Det var ju kvällsmackorna jag skulle säga hej då till, inte middagarna. Jag är fortfarande en stolt icke-kvällsfikare, det var lättare än jag trodde!
Däremot är det lite klurigt att lära sig att man måste stoppa in mjukbrödet i frysen så att det inte blir gammalt. Förut fick det inte ens en chans att mögla.
Hjärngröt
Jag gick till Konsum och köpte en Cola Zero.
På vägen tillbaka drömde jag om min goda dricka, fantiserade om hur underbart den skulle smaka till lunchen och hade allmänt höga förväntningar.
När jag väl skulle dricka den upptäckte jag att jag aldrig tagit med den från affären utan betalat och sedan lämnat drickan utan att ens reflektera över att jag ju faktiskt köpt något. Jag bara gick, helt enkelt. Var väl tydligen alldeles för koncentrerad på själva betalningsproceduren.
Inte nog med att jag var sur över min förlorade skatt, ett papper skar mig UNDER nageln när jag febrilt letade flaskan i väskan.
Så här är jag nu, Cola-lös med ett papercut under fuckyoufingret-nageln. Life´s a bitch.
18.00- en timmes helkroppsmassage!
Jag hoppas och ber att de inte masserar fötter (komplex) eller mage (komplex) eller rumpa (komplex).
Jag vill ha en timmes halvkroppsmassage, undrar om det går att ordna?
På vägen tillbaka drömde jag om min goda dricka, fantiserade om hur underbart den skulle smaka till lunchen och hade allmänt höga förväntningar.
När jag väl skulle dricka den upptäckte jag att jag aldrig tagit med den från affären utan betalat och sedan lämnat drickan utan att ens reflektera över att jag ju faktiskt köpt något. Jag bara gick, helt enkelt. Var väl tydligen alldeles för koncentrerad på själva betalningsproceduren.
Inte nog med att jag var sur över min förlorade skatt, ett papper skar mig UNDER nageln när jag febrilt letade flaskan i väskan.
Så här är jag nu, Cola-lös med ett papercut under fuckyoufingret-nageln. Life´s a bitch.
18.00- en timmes helkroppsmassage!
Jag hoppas och ber att de inte masserar fötter (komplex) eller mage (komplex) eller rumpa (komplex).
Jag vill ha en timmes halvkroppsmassage, undrar om det går att ordna?
Work it!
Bättre sent än aldrig som jag brukar säga. Veckans tredje pass, simning, idag och sen fjärde och sista på söndagen.
Lördags-simningen uteblir pga. vedkapning men man kan väl påstå att det ändå blir en dag med viss fysisk aktivitet.
Räknar ni promenader och sånt somm träning? Typ en timmes promenad, inte jättefort men inte jättesakta heller, lite flåstempo kan man väl säga.
Det gör inte jag. Jag går så jäkla mycket hela dagarna med alla hundpromenader och jobbpromenader så det är mer något som jag gör, inte träning.
Vissa räknar tydligen gräsklippning och städning som träning och kaloriförbrännare vilket det ju i och för sig är, men ska inte vardagliga sysslor vara just vardagliga sysslor? Finns det folk som skiter i att gå på gymet för att de har städat hela huset?
Ska göra ett litet test och skriva upp varje dag ALLT som innebär att jag rör på mig lite extra (inte nu tar på mig sockarna och så..) och se hur mycket det blir. Mer än genomsnittet? Kanske inbillar jag mig bara att jag är aktiv?
Får väl se. Kanske blir mer än vad jag tror också. Tycker att ni andra ska ta och göra samma sak! Ni kanske blir överraskade!
Allt för dig är inte allt för mig
Jag vet att jag har sagt det förut men det tål att sägas igen.
Jag låter en massa trista och fullständigt ointressanta saker ta alldeles för stor del av min tid.
Ta bloggar, till exempel.
1/10 av alla bloggar jag läser är läsvärda, enligt mig. Resten hänger jag kvar vid... ja, varför egentligen? Det är inte speciellt givande att läsa en massa trams, fånigheter och snutte-plutte-duttande- inte i min värld.
Därför avlägger jag från och med idag ett skitsaker-löfte. Jag ska ge fan i allt som bara irriterar mig och koncentrera mig på det som faktiskt är relevant, för mig alltså. För visst är det väl så att vi alla har olika prioriteringar i livet.
-----------------
Jaha, tänker ni nu, värsta livsavgörande beslutet... inte. Det är det väl inte heller, men märk väl att det inte bara handlar om bloggar.
Det handlar om alla jävla smågrejer som man hänger upp sig på och ältar och beklagar sig över när det enda rätta är att ta tag i det eller ge fan i att terrorisera andra med alla klagomål man har.
Jag låter en massa trista och fullständigt ointressanta saker ta alldeles för stor del av min tid.
Ta bloggar, till exempel.
1/10 av alla bloggar jag läser är läsvärda, enligt mig. Resten hänger jag kvar vid... ja, varför egentligen? Det är inte speciellt givande att läsa en massa trams, fånigheter och snutte-plutte-duttande- inte i min värld.
Därför avlägger jag från och med idag ett skitsaker-löfte. Jag ska ge fan i allt som bara irriterar mig och koncentrera mig på det som faktiskt är relevant, för mig alltså. För visst är det väl så att vi alla har olika prioriteringar i livet.
-----------------
Jaha, tänker ni nu, värsta livsavgörande beslutet... inte. Det är det väl inte heller, men märk väl att det inte bara handlar om bloggar.
Det handlar om alla jävla smågrejer som man hänger upp sig på och ältar och beklagar sig över när det enda rätta är att ta tag i det eller ge fan i att terrorisera andra med alla klagomål man har.
onsdag 17 mars 2010
En ny favorit
Har, för första gången någonsin i mitt 27-åriga liv, smakat fiskbullar. I dillsås. Det var delikat! Troligtvis den mest utsökta kulinariska upplevelse jag haft på mycket länge, kanske till och med bättre än mitt första möte med halloumiost.
Så det blir fiskbullar även till middag och eventuellt till lunch i morgon. För jag är en sån. En sån som när jag provat något nytt och gillat det äter samma sak i flera dagar tills jag är less på den nya maten och tar paus ifrån den i några år. På grund av detta är min kost väldigt enkelspårig. Eller, nu ljög jag nog lite grann, det är nog inte därför maträtterna inte varierar så mycket, det handlar till stor del om att jag varken kan eller vill laga mat. Halv- och helfabrikat rules! Helst med mycket salt och så några E-nummer extra så att jag ser ung och fräsch och konserverad ut längre!
Jag ger faktiskt ganska ordentligt fan i vad jag stoppar i mig för mat, så länge den inte innehåller en massa kalorier eller har senor och äckel som känns i munnen. Har då aldrig känt att jag skulle må bättre om jag håller mig ifrån att äta rött kött/kolhydrater/mat med konstiga tillsatser.
Jag måste hej..
..jag måste hej, jag måste hejda mig!
För att inte skrika min frustration rakt i ansiktet på någon.
Har ni någon aning om hur fruktat jobbigt det är att vara... wait for it... risig i kistan? Fast åt andra hållet då, alltså, toalettbesöken uteblir.
Inatt har jag pinats och plågats av magont och jag kan säga att det var tur att sambon somnade tidigt för jag tror att jag fisit som en vettvilling i sömnen.
Så här börjar dagen med en kanna kaffe, minst.
Glamouröst värre, eller kanske inte.
Är kändisar aldrig förstoppade?
Man hör så mycket om alla deras diverse sjukdomar och laster men aldrig, aldrig att jag har läst i "Hänt Extra" att till exempel Laila Bagge varit förstoppad och lidit alla helvetets kval. Nädå... och ändå står allt annat om Laila Bagge. Typ vad hon har för bikinitrosor på sig under den romantiska bröllopsresan på Aruba. Bröllopsresan som måste vara allt annat än romantisk, det mediekåta paret har bjudit dit alla kvällstidningar i Sverige för att dokumentera deras underbara semester.
