Just nu äter jag ett äpple för att hindra mig själv från att skrika högt åt ungen som inte vill sova trots att hon är dödstrött. Vafan är det för fel på ungar? Sova är ju det bästa som finns. Nåja. Nu verkar hon ha somnat i alla fall. Fast det gick inte så snabbt som ni kanske tror, jag har både hunnit äta upp äpplet OCH gått omkring och svurit för mig själv- bärandes på en pyamasnisse så klart.
Det var dock inte det vi skulle bli upplysta om för tillfället, utan vad som hänt under den gångna helgen. Låt mig fundera.
Lördag... har ingen aning. Seriöst, jag minns inte. Eller jo vänta, nu kommer det tillbaka till mig. (som sambon sa idag när han bryggde kaffe i sån där tryck-mackapär och var tvungen fråga mig hur man gjorde men när jag inte svarade som han ville att jag skulle svara på hans frågor sa han att jag hade fel. Hur kunde han helt plötsligt tycka sig veta det undrade jag så där lite försynt. Han hade ju precis sagt att han inte kom ihåg hur man gjorde. Då svarade han "det börjar komma tillbaka".)
Lördag morgon vaknade ongen halv någonting. Halv förtidigt var det då så jag levererade henne till hennes far och gick och la mig igen. Fyra timmar senare klev jag upp, klädde på mig och åkte iväg och handlade. Typ. Sen tror jag att jag lagade mat eller nåt. Jag hade i alla fall inte hand om ungen på hela dagen. Värsta lyxhustru, synd bara att jag var tvungen att handla och så.
Söndag var vi och hälsade på några bekanta fast bara en bekant var hemma. Jag kan inte erinra mig vad vi gjorde sen men jag gick i alla fall och la mig klockan nio.
Idag upp halv förtidigt igen, snörde på mig skorna och åkte till badhuset för morgonsimmet. Nice var det. Hemma vid niosnåret, i me nå frukost å så iväg på Stor&Liten med Minna. Det är ganska trist på Stor&Liten. För att göra det lite mer spännande är jag en rebell och skiter i att betala 2 spänn för kaffet. Idag tog jag tillochmed påtår. Tror ni att jag blir utkastad ur kyrkan om de kommer på att jag snikar kaffe för 4 kr varje gång?
Visst är det kul att få dela min vardag in i minsta (minsta jag kommer ihåg) detalj? Nä, jag vet. Jag lider med er men tänk dock på att det är JAG som måste genomlida skiten. Förväntar mig nu tusen röda rosor.
...och jodå sambon lever än. Han fick lite halsbränna efter att ha ätit pizzan bara. Vad det nu berodde på ska vi inte spekulera i.
Hur går det med snuseriet? Jag hejar på dig!
SvaraRaderaNär istiden är slut ska jag komma och hälsa på er!