Min bebis har humor, men skönt är ju det!
Hon hade nämligen vänt sig OCH fixerat sig under natten, alltså under de sju timmar vi hann vara hemma innan vi åkte tillbaka.
Som tur var gjorde de ett nytt ultraljud för säkerhets skull, när de klämde och kände var de helt säkra på att hon fortfarande låg i säte. Äschning, tänkte jag, och fick panik när jag insåg att de skulle sätta en sån där plastgrej i handen. I HANDEN! Sätt den i röven, i armvecket eller vars fan ni vill, men INTE i handen! Det, och tandläkaren, är min stora skräck. Efter lite gråt, hyperventilering, panikångest (skrämde nog upp sambon rejält, tror att jag glömt att berätta hur jag blir när jag ställs inför två av mina värsta fobier), rullades en UL-apparat in och stickningen fick vänta. Jag slapp den ju helt i slutändan och åkte hem nöjd och belåten med att ha en så lydig bebis. Jag sa ju åt henne igår att vända på sig, vilket hon verkade lyssna på.
Så här i efterhand kan jag säga att jag är nästan säker på att jag hade försökt föda i säte om hon legat kvar och om måtten var bra. Jag är emot snitt- men enbart på mig själv! Vad andra gör bryr jag mig inte ett dugg om, har man en bra anledning att vilja snittas, då ska man göra det. Så det så.
Jag har sovit tills nu och ska fortsätta på den linjen ett tag till. Idag blir en o-produktiv dag.
Håller med dig till 100 % !! Jag är emot snitt på MIG!! Hur ändra gör och vill bryr jag mig inte om bara det känns bra för dom! Nu tycker jag du att du kan säga åt skruttungen å komma ut, tänkte eftersom att hon verkar lyssna just nu! Jag vill lukta på en bäbis =)
SvaraRadera