Usch, inte nog med att jag har kräk-känslor på grund av magen, blotta tanken på Nicke-jävla-nyfiken Wahlgren och Hej-jag-behåller-mitt-ex-efternamn-trots-att-jag-gift-om-mig Bagge får mig att må riktigt illa.
De är säkert fina personer bla bla bladiblah men sättet de exploaterar sig själva på är rent ut sagt äckligt.
Allt för pengar, kanske är det deras motto?
Förresten, jag och sambon var på världens kanske sämsta utflykt igår.
Vi var uttråkade så vi åkte en bit in i skogen och tog med sittunderlag och thermos. Samt hund.
Vi gick i fem minuter och satte oss ned.
Hunden tillverkade snöstorm och dränkte oss och alla grejer i snö. Det blåste kallt. Vi blev småsura på varandra över någon liten skitsak.
Jag hällde ut mitt thé och tjurade i fem minuter sedan gick vi tillbaka till bilen och åkte hem.
För att inte skrika min frustration rakt i ansiktet på någon.
Har ni någon aning om hur fruktat jobbigt det är att vara... wait for it... risig i kistan? Fast åt andra hållet då, alltså, toalettbesöken uteblir.
Inatt har jag pinats och plågats av magont och jag kan säga att det var tur att sambon somnade tidigt för jag tror att jag fisit som en vettvilling i sömnen.
Så här börjar dagen med en kanna kaffe, minst.
Glamouröst värre, eller kanske inte.
Är kändisar aldrig förstoppade?
Man hör så mycket om alla deras diverse sjukdomar och laster men aldrig, aldrig att jag har läst i "Hänt Extra" att till exempel Laila Bagge varit förstoppad och lidit alla helvetets kval. Nädå... och ändå står allt annat om Laila Bagge. Typ vad hon har för bikinitrosor på sig under den romantiska bröllopsresan på Aruba. Bröllopsresan som måste vara allt annat än romantisk, det mediekåta paret har bjudit dit alla kvällstidningar i Sverige för att dokumentera deras underbara semester.
Usch, inte nog med att jag har kräk-känslor på grund av magen, blotta tanken på Nicke-jävla-nyfiken Wahlgren och Hej-jag-behåller-mitt-ex-efternamn-trots-att-jag-gift-om-mig Bagge får mig att må riktigt illa.
De är säkert fina personer bla bla bladiblah men sättet de exploaterar sig själva på är rent ut sagt äckligt.
Allt för pengar, kanske är det deras motto?
Förresten, jag och sambon var på världens kanske sämsta utflykt igår.
Vi var uttråkade så vi åkte en bit in i skogen och tog med sittunderlag och thermos. Samt hund.
Vi gick i fem minuter och satte oss ned.
Hunden tillverkade snöstorm och dränkte oss och alla grejer i snö. Det blåste kallt. Vi blev småsura på varandra över någon liten skitsak.
Jag hällde ut mitt thé och tjurade i fem minuter sedan gick vi tillbaka till bilen och åkte hem.
tisdag 16 mars 2010
Så jäkla dum
Jag har två odjur hemma,
ändå sitter jag och kollar Blocket efter eventuella "vill ha"-objekt.
Fast jag vill ju inte ha tre hundar! Eller?
Fint väder ute, fast jag har varit vaken så länge och hunnit med så mycket att jag redan blivit less på dagen och önskar att det vore någon annan dag snart.
Det är nackdelen med att vakna tidigt, dagen blir megalång och man hinner bli uttråkad. Ja, om man inte har tusen miljoner med saker att göra förstås men det har ju inte jag.
Hundkurs ikväll klockan 18, det är som det enda.
Fick bara två kallsupar på badhuset i morse, klar förbättring! Morgonsim brukar annars innebära cirka sju liter bassängvatten i magen, mycket på grund av att jag i princip sover när jag simmar.
ändå sitter jag och kollar Blocket efter eventuella "vill ha"-objekt.
Fast jag vill ju inte ha tre hundar! Eller?
Fint väder ute, fast jag har varit vaken så länge och hunnit med så mycket att jag redan blivit less på dagen och önskar att det vore någon annan dag snart.
Det är nackdelen med att vakna tidigt, dagen blir megalång och man hinner bli uttråkad. Ja, om man inte har tusen miljoner med saker att göra förstås men det har ju inte jag.
Hundkurs ikväll klockan 18, det är som det enda.
Fick bara två kallsupar på badhuset i morse, klar förbättring! Morgonsim brukar annars innebära cirka sju liter bassängvatten i magen, mycket på grund av att jag i princip sover när jag simmar.
Yee-haw
Jag är pigg igen.
Nu åker jag till badhuset och simmar mig snygg.
<--- Det verkar ju ha funkat för sambon.
Hoppas på varmare grader och en Fårö-runda senare under dagen.
måndag 15 mars 2010
Fortfarande
Noll motivation till att göra någonting.
Det kan inte hjälpas, surfittan jag får vackert skita fullständigt i soffans starka dragningskraft och bita i det jävligt äckliga äpplet.
Hämta löptik, träna och sen hem. Middag, hundpromenad- efter det borde det väl kännas lite bättre?
Så här lite informativt kan jag berätta att jag såg en karl som fick tänderna utslagna i lördags. Inte så mysigt alls.
.. och på den mindre mörka sidan- nästan 1 kg minus sedan förra måndagen. Så det är inte bara jämmer och elände trots allt.
Sambon har haft sönder sin rygg så han är väldigt handikappad för tillfället. Blåbärshunden är min trogna följeslagare på jobbet, tur att han är lugn och skötsam.
Jag är nästan aldrig sjuk, ni vet, typ kräksjuka eller influensa eller så. Jag blir bara lite förkyld och det är ju som ingen anledning till att sjukskriva sig eller bara ligga i sängen i flera dagar och tycka synd om mig själv.
Ibland kommer jag på mig själv med att önska att jag också fick vara sjuk någon gång. På riktigt, med värktabletter och dubbla täcken, spyhink och röda ögon.
Jag tror att jag skulle uppskatta friskheten lite mer då.
Meeeen, får nöja mig med att räkna dagarna till semestern. V. 29- det är väl inte såååå länge dit, va?
Det kan inte hjälpas, surfittan jag får vackert skita fullständigt i soffans starka dragningskraft och bita i det jävligt äckliga äpplet.
Hämta löptik, träna och sen hem. Middag, hundpromenad- efter det borde det väl kännas lite bättre?
Så här lite informativt kan jag berätta att jag såg en karl som fick tänderna utslagna i lördags. Inte så mysigt alls.
.. och på den mindre mörka sidan- nästan 1 kg minus sedan förra måndagen. Så det är inte bara jämmer och elände trots allt.
Sambon har haft sönder sin rygg så han är väldigt handikappad för tillfället. Blåbärshunden är min trogna följeslagare på jobbet, tur att han är lugn och skötsam.
Jag är nästan aldrig sjuk, ni vet, typ kräksjuka eller influensa eller så. Jag blir bara lite förkyld och det är ju som ingen anledning till att sjukskriva sig eller bara ligga i sängen i flera dagar och tycka synd om mig själv.
Ibland kommer jag på mig själv med att önska att jag också fick vara sjuk någon gång. På riktigt, med värktabletter och dubbla täcken, spyhink och röda ögon.
Jag tror att jag skulle uppskatta friskheten lite mer då.
Meeeen, får nöja mig med att räkna dagarna till semestern. V. 29- det är väl inte såååå länge dit, va?
En paus
Just nu känner jag bara för att ta en paus.
Från livet, typ. Jobb, hundar, städning. Träning, fixning, bilkörning.
Men det ska jag inte.
Jag ska tokjobba hela veckan, nästa vecka är lugnare så då hoppas jag att jag hinner med att INTE göra allt det där som jag är så fruktansvärt less på just nu. Alternativt att jag slutar vara less, det är väl det mest troliga.
Från livet, typ. Jobb, hundar, städning. Träning, fixning, bilkörning.
Men det ska jag inte.
