Asså så dåligt gjort.

Inte ett enda inlägg. På TRE VECKOR. Det är ju för fan världsrekord.

Vi har varit dödssjuka allihopen. Influensa, hej och hå. Måste vara en starkare sjuka i år, jag har inte haft influensa sen jag var liten så jag hade liksom börjat tro att den inte biter på mig. Så fel jag hade, men det är klart, lever man med en vandrande smitthärd (ett litet barn) så blir man väl lite mer utsatt.

När vi är sjuka händer det absolut ingenting annat än att tvättberget växer till proportioner man inte trodde var möjligt, vi köper färdigmat på ICA och nöter på soffan tills kuddarna trillar ur. Allt som behöver diskas stoppar vi i diskmaskinen, även stora kastruller som egentligen bara tar tre sekunder att diska rena från pastavattnet. Vi låser dörren och tittar på TV. Minna blev frisk först så henne lämnade vi bort till mormor så vi kunde tycka synd om oss själva ett tag, det var skönt. Man får inte så mycket "tyckasyndom"-tid annars, det ska underhållas och vaktas och bytas en massa blöjor, det är svinjobbigt när man är sjuk.
Jag är fullt medveten om att vissa människor klarar av det utan att lämna bort sin unge så har ni någon sådan kommentar kan ni skita i att lämna den. Jag nyttjar möjligheterna jag har.
Morsan ska till och med komma hit och städa när vi är på BB, så fräck har jag varit att jag bett henne om det. Nog kan jag också hets-städa med 8 minuter mellan värkarna, men jag VILL inte.

Idag ska vi på ultraljud, lägesbedömning på lillkillen som verkar ligga i säte. Ligg du i säte lillebror, funkar inte vändningsförsöket så får du vackert knosas ut med röven först. INGEN skär i min mage om det inte är fråga om liv eller död, så enkelt är det. Ni som har varit med förut vet att Mini också låg i säte där ett tag, men hon vände sig själv väldigt, väldigt sent, så än är jag inte speciellt säker på att unge herr Fredriksson voltat klart där inne.
Jag har bara två veckor kvar att arbeta, sen är det barnafödsel och spädbarnsskötsel vi ser fram emot. Blir kul att se om lillebror är lika skrikig som sin storasyster, verkligen. I så fall tar jag semester från moderskapet och reser söderöver i sex månader.
Ni tror att jag skojar va?
Ni får väl se.