De som påstår att jag borde sluta tänka på vikt och mat och sånt nu när jag är på tjocken, kan inte de bara lägga av?
För det är lättare sagt än gjort. Helt ärligt så VILL jag inte ens sluta tänka på det. Jag VILL inte äta kakor och chips och godis och en hel jävla massa mat- det ger mig bara ångest.
Jag är fullt medveten om att jag kommer att gå upp i vikt, det är liksom oundvikligt allteftersom bullen jäser, och ärligt talat så skiter jag i hur många kilon det blir i slutändan- så länge det inte blir en bunt fettkilon. Jag har redan nu nog med underhuds(och överhuds)fett till att amma en sju, åtta ungar så ett lager till är väldigt, väldigt oönskat.
Däremot kan jag tycka att mitt knäppa förhållande till mat är lite jobbigt just nu, jag dricker inga shakes och det känns som att jag äter hela tiden- jag går omkring och känner mig som om jag svullar, för att tala klarspråk.
Man vänjer sig väl.
Förhoppningsvis.
Nu ska jag promenera bort en del av dagens framtida kalori-intag. Med hundar, utan sambo för han sover.
Bry dig inte om vad andra säger, är man van att träna och äta sunt så är det svårt att bara lägga av och så länge bebis får i sig näring och växer så är det ju all good. Eller hur!?
SvaraRaderaFolk som svullar chips och choklad, godis osv under en graviditet har enligt mig bara graviditeten som en ursäkt att få göra det utan dåligt samvete. ;-)
Kör DITT race. Du känner dig och din kropp bäst!
Kramar!