Jag ska tokjobba hela veckan, nästa vecka är lugnare så då hoppas jag att jag hinner med att INTE göra allt det där som jag är så fruktansvärt less på just nu. Alternativt att jag slutar vara less, det är väl det mest troliga.
lördag 13 mars 2010
Sällskapssjuk
Såna här dagar får man nöja sig med vad som finns i huset.
För tillfället råkar det vara en stycken sällskaps- och springsugen Australian Shepherd. Collien har vi lämnat bort över natten/dagen- hon löper och det kändes rätt med en liten paus från en gnyende hanhund. Så, roten till det onda är för tillfället bortrest.
Hemmets två hurtbullar (i normala fall är vi tre, läs föregående inlägg) har varit vakna en bra stund nu och ska strax göra sig redo för en lång promenad genom byn. Vi har varit på OK ( jag är mäkta stolt över att min hund är så fantastiskt bra på att vänta utanför affären) samt till uttagsautomaten på andra sidan vägen. Vi satt en lites stund på bron och läste lokaltidningen och förfasade oss över vart världen är på väg. Bekymren försvann fort när vi kastade leksak en stund så nu är vi redo för lite motion och social träning.
Lördagsmorgnar är perfekta för koppelpromenader, mycket störningar (alltså grejer runtomkring, inte personlighetsstörningar även om jag misstänker att sådana också går att hitta) och bra träning för mitt blåbär.
Mitt fega omplaceringsblåbär som måste få lite självförtroende!
Återigen gryr dagen...
Vid MIN bleka skuldra.
Varken sambons skuldra eller någon annan del av hans kropp lär ju se dagens ljus än på en stund. Han sjunker djupare och djupare ner under täcket allteftersom solens strålar letar sig in genom fönstret.
Jag älskar att inte vara bakfull.
Varken sambons skuldra eller någon annan del av hans kropp lär ju se dagens ljus än på en stund. Han sjunker djupare och djupare ner under täcket allteftersom solens strålar letar sig in genom fönstret.
Jag älskar att inte vara bakfull.
fredag 12 mars 2010
En till obekväm sanning.
Jag har alltid tråkigt när jag går ut på krogen nykter.
Varför går jag ens ut på krogen nykter? Det gör jag inte längre, utom då och då när jag vill testa och se om jag möjligen mognat eller ändrat åsikt och faktiskt uppskattar en kväll med musik och människor fast utan alkohol.
Det gör jag aldrig.
Vad är det för kul med krogen om man inte druckit?
Inget.
Man känner att det gör ont när fyllon trampar en på tårna, i vanliga fall ÄR man fyllot som trampar nån på tårna.
Om någon spiller öl på ens fina kläder bryr man sig och går hem. Är man lite på lyset försöker man suga så mycket som möjligt på klänningen- gratis alkohol är bra alkohol. Sen står man med brösten upptryckta i handtorken och försöker torka fläcken som ju torkar men syns ändå. So what, tänker man då glatt, och festar vidare.
På något konstigt sätt verkar alla djupa, meningsfulla diskussioner folk har i fyllan fåniga och knäppa- inte alls något man har lust att lyssna på. Har man däremot fått en jävel eller två innanför västen drar man glatt igång dessa diskussioner, OCH finner dem otroligt underhållande och viktiga.
Jag har den dåliga egenskapen att mitt humör är sämre och min stubin kortare när jag är nykter än när jag är full. Har hört att det brukar vara tvärtom men så är inte fallet för min del. Därför är det så, att de gånger jag hamnat i bråk har varit de gånger jag inte druckit en droppe. Det är nästan fusk, tycker jag, eftersom en nykter person har en grym fördel jämfört med en full- man har koordinationsförmågan och avståndsbedömningen kvar.
Kontentan av det hela blir väl- gå på krogen full eller gå inte alls.
...och ändå ska jag dit nykter ikväll. Jag är för dum för att lyssna på mina egna råd, det säger väl något om min IQ va?
Varför går jag ens ut på krogen nykter? Det gör jag inte längre, utom då och då när jag vill testa och se om jag möjligen mognat eller ändrat åsikt och faktiskt uppskattar en kväll med musik och människor fast utan alkohol.
Det gör jag aldrig.
Vad är det för kul med krogen om man inte druckit?
Inget.
Man känner att det gör ont när fyllon trampar en på tårna, i vanliga fall ÄR man fyllot som trampar nån på tårna.
Om någon spiller öl på ens fina kläder bryr man sig och går hem. Är man lite på lyset försöker man suga så mycket som möjligt på klänningen- gratis alkohol är bra alkohol. Sen står man med brösten upptryckta i handtorken och försöker torka fläcken som ju torkar men syns ändå. So what, tänker man då glatt, och festar vidare.
På något konstigt sätt verkar alla djupa, meningsfulla diskussioner folk har i fyllan fåniga och knäppa- inte alls något man har lust att lyssna på. Har man däremot fått en jävel eller två innanför västen drar man glatt igång dessa diskussioner, OCH finner dem otroligt underhållande och viktiga.
Jag har den dåliga egenskapen att mitt humör är sämre och min stubin kortare när jag är nykter än när jag är full. Har hört att det brukar vara tvärtom men så är inte fallet för min del. Därför är det så, att de gånger jag hamnat i bråk har varit de gånger jag inte druckit en droppe. Det är nästan fusk, tycker jag, eftersom en nykter person har en grym fördel jämfört med en full- man har koordinationsförmågan och avståndsbedömningen kvar.
Kontentan av det hela blir väl- gå på krogen full eller gå inte alls.
...och ändå ska jag dit nykter ikväll. Jag är för dum för att lyssna på mina egna råd, det säger väl något om min IQ va?
Tar mig an...
...Helenas utmaning.
Jag gillar att skriva sanningar om mig själv. Ego, va? Fast jag gillar även att skriva lögner om mig själv så det går väl på ett ut.
So, here we go.
Jag går helst och lägger mig vid 22-tiden om kvällarna. Samt stiger upp klockan 06. Tråk-tanten nummer ett, med andra ord.
Jag tycker inte att en kväll på krogen är värd baksmällan dagen efter. Därför går jag nuförtiden ut väldigt, väldigt sällan.
Jag har problem med mat. Antingen äter jag för mycket under en period, eller så äter jag för lite. Mittimellan är som inte ett alternativ, jag har svårt att lära mig vad som är lagom.
Min fulaste ovana är att jag tror att jag vet hur allt ska göras på bästa sätt. En riktig besserwisser. Till mitt försvar måste jag säga att jag oftast har lösningar på de flesta problem.
Jag tycker att många av bloggarna jag läser är usla och tråkiga, men ändå kan jag inte sluta läsa dem eftersom jag är för nyfiken.
Jag har varit otrogen, inte mot min sambo men mot någon annan. Jag skäms inte ens för det. Inte det minsta. Jag är snarare glad att det blev som det blev.
För det mesta bildar jag mig fort en uppfattning om folk, oftast behåller jag den uppfattningen. De första intryck någon gör på mig lär alltså bli de intryck jag påverkas av när jag bedömer om jag gillar personen eller ej. Kanske är jag för snabb att döma, vad vet jag, men jag vet i alla fall vem jag gillar och vem jag inte gillar. De sistnämnda undviker jag.
Jag har varit för full och spytt i min mammas bil. Förra sommaren.
Jag är extremt dålig på att höra av mig till folk. Det är inte det att jag inte vill, jag kommer mig bara inte för att göra det. Det hatar jag med mig själv.
Om jag inte hinner träna blir jag sur, sur som fan.
Jag gillar att skriva sanningar om mig själv. Ego, va? Fast jag gillar även att skriva lögner om mig själv så det går väl på ett ut.
So, here we go.
Jag går helst och lägger mig vid 22-tiden om kvällarna. Samt stiger upp klockan 06. Tråk-tanten nummer ett, med andra ord.
Jag tycker inte att en kväll på krogen är värd baksmällan dagen efter. Därför går jag nuförtiden ut väldigt, väldigt sällan.
Jag har problem med mat. Antingen äter jag för mycket under en period, eller så äter jag för lite. Mittimellan är som inte ett alternativ, jag har svårt att lära mig vad som är lagom.
