Alltså, det verkar ha blivit ett jävla liv och tyckande och tänkande i vissa kretsar när det gäller HUR I HELA FRIDENS DAGAR vi kunde sänka oss till den nivån att lämna Mini hos sin farmor och farfar ett dygn när hon var pytteliten.
Vad fan spelar det för roll? Jag var sjuk, ungen hade kolik och jag kan ärligt säga att jag var cirka två minuter ifrån att bryta ihop totalt. So-jävla-what? Jag kan även påpeka att nej, jag var INTE rädd att missa något av hennes utveckling. Det enda hon gjorde var att skrika, oavbrutet gasta, timme efter timme och -surprise surprise- det gjorde hon även där. Enda skillnaden var att det inte var jag som gick omkring och bar henne runt, runt. Jag låg hemma och var sjuk. Inte förkylningssjuk, riktigt sjuk. Jag var INTE ute på krogen och söp mig full, jag hade inte vild och hämningslös "nivetvad" med sambon som för övrigt mådde piraya även han. Även om jag nu hade gjort något av ovanstående- varför stör det vissa? Det rör mig inte i ryggen att folk INTE lämnar bort sina barn, bra för dem, jippie, så varför är det så fruktansvärt kul att diskutera om det är rätt eller fel eller ok att lämna bort sina barn? En pinne har två ändar (vissa har en pinne i ändan). Då kan man ju lika väl tvista om det är fel att inte lämna bort sitt barn också?
"Man borde veta i förväg vad man ger sig in i och förvänta sig alla möjliga situationer". Veta i förväg, jo jag tackar jag. Är det NÅGON som i förväg vet hur det kommer att vara att skaffa barn? Är det någon som förväntar sig sjukdomar, kolik och elände? Skulle inte tro det. Man ser ju framför sig en lycklig tid, lite sömn och "det vanliga".
Ibland undrar jag vad folk har för problem. Kan de inte bara bekymra sig om sitt, låta andras göranden och låtanden vara och lämna sina high horses en gång för alla?
"Jag har minsann aldrig..." "Jag skulle aldrig komma på tanken att..." bladderibludderibla. Minna säger intressantare saker än så.
Med detta inlägg sätter jag punkt för barnbortlämnings-snacket, nu är jag less. Är det någon som har synpunkter på vårt sätt att sköta vårt barn eller frågor angående hur mycket vin vi dricker får ni mer än gärna höra av er.
jag gick på födelsedagsfest när Norah var 1 månad gammal (hemma med pappa då) och hon sov borta för första gången några veckor efter det.Jag kan säga dig att det har hjälpt oss ENORMT eftersom hon älskar att sova borta då hon blivit van sedan hon var liten.Nu har hon ju inte haft kolik eller något sådant,men vad tror folk händer om man lämnar bort barnet ett dygn som liten!?Inte är man då en sämre förälder för det,tvärtom!Bara för att man skaffar barn så betyder det inte att man inte får ha egentid,och då kan det väl inte spela någon roll hur stort eller litet barnet är?
SvaraRaderaJag har aldrig haft problem med att lämna bort Norah,tvärtom tycker jag det är grymt skönt.Det känns ibland som om jag är den enda som tycker det då alla ojjar sig över hur jobbigt och svårt det är att vara utan barnet.Nej halleluja för egentid säger jag då bara!
Alla tycker ju olika så är det ju. Och gör nån nå som man karske inte själv skulle välja att göra ja då tycker man olika så är det.
SvaraRaderaFör mig har det inte ens fundera på att lämna över Elly till nån annan än sin far änu och hon är ju snart 7 månder. Jag måde inge bra första vackorna häller tog ett bra tag att komma igen efter hf samt efter jag svimmade tog de mig 2 veckor inan jag tordes bära Elly själv. De de val jag och Jens gjort att vi inte vill lämna bort hon änu. Alla gör och tycker olika så är det.
Haj paj, jag tycker såhär: hade jag haft en mormor/farmor el liknande i närheten hade jag varit jätteglad och ed glädje anlitat denne som barnvakt någongång så vi fått lite vuxentid. Nu är det så att vi har ingen i närheten som kan vara barnis vilket gjort att vi är extremt låsta gällande att göra saker tillsammans bara jag och L. Vi har varit bort tillsammans ett par timmar som mest. Nellie känner inte ngn av sin mor eller farföräldrar och det är tragiskt.
SvaraRaderaSen tycker jag att bara för att det finns vissa som har problem med att lämna bort sitt barn (inräknad där är jag eftersom hon nu blivit så stor att hon är medveten om vi lämnar henne) så behöver inte dom dumförklara den som faktiskt väljer att ha barnvakt. Alla är olika och det är väl en jävla tur, den som inte har barnvakt är inte på ngt sätt bättre än den som har det.
För fan.
När kommer ni hit och dricker vin, ni som har barnvakt? Hehe :P
shit vad långt jag skrev
SvaraRaderaJag önskar vi hade en farmor och farfar som orkade/hade kunskap att ta våra barn någon gång.. Men den enda vi har i min sjukpensionerade morsa som orkar med max ett par timmar per gång. Jag är avundsjuk på alla som har barnvakt. Jag vet INGEN annan än vi som aldrig har barnen borta!=)
SvaraRadera.. farmor och farfar eller liknande!
SvaraRadera..är min, ska de oxå stå.
SvaraRaderaJag skulle inte tveka en sekund på att få avlastning/hjälp i fall Elsa hade kolik och jag var sjuk. Jag tycker att ni gjorde helt rätt!
SvaraRaderaNi ska ju orka vara föräldrar alla andra dagar och då kan man behöva ett andrum, speciellt om man är sjuk.