Alltså, NU är jag faktiskt tillbaka! På riktigt! Jag är tillbaka i arbetslivet och i blogglivet, i träningslivet och i allmäntsomvanligt-livet.
Visst, jag kanske fortfarande har en släng av tröttlivet och småbarnslivet, av bitterlivet och av underlivet och alla andra liv som finns, men jag lovar att det blir mer än ett inlägg i månaden hädanefter. Oavsett om något händer eller ej.
Saker som hänt på senaste är följande;
Vi har varit till Turkiet. Det var den stressigaste resan jag någonsin har varit med om och vi hann egentligen inte fatta att vi var i Turkiet för med en 2-åring (snart) och en halvåring var det liksom ungefär som hemma förutom att det var varmt och vi hade alla grejor i två stora resväskor. Själv skämde jag ut mig mest av alla på hela resan då jag, under den enda barnfria kvällen den veckan, blev aspackad och trodde att jag var någon sorts världsmästare på biljard. Jag spelade med ägaren till spelhallen hela kvällen och spenderade natten med huvudet i toalettstolen medans barnens far fick sköta bebis. Så kan det gå när man blir alltför exalterad över att plötsligt ha barnvakt.
Ungarna odlar tänder så det står härliga till och det är väl så det ska vara men inte är det speciellt trevligt med två griniga ungar. Den ena har snart fått alla gaddar men den andra är bara entanding- the never ending circle.
Entandingen har även börjat kravla sig längst golvet så snart blir det ett evigt rännande efter honom också.
En person antydde att jag "borde skaffa blogg", så jag kunde skriva om barnen där i stället för på facebook. Befängt! .. tänkte jag, jag skriver väl aldrig om mina ungar på facebook?! Jag ögnade snabbt igenom mina statusuppdateringar och beslöt mig för att hålla käften. En eller annan, eller kanske alla vem vet, handlade nämligen om just ungarna. Skäms, kvinna, skäms!
..och så har jag ju börjat om att jobba. Det känns fantastiskt, punkt slut.
haha du är rolig!
SvaraRadera