Något om allt

Väldigt intensiv vecka i veckan, det känns i kroppen men samtidigt är det härligt att jobba mycket, man hinner inte fundera på saker och ting och tiden går fort som bara den. Det är nästan så att jag är lite nervös, menar, nu är det inte länge kvar tills jag springer omkring hemma i flera veckor INNAN bebisen kommer- klockan lär gå i snigelfart.

Nu börjar jag känna mig totalt värdelös. Magen är gigantisk (positivt är dock att själva kroppen i övrigt inte blivit speciellt fet), tröttheten på väg tillbaka (börjat om med järntabletter igen, håller tummarna för att det hjälper) och så fort jag tränar eller så blir jag dödstrött dagen efter. Igår var jag till exempel och simmade, har inte mått speciellt bra idag. Men det har nog med andra saker att göra också, personliga saker.

Mormor dog natten mot måndag. Sorgligt för mig men för henne kändes det nog ganska skönt att få slippa ha ont. Det tar väl på krafterna också antar jag, för hur det än är blir man ju ändå ledsen när man förlorar någon som står en nära. "Hon fick ett långt liv" är ingen vidare tröst, om än det är sant.

Jag hoppas på en grå, regnig och blåsig dag imorgon, en hemma-städa-pyssla-dag. Det vore skönt faktiskt, känns som att jag inte varit hemma på jättelänge.