onsdag 3 mars 2010

Stressigt

Trots dåliga odds

fixade jag gårdagen och alla göromål.
Mormorsbesök, simning, hundkurs och jobb.
Fast jobb, det var lite jobbigt. Tyvärr.
När jag väl tagit mig dit kunde jag inte stänga av bilen för jag hade glömt nyckeln hemma. Hör väl inte till vanligheterna precis, men med vår bil är det så att man kan starta den och sedan ta ut nyckeln och köra iväg dit man vill. Problemet är ju då bara att man måste stoppa in nyckeln igen när man ska stänga av bilen och det är ju liksom omöjligt om man, som jag, har nyckeln hemma.

Tandläkarbesöket i morse gick alldeles utmärkt och här sitter jag nu, 700 spänn fattigare med en dunderbedövning som gjort till och med högerarmen okänslig.
MYCKET BEDÖVNING! är alltid det första jag säger när jag träffar min tandläkare. Sen säger jag hej. Idag hade han förberett med en femlitersdunk bedövningsmedel så det var bara att ösa på. Han känner mig väl, min tandläkare.
Sambo hade glömt bort att jag skulle få tanden lagad så han ringde cirka tusen gånger, när jag inte svarade var han helt säker på att jag kört rakt in i skogen och dött. Jag hade dock förutsett detta (hans minne är inte alltid det bästa, men han är snäll) och stängt av ljudet på telefonen. Hur som helst är det inte det lättaste att svara i telefonen när man har sjuttioelva slangar och sugar och pinnar i munnen.


Strax bär det av mot Luleå för att hämta systersonen. Han har bara hunnit ringa två gånger.

Jag ber om ursäkt för eventuella stavfel men som sagt, bedövningen räckte gott och väl till en halvsidesförlamning.

1 kommentar: