fredag 20 januari 2012

Upprörande

Just nu upprörs många över en artikel på aftonbladet.se, jag orkar inte länka för det är nåt fel- hela texten jag skriver efteråt blir länk, men i korta drag är det en kvinnlig professor som yttrar sig och säger att pappor kan vara, och mest troligt är, farliga för sina barn.
Själv blir jag inte så upprörd över just den artikeln. En knäppskalle är en knäppskalle är en... und so weiter.

Vad som däremot gör mig redigt irriterad är när de som verkligen kan påverka samhället, politiker och lagstiftare och andra viktigpettrar, har sjuka åsikter som faktiskt kan komma att förändra min och din och alla andras vardag.
Som att tvingas dela helt lika på föräldraledigheten, till exempel. Detta är i dagsläget ett förslag som diskuteras bland "de som bestämmer" och kan äventyra föräldrars rätt att själva dela på FP lite hur de vill.
Jag tycker att det är helt sjukt. Kommentaren "Detta är inte något som ska beslutas över köksbordet" fick mig att se rött. Det är ju precis det som är meningen!
Att mammor vida kring tar ut mest föräldraledighet är väl ingen större hemlighet. Dock så tror jag att de flesta mödrar är fullt medvetna om vad de gör mot sin pension samt att de gör detta i samråd med pappan eller partnern eller vad man nu må ha för sorts konstellation i vardagliga livet.
Jag hävdar att den andra parten, den som ger bort sina dagar, gör detta av egen fri vilja. För man kan väl inte liksom sno åt sig dagar utan den andres vetskap? Anledningarna till att man väljer att inte vara hemma 50-50 är många, ska de ifrågasättas tycker jag att enda rätta är att de ifrågasätts av någon (den som jobbar eller är hemma) som känner sig förfördelad och orättvist behandlad.

Det finns ju lite praktiska detaljer att lösa kring biten "dela lika" också. Amningen till exempel. Hur löser man det? Ska man bara tvärt sluta, eller ska man åka från jobbet någon gång per dag/kväll/natt- då man nu jobbar? Kanske ska partnern som är hemma sitta utanför arbetsplatsen med barnet så att man ska kunna amma när det blir hungrigt?
Ska någon förståsigpåare tvinga mamman att pumpa ur så att det finns mjölk hemma? Möjligt, både i teorin och i praktiken, men är det inte något man ska få välja helt själv?

Vissa har även ekonomiska aspekter att ta hänsyn till, ibland måste man faktiskt göra det också, oavsett om man är kvinna eller man eller mor eller far. Så är samhället uppbyggt, kanske finns det ett större behov av att ordna upp detta, egentligen? Att starta i fel ände och besluta över huvudet på folk är nog inte rätt väg att gå.

Såna saker blir jag upprörd över, som sagt. Jag tror inte att någon kommer att bestämma att fäder inte får umgås med sina barn på grund av vad någon random tant säger, däremot så kan jag faktiskt se att risken finns att vi själva inte kommer att få besluta hur vi vill fördela vår föräldrapenning, för att någon anser att vi inte är kapabla till att förstå ett enda dugg.
Skitkorvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar