Fortfarande

Noll motivation till att göra någonting.

Det kan inte hjälpas, surfittan jag får vackert skita fullständigt i soffans starka dragningskraft och bita i det jävligt äckliga äpplet.
Hämta löptik, träna och sen hem. Middag, hundpromenad- efter det borde det väl kännas lite bättre?

Så här lite informativt kan jag berätta att jag såg en karl som fick tänderna utslagna i lördags. Inte så mysigt alls.
.. och på den mindre mörka sidan- nästan 1 kg minus sedan förra måndagen. Så det är inte bara jämmer och elände trots allt.
Sambon har haft sönder sin rygg så han är väldigt handikappad för tillfället. Blåbärshunden är min trogna följeslagare på jobbet, tur att han är lugn och skötsam.


Jag är nästan aldrig sjuk, ni vet, typ kräksjuka eller influensa eller så. Jag blir bara lite förkyld och det är ju som ingen anledning till att sjukskriva sig eller bara ligga i sängen i flera dagar och tycka synd om mig själv.
Ibland kommer jag på mig själv med att önska att jag också fick vara sjuk någon gång. På riktigt, med värktabletter och dubbla täcken, spyhink och röda ögon.
Jag tror att jag skulle uppskatta friskheten lite mer då.

Meeeen, får nöja mig med att räkna dagarna till semestern. V. 29- det är väl inte såååå länge dit, va?