... alla är vi olika. Men finns det verkligen folk som allvarligt har tråkigt när de är vuxna? Alltid finns det ju något att göra. Städa, tvätta, gå ut på promenad, hälsa på någon, cykla, pyssla, putsa fönster.. tusen miljarders saker. När jag var liten och klagade på att jag inte hade något att göra sa mamma att jag kunde ju alltid städa mitt rum. Det ville jag aldrig, det var ju så tråkigt! Men rent logiskt sett så FANNS det ju något att göra.
Är det så att när folk har tråkigt så saknar de egentligen motivation att göra något alls?
Igår gick Golfen sönder igen. Jag körde till Öjebyn för att hälsa på en sväng och när jag skulle hem dog bilen på stora parkeringen. Surt, men orka gräma sig. Den blir lagad på ett eller annat sätt. Att gräva ner mig i bekymmer är inget jag har för vana att göra. Ibland tycker jag jättesynd om mig själv, då tar jag täcket och kudden till soffan och kollar på TV och äter mackor och O´boy tills jag inte tycker synd om mig själv längre, det funkar det också. Tur att det inte händer så speciellt ofta för då hade jag varit smällfet.
Igår meddelade jag min planerade föräldraledighet, från den 1:a november blir jag hemmavid. Jag har ångest nu men det kommer nog att kännas bra då. Hoppas jag. Kan ju alltid hänga på OK eller ICA och prata med okänt folk hela dagarna. Eller så irra planlöst omkring i byn dag efter dag. Eller pedantstäda hela huset.
På tal om det, finns det typ någon spindelfälla som man kan köpa? Som lockar till sig äckliga spindlar och dödar dem plågsammast möjligast? Tips, tack. Vi har miljarders spindlar i källaren. Det är katten som drar in dem, misstänker att han vill ha dem som sina husdjur.
när jag är uttråkad är det helt klart egentligen brist på motivation för jag lovar - här finns alltid saker att göra :P
SvaraRaderakom och fika idag om du vill - nellan fyller år :)