Ack och ve

Men så bra. Det funkar.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men för att försöka ta det lite kort börjar jag i rätt ände.

Är det någon som tar illa vid sig av något jag skriver i min blogg, då tycker jag faktiskt att det är upp till dem att ta upp det med mig. Är man för feg för det och lämnar det därhän, ja då har man faktiskt bara sig själv att skylla. Att vissa personer inte vågar ringa eller kommentera eller hälsa på för att berätta det för mig betyder INTE att MIN rättighet att säga till om JAG tar illa vid mig är borta. Jag förväntar mig att de som läser det jag skriver, framförallt bekanta eller släktingar eller vänner, har tillräckligt med råg i ryggen för att säga att något har gjort dem förbannade eller arga.

Att sedan tycka synd om sig själv och säga "man får visst inte tycka något som sticker i ögonen på dig för då blir det minsann ett jävla liv" är bara bullshit. Jag har som sagt aldrig hindrat någon från att göra väsen av sig om de nu skulle vilja göra det över något jag sagt eller skrivit.

Jag står för mina åsikter. Jag uppmuntrar till diskussion, men framförallt, jag respekterar andras sätt att leva sina liv, jag skulle aldrig komma på tanken att döma ut någon som en sämre förälder även om JAG aldrig skulle ha gjort på det viset. Det är ingen tävling, det här med att vara förälder. Så länge barnet, familjen mår bra- kan det inte bara få vara så då?

För att sedan fortsätta på den linjen- jag vet inte riktigt vad vissa människor har för relation till alkohol. Okej, är man inte äldre än 23 kanske "ett glas vin" betyder "supa sig full och gå ut på krogen". Men jag är äldre än 23. Jag kan ta ett glas vin på en tisdag, för att det är gott- till maten eller till pratstunden med mannen i mitt liv eller till den korta stund på kvällen då jag har tid att sätta mig ner och ta det lugnt. Jag kan stanna vid ett glas, jag behöver inte ta två, tre eller tio. Jag har aldrig lämnat bort min baby för att gå ut att supa, men med det sagt, så betyder det inte att jag INTE skulle göra det om jag nu kände för att gå på krogen och dricka mig askalas i brallan. Fast det vill jag inte. Jag är en trött och sunkig småbarnsförälder som stinker spya, come on!

Har man valt att uttrycka sina åsikter offentligt får man minsann ta konsekvenserna för det också. Det är JAG beredd att göra, jag har aldrig antytt något annat.
Nu har jag tagit beslutet att göra bloggen privat, av den enkla anledningen att vissa personer inte kan låta bli att läsa trots att de tar illa vid sig av det jag skriver och inte har vett nog att ta kontakt med mig för att påpeka detta. När jag sedan reagerat på något de skrivit menar de på att de minsann blivit stötta av mina åsikter och tankar men inte sagt något. Man kan väl säga att jag gör det för deras eget bästa. Att nämnda person, eller personer, förstör andra relationer med sitt sätt att bete sig är också en anledning.

Så jag hoppas att ni som väljer att läsa tycker att det är lika trevligt trots att jag inte är offentlig, så att säga :)