Nu måste till och med jag klaga på vädret. Vem fan har kommit på att det ska vara -20 och blåsa isjävla nordanvindar samtidigt?! Det måste vara olagligt eller oetiskt eller något sånt. Fullständigt vansinnigt är det i alla fall.
Visste ni förresten att om man ska säga att man är fisig i magen på engelska så säger man "I´ve got wind". De måste lägga av ena rediga brakskitar, om de hänvisar till dem som vind.
Igår höll jag, till min sambos stora förtjusning, på att bli en nolltåad kvinna då jag var cirka två sekunder ifrån att förfrysa mig. Vi hade glada i hågen traskat upp till en tjärn (i djupsnö då ingen hade gått där sen det började snöa typ) och där hade vi tänkt ha det lite mysigt med brasa och grillade hamburgare och hundsällskap. Jomenvisst. Ingen ved så långt ögat nådde, mitt under vedletningen trampade jag dessutom igenom i flödvattnet så jag blev blöt om fötterna. Det blåste så klart och turen blev allt annat än mysig då jag till sist sprang ner igen, startade bilen och grät medans jag huttrande försökte värma mina stackars stelfrusna tåssingar.
"Det var väl skönt?" sa sambo när han kom ner till bilen. Då tog jag fram kniven och stack honom rakt i halsen så han dog.
Nä, det gjorde jag inte, och ska sanningen fram så var det skönt. Att komma hem och lägga mig under täcket och tycka synd om mig själv. Det var helt fantastiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar