När det är två torsdagar i en vecka

Det är inte ofta det händer, i själva verket är det vanligare med enbenta katter som hoppar trapets, men då och då dyker det upp seriöst menade tankar även i min hjärna. Just nu, denna eftermiddag, är en av dessa stunder.

Jag tänker på lycka, min egen och andras, på detta förskräckligt konstiga KRAV att vara glad för någon annans skull. Man ska alltid vara det, glad för någon annans skull. Om någon skulle vinna sjuttioelva miljarder på lotto och man själv står där som en annan fattiglapp- då ska man vara glad för någon fick det ju gott ställt i alla fall.
Om någon hittar en ny bil nästan gratis när ens egen skrutt precis gått sönder- samma lika.
När någon bekant glatt basunerar ut sin graviditet ska man skratta och hoppa av glädje för deras skull- även om man själv gått igenom både himmel och helvete men ändå inte lyckats få till det.

Självklart är jag ingen surkärring som sitter och grämer mig över andras välgång, jag är nog nästan precis tvärtom, det som stör mig är det faktum att folk inte inser att det faktiskt inte är någon dödssynd. Man är inte en dålig människa om man inte kan känna glädje över någon annans vinst, vad än det månde vara. Man är inte missunnsam om man tänker "det borde ha varit jag". Man behöver inte skämmas, vet man varför man har dessa tankar så finns det ju faktiskt en förklaring.
Måste man ALLTID vara glad för någon annans skull?

Jag är i alla fall glad för någon annans skull just nu, Nellie har ju vunnit ViFöräldrars omslagstävling! Ha, har tidningen här på jobbet och jag kan med gott samvete säga att bilderna blev grymma. Den bebisen har varit i mitt hus!!