Är de it de ena..

..så är de ju självfallet det andra.

Jag ska först ta och säga att jag är en stolt klagare. Jag står fast vid att det är min rättighet att klaga på kylan, trots att jag ju faktiskt väljer att bo kvar i detta jävla kallhål som kallas Sverige. Hur som helst, varför tycker jag att jag har rätt att klaga på kylan NU DÅ, jag som alltid har klankat ner på dessa tråkmånsar som har det så jobbigt med väder och vind?
Det ska jag ta och tala om.

Jag är ju för helvete handikappad. Min lilla baby, en bil utan motorvärmare och -33 grader ute i en vecka, sambo har jobbat och vi har suttit själva inomhus. Vad gör man då? Jo, bryter ihop. För en 2månaders bebis är inte rolig att spendera dagarna med om man varken kan gå ut eller åka någonstans och är ensam hemma. .Usch.
Min enda tröst? Snart kommer älsklingsdagarna med -15, sol som värmer och låååånga promenader!