Ikväll sitter jag hos mor min och skriver. Det är lite jobbigt för hon pratar oavbrutet under tiden så jag måste använda min obefintliga simultankapacitet. Om ni inte fattar vad jag menar så är det därför.
Vecka 30. The Big 3-0. Wow. Jag trodde aldrig att jag skulle komma till den här punkten men det gjorde jag tydligtvis. Det känns som att jag har varit gravid i evigheters evighet, AMEN!
På tal om amen så blev mamma förfärad när jag berättade att vi inte tänker döpa barnet. "Men det måste man ju!!!" sa hon. "Det måste ju få ett namn!". Jag förklarade att namn, det ska bebisen visst ha, men det anmäler man till skatteverket och det har absolut ingenting med kyrkan att göra. Då blev hon lite lugnare.
Varför vi inte ska döpa orkar jag faktiskt inte gå in på. Jag har ganska bestämda åsikter just när det gäller religion, rätten att välja osv. osv. och jag ids helt enkelt inte börja förklara.
Jag har varit vrålhungrig hela veckan. Jävla skit. Jag har även proppat mig full med mat hela veckan, ännu mer jävla skit.
Magen växer med blixtens hastighet. Jag är tjock och tung och allt är jobbigt. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; att vara gravid är inte något jag tycker speciellt mycket om. Jag gillar det inte alls. Bebisar gillar jag dock så det är fortfarande värt det. Typ.
Nu ska jag iväg på jobbet och försöka göra ... lite nytta. Har sovit mest hela dagen trots 10 timmars nattsömn, jag tror att idag är tröttaste dagen nånsin. Får så grymt dåligt samvete när jag inte gör nånting alls.
Kan du inte komma och hälsa på mig till veckan? jag har så mkt kaffe :P
SvaraRadera