Min fulaste ovana är att jag tror att jag vet hur allt ska göras på bästa sätt. En riktig besserwisser. Till mitt försvar måste jag säga att jag oftast har lösningar på de flesta problem.
Jag tycker att många av bloggarna jag läser är usla och tråkiga, men ändå kan jag inte sluta läsa dem eftersom jag är för nyfiken.
Jag har varit otrogen, inte mot min sambo men mot någon annan. Jag skäms inte ens för det. Inte det minsta. Jag är snarare glad att det blev som det blev.
För det mesta bildar jag mig fort en uppfattning om folk, oftast behåller jag den uppfattningen. De första intryck någon gör på mig lär alltså bli de intryck jag påverkas av när jag bedömer om jag gillar personen eller ej. Kanske är jag för snabb att döma, vad vet jag, men jag vet i alla fall vem jag gillar och vem jag inte gillar. De sistnämnda undviker jag.
Jag har varit för full och spytt i min mammas bil. Förra sommaren.
Jag är extremt dålig på att höra av mig till folk. Det är inte det att jag inte vill, jag kommer mig bara inte för att göra det. Det hatar jag med mig själv.
Om jag inte hinner träna blir jag sur, sur som fan.
torsdag 11 mars 2010
Goooomorron.
En alldeles ypperlig morgon.
Men varför funkar det inte som det ska? Allt jag skriver blir sammanhängande, det går inte att dela in texten i stycken. För mig spelar det ju ingen roll men jag vet ju av erfarenhet att det är jobbigt att läsa jättesammanhängande text.
Måste fixas.
Nog om det, snart är det snöskottningsdags- känns som att det blivit någon gång den här vintern redan. Jag har liksom fått in tekniken- skyffla, skyffla, skyffla... och hupp! UPP i snöhögen med dig, dumma snö. Kanske därför mina axlar börjar kännas lite utslitna. Jag ger mig fan på att jag måste byta ut i princip allt i en inte alltför avlägsen framtid. Höftkulor, knäskålar, axlar... läkaren kommer att undra hur jag fått alla förslitningsskador. Vintern 09/10, kommer jag att svara, han kommer att nicka förstående och skriva remisser till olika instanser.
Senare under dagen blir det handling, simning och solning. Handling för att vi har slut grönsaker, simning för att bränna lite fett och solning för att sommaren snart är här. Jo, för det är inte länge kvar, hur bittert det än känns med snö och minusgrader. Jag tänker i alla fall stå med bikinin redo, rätt som det är smäller det till och blir varmt.
Elakast i världen
Detta är damen i huset. En fisförnäm liten donna som är väldigt känslig och försiktig, väldigt noga med vart hon sätter sina tassar är hon också.
Damen är lite rädd för golv. Tryggast känner hon sig när hon ligger blick stilla i sin bädd eller på en av våra lurviga mattor. Synd för henne att vi inte gjort en gång av lurviga mattor som leder till ytterdörren- det är ett av inredningstipsen hon har gett. Tyvärr är det ingen i hushållet som bryr sig om hennes tips, då hade vi även fått installera hiss ner till källaren, ljuddämpade matskålar och kattfällor.
Ibland blir jag vansinnig på damen. Som i morse, till exempel, då hon skulle morgonpinka. PÅ GÅRDEN! VILKEN FÖRÖDMJUKELSE! Det tänkte hon minsann inte göra, trots att blåsan höll på att sprängas. Hund-damen stod som en staty och stirrade mot huset. Först när jag gick in och tjuvtittade lite i fönstret tyckte hon att det eventuellt kanske kunde passa med en liiiiiiten kiss-skvätt. Åkern ska man gå till på morgonen, annars får det vara, tydligen.
Som vanligt ignoreras damens åsikter och en bestämd, elak matte kommer minsann bara att öppna ytterdörren och släppa ut djuret vid eventuella behovs-signaler.
onsdag 10 mars 2010
Räknar dagar.
Jag tycker om att ha saker att se fram emot.
Självklart går det inte till överdrift, jag går liksom inte och längtar bort dagar hela tiden, men jag gillar att ha något att se fram emot.
Som nu, till exempel, ser jag fram emot nästa lördag. Är det inte snöstorm eller 20- ska jag, sambo och två odjur gå en runda Eliasled i några timmar och sen åka hem till ett glas vin och Gorgonzolaspäckad fläskfilé. Det längtar jag till.
Efter det ska jag börja längta till påskhelgen då två av mina kära systrar kommer till Piteå. Det är längesen vi var ute tillsammans, vi tre, så det kommer nog att bli kul.
Att man kan sniklåna lite kläder är ju aldrig helt fel det heller.
Ska koka lite kaffe och vila upp mig en stund innan träningspasset med jobbet tar vid. När jag kommer hem står middagen på bordet och sambo-älskot hade tydligen städat. Inte alldeles dumt att ha en duktig hemma-man, för visst är att komma hem från ett jobb till ett annat bland det värsta som finns?
Självklart går det inte till överdrift, jag går liksom inte och längtar bort dagar hela tiden, men jag gillar att ha något att se fram emot.
Som nu, till exempel, ser jag fram emot nästa lördag. Är det inte snöstorm eller 20- ska jag, sambo och två odjur gå en runda Eliasled i några timmar och sen åka hem till ett glas vin och Gorgonzolaspäckad fläskfilé. Det längtar jag till.
Efter det ska jag börja längta till påskhelgen då två av mina kära systrar kommer till Piteå. Det är längesen vi var ute tillsammans, vi tre, så det kommer nog att bli kul.
Att man kan sniklåna lite kläder är ju aldrig helt fel det heller.
Ska koka lite kaffe och vila upp mig en stund innan träningspasset med jobbet tar vid. När jag kommer hem står middagen på bordet och sambo-älskot hade tydligen städat. Inte alldeles dumt att ha en duktig hemma-man, för visst är att komma hem från ett jobb till ett annat bland det värsta som finns?
Bara på skoj
Soffmonstret finns inte i verkligheten, ni kan lugnt komma och hälsa på.
Med risk för att låta tjatig maler jag på ytterligare en stund- ickekvällsfika går bra! Kroppen och framförallt hjärnan börjar vänja sig vid det uteblivna mellanmålet och ingen är gladare än jag! Jag vet inte om alla förstår, men alla ni som någon gång försökt bryta en djupt inrotad vana vet hur det är. Jag har, sedan jag var liten, alltid ätit en macka eller två innan läggdags- vare sig jag varit hungrig eller ej. Det är ungefär som att man dricker en kopp kaffe efter maten, man kanske inte är sugen varje gång men till sist tror man att man är det och det blir en vana.
Idag verkar bli en fin dag för promenader och annat kul. Jag har lite hemlängtan, men om några timmar (10..) slutar mitt långa skift och jag kan nöjt bege mig hemåt.
Har ni förresten tänkt på hur mycket man egentligen går ner i vikt per dag? Menar, skulle man nu tappa 0,7 kg på en vecka är det ju faktiskt ett hekto som försvinner från ens kropp- dagligen!
... sen ska jag bara tillägga att jag även vill säga tack till Helena, jag missade hennes kommentar igår men den var minst lika glädjande som de andra!
Med risk för att låta tjatig maler jag på ytterligare en stund- ickekvällsfika går bra! Kroppen och framförallt hjärnan börjar vänja sig vid det uteblivna mellanmålet och ingen är gladare än jag! Jag vet inte om alla förstår, men alla ni som någon gång försökt bryta en djupt inrotad vana vet hur det är. Jag har, sedan jag var liten, alltid ätit en macka eller två innan läggdags- vare sig jag varit hungrig eller ej. Det är ungefär som att man dricker en kopp kaffe efter maten, man kanske inte är sugen varje gång men till sist tror man att man är det och det blir en vana.
Idag verkar bli en fin dag för promenader och annat kul. Jag har lite hemlängtan, men om några timmar (10..) slutar mitt långa skift och jag kan nöjt bege mig hemåt.
Har ni förresten tänkt på hur mycket man egentligen går ner i vikt per dag? Menar, skulle man nu tappa 0,7 kg på en vecka är det ju faktiskt ett hekto som försvinner från ens kropp- dagligen!
... sen ska jag bara tillägga att jag även vill säga tack till Helena, jag missade hennes kommentar igår men den var minst lika glädjande som de andra!
Monstret
Den trötta sambo-mannen sitter skönt nedsjunken i soffan.
Framför honom på bordet ligger två goda smörgåsar och en skål med fruktyoghurt och musli står vid sidan om. Han har längtat efter sitt kvällsfika.
Under tiden sambo-mannen intet ont anande zappar mellan kanalerna för att hitta ett bra program, bidar det fruktansvärda soffmonstret sin tid. Hon har inte jagat på länge och är hungrig så som bara ett soffmonster kan bli.
Där i hörnet, under täcket, smider hon sina fruktansvärda planer, väntar tålmodigt på rätt tillfälle.
Plötsligt, utan förvarning, smäller det till. Med blixtens hastighet passar hon på i precis det ögonblick som sambo-mannen under en bråkdels sekund tappar fokus på sin mat.
Han förstår först inte vad som hänt. Han tittar förvirrat på platsen där mackorna låg, platsen som nu är tom, sedan inser han att hans föda gått förlorad och han vrålar högt av ilska och besvikelse. Medans soffmonstret nöjt glufsar i sig den tillskansade födan måste nu sambo-mannen återigen ge sig ut på jakt.
Med en rap som avslutning lägger sig soffmonstret återigen till rätta, utan samvetskval. I naturen är det bara den starke som överlever.
Framför honom på bordet ligger två goda smörgåsar och en skål med fruktyoghurt och musli står vid sidan om. Han har längtat efter sitt kvällsfika.
Under tiden sambo-mannen intet ont anande zappar mellan kanalerna för att hitta ett bra program, bidar det fruktansvärda soffmonstret sin tid. Hon har inte jagat på länge och är hungrig så som bara ett soffmonster kan bli.
Där i hörnet, under täcket, smider hon sina fruktansvärda planer, väntar tålmodigt på rätt tillfälle.
Plötsligt, utan förvarning, smäller det till. Med blixtens hastighet passar hon på i precis det ögonblick som sambo-mannen under en bråkdels sekund tappar fokus på sin mat.
Han förstår först inte vad som hänt. Han tittar förvirrat på platsen där mackorna låg, platsen som nu är tom, sedan inser han att hans föda gått förlorad och han vrålar högt av ilska och besvikelse. Medans soffmonstret nöjt glufsar i sig den tillskansade födan måste nu sambo-mannen återigen ge sig ut på jakt.
Med en rap som avslutning lägger sig soffmonstret återigen till rätta, utan samvetskval. I naturen är det bara den starke som överlever.
tisdag 9 mars 2010
I slutet av september..
Hej, hej hotellet i Beldibi!
Vår vana trogen åker vi till Turkiet på septembersemester. All inclusive-hotell med kvällsfika! Då ska jag vräka i mig som fan, vet ni, jag tänker på kvällsfika hela tiden och blir ledsen efter middagen för det är det sista mål mat jag äter för dagen. Men ikväll lär jag ju inte vara så hungrig eftersom middagen serveras först 19.30.
Hur som helst, vi valde mellan det här och ett femstjärnigt hotell men det slutade med att jag fick sista ordet (fast sambon höll faktiskt med) när jag talade för detta hotell just med argumentet att de faktiskt serverar mat mellan 00-01. Så nu är det bokat, anmälningsavgiften betald och 14000 att spara fram till i mitten av augusti någon gång. Det är värt det!
Även lite pepp till att hålla sig i form under sommaren så att man inte ser ut som en valross på stranden.
Tack förresten, Malla och Jeanette, för era fina kommentarer! Det behövs såna mer ofta än det behövs "Men guuuu hur du ser ut, va smal du har blivit, nu får du inte gå ner mer!"- kommentarer. De gör mig bara sur och tvär.
Just nu; Sitter och slappar en stund efter 3 timmar på Råberget. Trötta hundar, vilket ju var syftet med det hela. Hann få lite sol också innan molnen rullade in så nu är mina fräknar ännu mer framträdande.
Känner en unken doft och inser att det är jag själv som luktar brandrök och lite svett, men tycker att det är överseriöst att duscha NU då jag ändå ska iväg och simma om en liten stund.
Fryser litegrann, slut ved igen men tack och lov för värmepumpen som håller vad den lovar när det inte är -20 ute. På söndag är det vedkapningsdag, åter igen.
Tränad i hemlighet
Jag är nog mer vältränad än vad jag tror, för el Larssonbergo gick utan problem. Gick till och med upp, sen ner halva och upp igen bara för att få lite extra gå-tid. Blåsigt var det, som värsta stormen, men jag gillar blåst. Speciellt när jag har en bra vindjacka på mig.
Nog tjatat om uteliv för ett tag (fast jag är faktiskt på väg ut nu igen.. trots att huset skriker efter att bli städat).
Idag är det kurs med Harleyhunden kl. 18. Simningen gör jag bort före, efter det hem för en sen middag och naturligtvis bär det av mot arbetet där vid niosnåret. Tisdagar är veckans mest fullspäckade dagar.
Åt inget kvällsfika igår, day 2- check!
Däremot så drack jag en kopp thé men det kan väl inte räknas? Är ju samma som att dricka ett glas varmvatten, ju.
Tidningen jag letade, den fann jag, så nu väntar jag med spänning på första numret. Det är inget fräsigt typ Slitz eller så, den heter Topphälsa och verkar som sagt riktigt, riktigt bra av numret jag läste att döma. Nu är det bara att hoppas att det inte är samma skit som IForm- i alla nummer var det i princip samma innehåll så man blev ganska less efter ungefär två stycken.
Dags att packa väskan för dagens äventyr- ska försöka köra slut på herr Australian Shepherd så kanske han är mindre benägen att äta upp lilla svarta kurskamraten. En svart hund alltså.
Nog tjatat om uteliv för ett tag (fast jag är faktiskt på väg ut nu igen.. trots att huset skriker efter att bli städat).
Idag är det kurs med Harleyhunden kl. 18. Simningen gör jag bort före, efter det hem för en sen middag och naturligtvis bär det av mot arbetet där vid niosnåret. Tisdagar är veckans mest fullspäckade dagar.
Åt inget kvällsfika igår, day 2- check!
Däremot så drack jag en kopp thé men det kan väl inte räknas? Är ju samma som att dricka ett glas varmvatten, ju.
Tidningen jag letade, den fann jag, så nu väntar jag med spänning på första numret. Det är inget fräsigt typ Slitz eller så, den heter Topphälsa och verkar som sagt riktigt, riktigt bra av numret jag läste att döma. Nu är det bara att hoppas att det inte är samma skit som IForm- i alla nummer var det i princip samma innehåll så man blev ganska less efter ungefär två stycken.
Dags att packa väskan för dagens äventyr- ska försöka köra slut på herr Australian Shepherd så kanske han är mindre benägen att äta upp lilla svarta kurskamraten. En svart hund alltså.
måndag 8 mars 2010
Bra jobbat, jag själv! (OBS! Tråkigt. Vikt, motion, mat)
-3 kg på 4 veckor.
Det är väl inget att skryta om kanske och det gör jag inte heller, men med tanke på att jag har en sambo tillika pojkvän som äter hur mycket som helst medans jag försöker vara väldigt strikt är det faktiskt ganska bra gjort.
Nu ger vi oss på del två, målet är -3 kg på 6 veckor den här gången. Optimala kaloriintaget per dag 1900, men jag siktar på 1700 i genomsnitt. Man måste ju vara realist.
Så, när sex veckor har gått är det den 19:e april, eller något liknande. Då ska vågen alltså visa 62 kilo cirka och det passar ju alldeles utmärkt.
När jag väger under 64 ska jag ta och boka en helkroppsmassage- det skulle behövas nu men jag har faktiskt bestämt att det ska vara så. Vid 62 pannor blir det klippning och färgning av håret, det är ganska nödvändigt där i slutet av april skulle jag tro.
Jag har min planering ganska klar för mig.
8 mars- 19 april > minus 3 kg. Vikt 62 kg.
19 april- 24 maj > minus 2 kg. Vikt 60 kg
24 maj- 1 juli> minus 3 kg. Vikt 57 kg.
Misstänker att det kommer att gå lite fortare men jag tar inte ut någonting i förskott. Däremot så har jag ju vant mig vid ett kaloriintag på 1528kcal/dag så vi får se, peppar peppar ta i trä, om mina misstankar är rätt eller fel.
Träningen är ju mer än igång sedan ganska länge tillbaka, fyra pass i veckan utöver hundpromenader och jobbpromenader. Ganska lagom, enligt mig själv. Hundar och katter och hus och jobb tar ganska mycket tid, det finns liksom inte utrymme för att träna fler gånger.
Maten, den funkar också bra. Sedan igår har jag lagt i en högre växel och slutar nu med mitt älskade kvällsfika. Det sägs att det tar tre veckor att bryta en vana, så vi får väl se. Tackar min lyckliga stjärna för att jag jobbar de tre kommande kvällarna och slipper se herr Fredriksson äta sitt otroligt goda kvällsfika.
Nu ska jag googla och se om jag kan hitta den braiga tidningen jag läste när jag var hos tandläkaren!
...och snart blir det en blåsig tur i plusgradiga spår.
Det är väl inget att skryta om kanske och det gör jag inte heller, men med tanke på att jag har en sambo tillika pojkvän som äter hur mycket som helst medans jag försöker vara väldigt strikt är det faktiskt ganska bra gjort.
Nu ger vi oss på del två, målet är -3 kg på 6 veckor den här gången. Optimala kaloriintaget per dag 1900, men jag siktar på 1700 i genomsnitt. Man måste ju vara realist.
Så, när sex veckor har gått är det den 19:e april, eller något liknande. Då ska vågen alltså visa 62 kilo cirka och det passar ju alldeles utmärkt.
När jag väger under 64 ska jag ta och boka en helkroppsmassage- det skulle behövas nu men jag har faktiskt bestämt att det ska vara så. Vid 62 pannor blir det klippning och färgning av håret, det är ganska nödvändigt där i slutet av april skulle jag tro.
Jag har min planering ganska klar för mig.
8 mars- 19 april > minus 3 kg. Vikt 62 kg.
19 april- 24 maj > minus 2 kg. Vikt 60 kg
24 maj- 1 juli> minus 3 kg. Vikt 57 kg.
Misstänker att det kommer att gå lite fortare men jag tar inte ut någonting i förskott. Däremot så har jag ju vant mig vid ett kaloriintag på 1528kcal/dag så vi får se, peppar peppar ta i trä, om mina misstankar är rätt eller fel.
Träningen är ju mer än igång sedan ganska länge tillbaka, fyra pass i veckan utöver hundpromenader och jobbpromenader. Ganska lagom, enligt mig själv. Hundar och katter och hus och jobb tar ganska mycket tid, det finns liksom inte utrymme för att träna fler gånger.
Maten, den funkar också bra. Sedan igår har jag lagt i en högre växel och slutar nu med mitt älskade kvällsfika. Det sägs att det tar tre veckor att bryta en vana, så vi får väl se. Tackar min lyckliga stjärna för att jag jobbar de tre kommande kvällarna och slipper se herr Fredriksson äta sitt otroligt goda kvällsfika.
Nu ska jag googla och se om jag kan hitta den braiga tidningen jag läste när jag var hos tandläkaren!
...och snart blir det en blåsig tur i plusgradiga spår.
söndag 7 mars 2010
The Larsson-mountain
I morgon är det dags för årets första Larssonberget-tur. Det blir även mitt första besök på den höga kullen, vintertid alltså. Jag har bevisligen varit där förut, även om jag inte finns med på någon av bilderna så är det faktiskt jag som har tagit dem. Med min mobilkamera. Så det så.
Jag måste ju faktiskt testa själv innan jag drar upp någon annan stackars sate. Det är ingen kylbagsutflykt direkt, är beredd på både en och två andningspauser på vägen upp. Förhoppningsvis har de lata skotermänniskorna varit där redan så att vi har ett spår att gå på, annars lär det bli lite väl krävande.
När jag ändå är inne på friluftstemat kan jag säga att jag är lite förbannad på Haglöfs som inte tillverkar OXO q-ryggsäcken mindre än 55 liter.
Jag ville ju ha precis en sån, fast mindre.
Jag är jävligt nöjd med mitt liv just nu, jag gör det jag vill göra och skiter i om någon tycker att jag borde göra något annat. Så himlarns enkelt! Däremot har jag ett stort problem- min begynnande demens.
Jag glömmer saker på jobbet. Jag tänker på något, tycker att det skulle passa utmärkt i bloggen- och glömmer bort det. Jag tappar bort min plånbok hela tiden. Jag skriver handlingslistor och lämnar dem hemma.
Det kan då inte bero på att jag har det för stressigt, jag är nog den människa som stressar minst av alla jag känner, så jag vet inte riktigt vad som är fel. I och för sig glömmer jag ofta bort att jag glömt att göra något så det reder ut sig självt, kan man säga.
Fåfänga
Jag ska fixa håret inom en snar framtid.
Eller snar och snar, i slutet av april blir det klippning och färgning. Jag ska ha ljusbrunt hår med blonda slingor, förhoppningsvis lägger hårstråna ner lite tid och energi på att växa så snabbt som möjligt, hade nämligen tänkt mig axellångt hår minst till sommaren.
Är fortfarande sur för att jag klippte av mitt långa hår.
Strax ut på en långpromenad för att få timmarna att gå. Vid 16-tiden är det dags för veckans sista pass på gymet, dagen till ära blir det konditionsträning. Lyckades ju pricka planeringen så exakt att det blir tre pass på raken sö-må-ti så jag får väl se till att variera mig. Gah, känns skönt att inte behöva fundera alls.
Har förresten ätit världens godaste lunch.
Det ni!
Eller snar och snar, i slutet av april blir det klippning och färgning. Jag ska ha ljusbrunt hår med blonda slingor, förhoppningsvis lägger hårstråna ner lite tid och energi på att växa så snabbt som möjligt, hade nämligen tänkt mig axellångt hår minst till sommaren.
Är fortfarande sur för att jag klippte av mitt långa hår.
Strax ut på en långpromenad för att få timmarna att gå. Vid 16-tiden är det dags för veckans sista pass på gymet, dagen till ära blir det konditionsträning. Lyckades ju pricka planeringen så exakt att det blir tre pass på raken sö-må-ti så jag får väl se till att variera mig. Gah, känns skönt att inte behöva fundera alls.
Har förresten ätit världens godaste lunch.
Det ni!
lördag 6 mars 2010
Pro-ana bloggar
Så jävla disgusting.
Folk som skryter om en psykisk sjukdom,
glorifierar något som är så fel som det någonsin kan bli.
Det är bara att hoppas att de inte lyckas påverka någon liten tjej (eller kille) med sina sjuka tankar.
Folk som skryter om en psykisk sjukdom,
glorifierar något som är så fel som det någonsin kan bli.
Det är bara att hoppas att de inte lyckas påverka någon liten tjej (eller kille) med sina sjuka tankar.
Tandborstminen
Tandborstminer är fula.
Hur ser era ut?
Som ni ser använder jag även tandkräm utanför munnen. Vad det nu ska vara bra för.
Lördagsmorgon
Börjar dagen med en undran.
Sommaren, hur länge till måste jag vänta på den? Jag kan nöja mig med vår, om det nu är så kinkigt att den måste komma först.
Jag har tittat igenom alla sommarbilder och beslutat att vintern, den kan vi skippa nästa gång. Eftersom denna vinter varit så kall och snörik räknas den som två, alltså ligger den på minus och måste sparas in på när det varit höst. Bara så ni vet det och inte blir förvånade när träden och buskarna startar upp igen så snart de tappat sina blad, där i oktober någon gång.
Ska ringa SMHI så att de också får veta vad som blivit bestämt.
Jag ska nu hälla i mig en frukostshake, sedan gå ut med de två vargarna. Dagen är tänkt att bli solig och fin och jag tror bestämt att jag ska göra mina föräldrar lyckliga genom att hälsa på dem lite senare. Sambon slavar vidare på jobbet och jag, jag känner mest att lusten att göra något flugit rakt ut genom fönstret så det är bäst jag försöker leta rätt på den snarast.
Inte speciellt sugen på en soff-lördag idag, nä.
fredag 5 mars 2010
Dummar mig
Man får inte alltid som man vill.
Jag är en sån där konstig människa som inte fattar hur andra tänker ibland.
Ta det här med arbetslöshet till exempel.
Jag själv gick ett år på naturvetenskaplig linje och två på samhällsekonomisk. Jag gick alltså aldrig ut gymnasiet och har inga slutbetyg. Jag flyttade utomlands i stället, helt utan sparade pengar och utan en kompis som sällskap. Jag tog det jobb jag fick, tjänade tillräckligt med pengar och klarade mig fint.
När jag, efter 3,5 år, flyttade hem till Sverige igen hade jag fortfarande inget slutbetyg och inga egentliga referenser, menar, vilken arbetsgivare ringer till någon som pratar utomlandiska för att snacka referenser? Var heller inte berättigad till A-kassa eller socbidrag pga. att jag ju var folkbokförd i Storbritannien. Jag bodde hos mor och far i två månader, sen hade jag hittat mig ett fast jobb med en okej inkomst (mer än noll) och där jobbar jag fortfarande kvar, nu med en ännu bättre inkomst.
Jag kan inte för mitt liv förstå hur någon lyckas gå arbetslös i flera år. VILL man verkligen så GÅR det. Korta vikariat, timvik, skitjobb på Donken- det finns alltid något! Är det nu så att man absolut inte kan tänka sig att ta ett sunkigt jobb, jamen då får man väl ta och studera då?
Det här är verkligen inte menat som ett påhopp.
Däremot har jag många i min omgivning som tycker så fruktansvärt synd om sig själva för att de inte har något jobb- men samtidigt är de villiga att ta strafftid från A-kassan eftersom de blivit erbjudna ett jobb de inte vill ha, betyder med andra ord att de måste få socialbidrag för att kunna klara sig.
Kanske man skulle ta och sänka ribban då och vara lite realist? Man får inte ett VD-jobb serverat på silverfat precis.
Jag är en sån där konstig människa som inte fattar hur andra tänker ibland.
Ta det här med arbetslöshet till exempel.
Jag själv gick ett år på naturvetenskaplig linje och två på samhällsekonomisk. Jag gick alltså aldrig ut gymnasiet och har inga slutbetyg. Jag flyttade utomlands i stället, helt utan sparade pengar och utan en kompis som sällskap. Jag tog det jobb jag fick, tjänade tillräckligt med pengar och klarade mig fint.
När jag, efter 3,5 år, flyttade hem till Sverige igen hade jag fortfarande inget slutbetyg och inga egentliga referenser, menar, vilken arbetsgivare ringer till någon som pratar utomlandiska för att snacka referenser? Var heller inte berättigad till A-kassa eller socbidrag pga. att jag ju var folkbokförd i Storbritannien. Jag bodde hos mor och far i två månader, sen hade jag hittat mig ett fast jobb med en okej inkomst (mer än noll) och där jobbar jag fortfarande kvar, nu med en ännu bättre inkomst.
Jag kan inte för mitt liv förstå hur någon lyckas gå arbetslös i flera år. VILL man verkligen så GÅR det. Korta vikariat, timvik, skitjobb på Donken- det finns alltid något! Är det nu så att man absolut inte kan tänka sig att ta ett sunkigt jobb, jamen då får man väl ta och studera då?
Det här är verkligen inte menat som ett påhopp.
Däremot har jag många i min omgivning som tycker så fruktansvärt synd om sig själva för att de inte har något jobb- men samtidigt är de villiga att ta strafftid från A-kassan eftersom de blivit erbjudna ett jobb de inte vill ha, betyder med andra ord att de måste få socialbidrag för att kunna klara sig.
Kanske man skulle ta och sänka ribban då och vara lite realist? Man får inte ett VD-jobb serverat på silverfat precis.
Det är så
Har jag bättre saker för mig skiter jag i bloggen.
Inte bokstavligt talat men nästan. Är jag en dålig människa då?
Fast om jag inte gör någonting utan bara sitter inne framför laptopen blir mina inlägg säkert tradiga efter ett par dagar så gissningsvis är det nog bara bra att jag faktiskt går utanför dörren då och då.
Idag blev det en fyratimmars vistelse på Råberget. Bra träning uppförs inför vinterns/vårens (1:a mars är tydligen vår enligt almanackan) stora kraftprov- Larssonberget. Barmarksperioden går det fint att ta den långa vägen upp, den mindre branta och därför mindre jobbiga vägen. Nu är det tyvärr inte barmark utan mycket snöig mark så man måste traska en annan väg som alltså inte är lika o-brant, snarare tvärtom.
Kanske tar fikapaus när jag tagit mig halvvägs.
Sitter med vinglaset och Spotifymusik och i bakgrunden (undergrunden?) hör jag sambons elgitarrspelande.
Friday it is.
Inte bokstavligt talat men nästan. Är jag en dålig människa då?
Fast om jag inte gör någonting utan bara sitter inne framför laptopen blir mina inlägg säkert tradiga efter ett par dagar så gissningsvis är det nog bara bra att jag faktiskt går utanför dörren då och då.
Idag blev det en fyratimmars vistelse på Råberget. Bra träning uppförs inför vinterns/vårens (1:a mars är tydligen vår enligt almanackan) stora kraftprov- Larssonberget. Barmarksperioden går det fint att ta den långa vägen upp, den mindre branta och därför mindre jobbiga vägen. Nu är det tyvärr inte barmark utan mycket snöig mark så man måste traska en annan väg som alltså inte är lika o-brant, snarare tvärtom.
Kanske tar fikapaus när jag tagit mig halvvägs.
Sitter med vinglaset och Spotifymusik och i bakgrunden (undergrunden?) hör jag sambons elgitarrspelande.
Friday it is.
torsdag 4 mars 2010
En förklädd autist
Jag gillar inte när mina rutiner rubbas. Allt blir fel och jag blir på dåligt humör. Illspekko, som man säger här i byn.
Frukost ska vara klockan nio, lunch vid 12 och middag efter klockan 17.
Jag går ut med hundarna ungefär samtidigt som jag kliver ur sängen, dricker kaffe och vaknar till efteråt. När jag ätit frukost- timmespromenaden.
Ni fattar va? Mina dagar är väldigt inrutade. And I like it.
Jag planerar alltid vecka för vecka. Hur jag jobbar, när jag ska träna, vem jag ska hälsa på.
Är jag knäpp?
Simmat idag, och trodde tills för en sekund sedan att det skulle bli pass både fredag och lördag eftersom jag i huvudet fått för mig att jag missat ett. Så är dock inte fallet, jag hade bara glömt bort att jag faktiskt redan tränat tre pass den här veckan. Trodde att det bara var två. Så tokigt det kan bli, va.
Så, det blir gympass lördag då.
Utedag med sambon i morgon. Utedag som i "ute i naturen", inte "ute på krogen".
Frukost ska vara klockan nio, lunch vid 12 och middag efter klockan 17.
Jag går ut med hundarna ungefär samtidigt som jag kliver ur sängen, dricker kaffe och vaknar till efteråt. När jag ätit frukost- timmespromenaden.
Ni fattar va? Mina dagar är väldigt inrutade. And I like it.
Jag planerar alltid vecka för vecka. Hur jag jobbar, när jag ska träna, vem jag ska hälsa på.
Är jag knäpp?
Simmat idag, och trodde tills för en sekund sedan att det skulle bli pass både fredag och lördag eftersom jag i huvudet fått för mig att jag missat ett. Så är dock inte fallet, jag hade bara glömt bort att jag faktiskt redan tränat tre pass den här veckan. Trodde att det bara var två. Så tokigt det kan bli, va.
Så, det blir gympass lördag då.
Utedag med sambon i morgon. Utedag som i "ute i naturen", inte "ute på krogen".
Babbel, babbel får han höra..
..så det värker i hans öra!
Unge herrn har fått frukosten serverad framför TV´n. Han har enligt egen utsago "sovit så gott man kan på en soffa". Vi gick ut och morgonrastade hundarna tillsammans och nu surrar han oavbrutet om att få väcka store herrn som tydligen har det väldigt lugnt och skönt i källaren. Snäll som jag är berättar jag om att vi, i det här huset, sover tills vi vaknar. Unge herrn kontrar med att om han får väckas, då har han ju sovit tills han vaknade! Vad säger man då? Som den stränga moster jag är blev det helt sonika "men jag har sagt nä". Kort och koncist men klart effektivast.
Det skulle tydligen vara otroligt soligt idag så jag får väl föreställa mig att molnen inte finns och gå ut på bron och få världens solbränna i ansiktet.
Unge herrn har fått frukosten serverad framför TV´n. Han har enligt egen utsago "sovit så gott man kan på en soffa". Vi gick ut och morgonrastade hundarna tillsammans och nu surrar han oavbrutet om att få väcka store herrn som tydligen har det väldigt lugnt och skönt i källaren. Snäll som jag är berättar jag om att vi, i det här huset, sover tills vi vaknar. Unge herrn kontrar med att om han får väckas, då har han ju sovit tills han vaknade! Vad säger man då? Som den stränga moster jag är blev det helt sonika "men jag har sagt nä". Kort och koncist men klart effektivast.
Det skulle tydligen vara otroligt soligt idag så jag får väl föreställa mig att molnen inte finns och gå ut på bron och få världens solbränna i ansiktet.
onsdag 3 mars 2010
Ta en ton
Skönsång i bilen.
Systerson nio år sjunger fint. Jag lyssnar på texten.
"Take your life, take your life with cocaine".
Undrar så klart vart han lärt sig sången.
"I mammas bil".
Systerson nio år sjunger fint. Jag lyssnar på texten.
"Take your life, take your life with cocaine".
Undrar så klart vart han lärt sig sången.
"I mammas bil".
Stressigt
Trots dåliga odds
fixade jag gårdagen och alla göromål.
Mormorsbesök, simning, hundkurs och jobb.
Fast jobb, det var lite jobbigt. Tyvärr.
När jag väl tagit mig dit kunde jag inte stänga av bilen för jag hade glömt nyckeln hemma. Hör väl inte till vanligheterna precis, men med vår bil är det så att man kan starta den och sedan ta ut nyckeln och köra iväg dit man vill. Problemet är ju då bara att man måste stoppa in nyckeln igen när man ska stänga av bilen och det är ju liksom omöjligt om man, som jag, har nyckeln hemma.
Tandläkarbesöket i morse gick alldeles utmärkt och här sitter jag nu, 700 spänn fattigare med en dunderbedövning som gjort till och med högerarmen okänslig.
MYCKET BEDÖVNING! är alltid det första jag säger när jag träffar min tandläkare. Sen säger jag hej. Idag hade han förberett med en femlitersdunk bedövningsmedel så det var bara att ösa på. Han känner mig väl, min tandläkare.
Sambo hade glömt bort att jag skulle få tanden lagad så han ringde cirka tusen gånger, när jag inte svarade var han helt säker på att jag kört rakt in i skogen och dött. Jag hade dock förutsett detta (hans minne är inte alltid det bästa, men han är snäll) och stängt av ljudet på telefonen. Hur som helst är det inte det lättaste att svara i telefonen när man har sjuttioelva slangar och sugar och pinnar i munnen.
Strax bär det av mot Luleå för att hämta systersonen. Han har bara hunnit ringa två gånger.
Jag ber om ursäkt för eventuella stavfel men som sagt, bedövningen räckte gott och väl till en halvsidesförlamning.
fixade jag gårdagen och alla göromål.
Mormorsbesök, simning, hundkurs och jobb.
Fast jobb, det var lite jobbigt. Tyvärr.
När jag väl tagit mig dit kunde jag inte stänga av bilen för jag hade glömt nyckeln hemma. Hör väl inte till vanligheterna precis, men med vår bil är det så att man kan starta den och sedan ta ut nyckeln och köra iväg dit man vill. Problemet är ju då bara att man måste stoppa in nyckeln igen när man ska stänga av bilen och det är ju liksom omöjligt om man, som jag, har nyckeln hemma.
Tandläkarbesöket i morse gick alldeles utmärkt och här sitter jag nu, 700 spänn fattigare med en dunderbedövning som gjort till och med högerarmen okänslig.
MYCKET BEDÖVNING! är alltid det första jag säger när jag träffar min tandläkare. Sen säger jag hej. Idag hade han förberett med en femlitersdunk bedövningsmedel så det var bara att ösa på. Han känner mig väl, min tandläkare.
Sambo hade glömt bort att jag skulle få tanden lagad så han ringde cirka tusen gånger, när jag inte svarade var han helt säker på att jag kört rakt in i skogen och dött. Jag hade dock förutsett detta (hans minne är inte alltid det bästa, men han är snäll) och stängt av ljudet på telefonen. Hur som helst är det inte det lättaste att svara i telefonen när man har sjuttioelva slangar och sugar och pinnar i munnen.
Strax bär det av mot Luleå för att hämta systersonen. Han har bara hunnit ringa två gånger.
Jag ber om ursäkt för eventuella stavfel men som sagt, bedövningen räckte gott och väl till en halvsidesförlamning.
tisdag 2 mars 2010
Ingen mening
Jag är ledsen,
men det händer faktiskt ingenting just nu.
Min sambo skottade garagetaket igår, jag tittade på. Spännande.
Snörök på väg hem från jobbet i morse.
Ett snöskottningspass väntar.
Det är snöigt.
I höstas åkte vi till Koler för att titta på snön för det var ingen snö här hemma.
Vi tyckte att det var fint och mysigt och rart.
Nu tävlar vi om vem som kan låsa in sig på dass snabbast för den som inte hinner blir tvungen att gå ut.
men det händer faktiskt ingenting just nu.
Min sambo skottade garagetaket igår, jag tittade på. Spännande.
Snörök på väg hem från jobbet i morse.
Ett snöskottningspass väntar.
Det är snöigt.
I höstas åkte vi till Koler för att titta på snön för det var ingen snö här hemma.
Vi tyckte att det var fint och mysigt och rart.
Nu tävlar vi om vem som kan låsa in sig på dass snabbast för den som inte hinner blir tvungen att gå ut.
måndag 1 mars 2010
Sitter och tjurar
...för livet är orättvist.
Jag är inte speciellt sugen på att spendera mina surt förvärvade pengar hos tandläkaren men nog måste jag bita mig i foten och ta räven i kragen för det.
Jag är heller inte speciellt sugen på att dra på mig vargavinterkläderna och gå ut för att skotta snö men vafan ska man göra när det bara vräker ner snöflingor? Man KAN ju låtsas att man bor i en snögrotta, det är bara så fruktansvärt jobbigt att ta sig utanför dörren när man ska jobba, träna eller rasta hundarna till exempel.
Bittermåndag i byn, som ni kanske har förstått.
Bittermåndag med bitterminen och bitter-rösten.
Jag är inte speciellt sugen på att spendera mina surt förvärvade pengar hos tandläkaren men nog måste jag bita mig i foten och ta räven i kragen för det.
Jag är heller inte speciellt sugen på att dra på mig vargavinterkläderna och gå ut för att skotta snö men vafan ska man göra när det bara vräker ner snöflingor? Man KAN ju låtsas att man bor i en snögrotta, det är bara så fruktansvärt jobbigt att ta sig utanför dörren när man ska jobba, träna eller rasta hundarna till exempel.
Bittermåndag i byn, som ni kanske har förstått.
Bittermåndag med bitterminen och bitter-rösten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)