Inte för alla

Onsdag och nästan alla jublar eftersom det är "halvdag" idag. Arbetsplatser och skolor stänger tidigare så helgen blir jäkligt långt för de flesta.
För mig är det aldrig helg. Lördag och söndag och eventuella röda dagar ser likadana ut som vilken sketen måndag som helst- ibland jobbar jag, ibland inte. Idag är dagen ledig från betalt arbete men full av slavarbete.

Mina två små fyrbeningar (och ytterligare en, ännu mindre) väckte mig vid sextiden och undrade när jag egenligen hade tänkt öppna dörren så att de fick gå ut och morgonpinka. Visserligen en stilla undran men när två hundar och en katt står och stirrar på en när man sover vaknar man trots att de inte säger någonting. Lika effektivt som att slå på trummor, i alla fall när det gäller mig. Jag vaknar lätt, kattmjao utanför dörren, en hund som tvättar sig, dropp från kranen... you name it. Däremot så tycker jag att det är väldigt, väldigt skönt att stiga upp tidigt och jag är inte alls orolig för att få en morgonpigg bebis.

Mitt vardagsrum ser ut som en handelsträdgård.Tyvärr har jag ingen kamera eftersom min skit-telefon fortfarande lagas så nu får tro mig utan bildbevis. Sambons mor skickade igår med en hel massa blommor som jag ska plantera ute, både i krukor och i rabatten. Självklart ska jag vänta ett tag, här uppe vid polcirkelns kant kan man aldrig plantera ut något förrän två veckor före midsommar, ungefär. Tro mig, jag har försökt.. med nedslående resultat. Penséerna däremot, de är allt ena tåliga små jäklar så de står redan ute och kämpar i nattfrosten.


Idag hade jag tänkt räfsa bort resten av löven och skräpet och barren, det jag inte hann när jag fixade senast. Jag ska hälsa på mormor, svänga förbi storstan och köpa mig ett par snygga shorts som jag hoppas kunna ha hela sommaren, tvätta lite och som vanligt roa hundarna så gott det går. Sambohämtning på eftermiddagen och sedan lär jag väl inte hinna med så mycket annat innan det är dags att börja långskiftet på arbetsplatsen.